Kategori: Forskning

Forskning i Sverige visar att höghastighetståg (snabbtåg) kan avlasta flyg och biltrafik, men projektens klimatnytta, ekonomi och samhällsnytta är omdebatterade. Svenska studier visar att snabbtåg kan bidra till hållbara transporter på längre sikt – men bara under vissa förutsättningar.

Snabbtåg kan minska inrikesflyget – men bara vid höga biljettpriser på flyg

Studier från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att snabbtåg skulle kunna ersätta stora delar av flygresandet på sträckor som Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Effekten förutsätter dock att flyget blir dyrare genom exempelvis miljöskatter eller utsläppsrätter. Om flyget förblir billigt kommer få att välja tåget – även om restiden förkortas.

Svenska forskare varnar för lång återbetalningstid

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Trafikverket har analyserat kostnadsbilden för snabbtåg. Slutsatsen är att investeringen – uppskattad till mellan 200 och 350 miljarder kronor – skulle ta flera decennier att räkna hem, även med höga biljettpriser och fulla tåg. Enligt vissa scenarier tar det upp till 60 år innan samhällsekonomisk vinst uppnås.

Miljövinsten kan dröja i flera decennier

Forskningsrapporter från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att klimatnyttan från höghastighetsjärnväg inte infinner sig direkt. Det krävs uppemot 50 års trafik innan de minskade utsläppen från flyg och bil kompenserar för det stora klimatavtryck som byggnationen medför – framför allt på grund av betong, stål och markintrång.

Snabbtåg kan stärka mellanstora städer – men inte alltid

Forskning vid Lunds universitet och KTH har analyserat regionala effekter. Snabbtåg kan göra det lättare att pendla mellan städer som Jönköping, Linköping och Norrköping och därmed stärka arbetsmarknadsregionerna. Men effekten är asymmetrisk: storstäderna tenderar att vinna mest, medan mindre orter kan dräneras på kompetens.

Tekniken finns – men kräver särskild infrastruktur

Snabbtåg, ofta definierade som tåg som går i minst 250 km/h, kräver egna banor eftersom kurvradier, lutningar och signalsystem skiljer sig från konventionella järnvägar. I Sverige har man testat snabbtågstrafik i begränsad skala, men dagens stambanor är inte byggda för mer än 200 km/h i snitt.

Sverige har Europas äldsta järnvägsinfrastruktur

Enligt forskningsdata från Europeiska investeringsbanken har Sverige bland Europas mest slitna järnvägsnät. Underhållsskulden uppskattas till över 60 miljarder kronor. Forskare påpekar att nya snabbtåg riskerar att stjäla resurser från nödvändigt underhåll av befintliga spår – vilket skulle kunna försämra punktligheten nationellt.

Förseningar och kostnadsökningar i alla länder

Internationella studier som analyserats av KTH visar att snabbtågsprojekt i Europa, Kina och Japan nästan alltid överskrider budget. Exempelvis överskreds kostnaderna för snabbtåget HS2 i Storbritannien med över 80 %. Svenska forskare varnar för att liknande mönster kan drabba Sverige om politiken underskattar komplexiteten.

Alternativa lösningar får ökat forskningsstöd

Flera forskare vid LTH och VTI har föreslagit andra lösningar än helt nya banor: exempelvis att rusta upp existerande järnväg för 250 km/h, eller att införa ”semi-snabbtåg” som prioriteras i tidtabellen. Dessa lösningar kostar mycket mindre och kan ge god effekt snabbare.

Intressant fakta:

• Sveriges första järnväg invigdes 1856 mellan Örebro och Nora.
• Ett tåg i 320 km/h kräver en kurvradie på minst 7000 meter – jämfört med ca 1200 meter för vanliga persontåg.
• Japans Shinkansen hade noll dödsfall på grund av olyckor under sina första 50 år.
• Snabbtåg drar ungefär 3–5 gånger mer energi än regionaltåg vid samma fyllnadsgrad.

Forskningens argument mot snabbtåg i Sverige

Svenska forskare, ekonomer och miljöexperter lyfter flera tunga motargument mot att bygga ett helt nytt snabbtågsnät i Sverige. Dessa bygger främst på kostnad, klimat, prioriteringar och geografiska förutsättningar.

Klimatnyttan är fördröjd – bygger in stora utsläpp

IVL Svenska Miljöinstitutet visar att byggfasen för snabbtåg orsakar enorma mängder koldioxid, främst från betong, stål och markförändringar. Enligt deras beräkningar kan det ta 40–60 år innan klimatpåverkan från bygget kompenseras av minskade utsläpp från flyg och bil. Det betyder att klimatnyttan inträffar långt efter att Sveriges klimatmål för 2030 och 2045 ska vara uppnådda.

Snabbtåg riskerar att ta resurser från befintlig järnväg

Forskare vid Trafikverket och KTH varnar för att en så dyr investering som snabbtåg (200–350 miljarder kr) sannolikt innebär att underhåll och upprustning av befintligt järnvägsnät prioriteras ned. Sverige har redan en stor underhållsskuld, och punktligheten på många sträckor har försämrats de senaste åren.

Dyra biljetter krävs – annars blir snabbtåget en förlustaffär

Ekonomiska analyser visar att biljettpriserna måste vara höga för att få ekonomisk bäring – ofta dyrare än både bil och flyg. Det innebär att snabbtågen kan bli otillgängliga för låg- och medelinkomsttagare. Forskare vid VTI pekar på risken för ökad transportojämlikhet.

Osäker efterfrågan på grund av låg befolkningstäthet

Sverige har till skillnad från många länder med snabbtåg (som Japan, Frankrike och Kina) en gles befolkning och långa avstånd. Forskare vid LTH och KTH menar att resandeunderlaget är för svagt på flera sträckor – särskilt om inte flygtrafik kraftigt beskattas. Det kan leda till tåg med låg beläggning och stora driftunderskott.

Kostnaderna överskrids nästan alltid – internationella erfarenheter varnar

KTH:s analys av 45 snabbtågsprojekt i Europa visar att 9 av 10 överskrider budgeten. Storbritanniens HS2-projekt har fördubblats i pris. Liknande scenarier i Sverige skulle kunna innebära att statens investeringar låses fast i flera decennier med låg samhällsvinst.

Liten effekt på godstrafik – som också behöver nya banor

Snabbtåg tar inte hand om godstransporter, och befintliga spår är redan hårt belastade. Forskare vid VTI och Trafikverket påpekar att snabbtågen inte frigör godskapacitet utan att helt nya banor för gods också krävs – vilket ökar kostnaden ytterligare.

Risk att investeringarna styrs mer av politik än vetenskap

Slutligen varnar samhällsplaneringsforskare vid Uppsala universitet för att snabbtågsprojekt ofta drivs av politisk vilja snarare än vetenskaplig nytta. Tidigare studier visar att prestigeprojekt inom infrastruktur ofta prioriteras före faktiska behov – vilket riskerar att minska förtroendet för trafikplaneringen.

Sverige ligger i internationell framkant när det gäller att utveckla förbränningsmotorer med hög verkningsgrad. Genom avancerad forskning på Lunds Tekniska Högskola (LTH), Chalmers och KTH har nya motorkoncept visat upp till 57 % verkningsgrad, vilket är ett genombrott inom ottomotorteknik. Det handlar bland annat om partiellt förblandad förbränning (PPC), en teknik som kombinerar dieselmotorns kompressionsantändning med bensinmotorns bränsleblandning – och som testas i tunga fordon.

Så fungerar ottomotorns verkningsgrad i praktiken

Verkningsgraden är andelen av den tillförda bränslets energi som omvandlas till mekaniskt arbete. För vanliga ottomotorer (fyrtakts bensinmotorer) ligger denna siffra normalt på 25–30 % i vardaglig körning och kan nå 35–45 % under optimal belastning. De huvudsakliga förlusterna sker i form av värme via avgaser, kylsystem och friktion i motorn.

Forskningens mål: minska värmeförluster, optimera tändtid, ventilöppningar och uppnå perfekt blandning av luft och bränsle.

Volymetrisk och mekanisk verkningsgrad – två kritiska nycklar

Två begrepp som påverkar ottomotorns totala effektivitet är:

• Volymetrisk verkningsgrad: Hur väl cylindern fylls med luft vid insug. En bra siffra är 80–90 %, men tryckladdning (turbo) kan överstiga 100 %.
• Mekanisk verkningsgrad: Hur mycket av kraften från kolvarna som verkligen når utgående axel. Här ligger effektiviteten på 75–90 %, beroende på motorns friktion och oljetemperatur.

Hybridcykler och värmeåtervinning – Sveriges strategi framåt

Svensk forskning testar flera strategier för att maximera verkningsgraden:

• Atkinsoncykeln (förlängd expansion) – redan i bruk i Toyotas hybridbilar.
• Miller-cykeln – sänker kompressionstemperaturen och minskar NOx-utsläpp.
• EGR (Exhaust Gas Recirculation) – minskar förbränningstemperaturen.
• Värmeåtervinningssystem (WHR) – tar tillvara spillvärme från avgaser.

Motorlabbet i Lund – epicentrum för motoreffektivitet

På LTH:s Motorlabb har svenska forskare utvecklat en diesel-liknande PPC-motor som testats i lastbilar och når över 56–57 % verkningsgrad. Denna teknik optimerar blandningen och tändningen så att bränslet antänds jämnt, vilket minskar både utsläpp och värmeförluster.

Volvo, Scania och andra svenska industrijättar deltar i testerna, och målet är att introducera tekniken i kommersiella fordon.

Internationella jämförelser – hur står sig Sverige?

Motor	Typ	Verkningsgrad
Traditionell ottomotor	Bensin	~25–30 %
Modern turbo-ottomotor	Bensin	~35–40 %
Nissan e-POWER	Seriehybrid	~50 %
Mercedes F1	Hybrid	~49–50 %
PPC-motor (LTH)	Dieselliknande bensin	~57 %
Elmotor (ABB Västerås)	Industri	98–99,13 %

ABB:s supermotor – svensk teknik når 99 % verkningsgrad

På industrisidan har ABB i Västerås tagit elmotorer till extrema nivåer: en 76 400 hästkrafters motor med 99,13 % verkningsgrad, vilket sparar över 45 000 ton CO₂ årligen jämfört med äldre teknik. Det sätter press på förbränningsmotorteknologin – men även mått för inspiration.

Förbränningsmotorns framtid – hybridisering, AI och nya bränslen

För att fortsatt vara relevant måste förbränningsmotorn integreras i hybridlösningar och styras med adaptiva system. Pågående svensk forskning fokuserar på:

• AI-optimerad tändning och ventilstyrning
• Hydrogen och syntetiska bränslen som fungerar i ottomotorer
• Kombinationer av lågtemperaturförbränning och tryckladdning

Den svenska industrin investerar stort i att göra förbränningsmotorer till ett hållbart alternativ även i framtidens transportlandskap.

Sverige har genom Booli tillgång till ett av de mest omfattande och detaljerade databaserna över bostadsförsäljningar i landet. Plattformen ger insyn i både slutpriser, historik och trender – och har blivit en ovärderlig resurs för forskare, bostadsköpare, politiker och analytiker.

Forskare använder Booli för att förstå bostadsbubblor

Ett flertal svenska forskare har använt Boolis data för att analysera potentiella bostadsbubblor. Genom att kombinera slutprisdata med hushållsinkomst, räntenivåer och byggstatistik har studier kunnat identifiera övervärderingar i vissa regioner. Booli möjliggör longitudinell analys över decennier – en guldgruva för ekonomer som vill förstå kopplingen mellan ränta, skuldsättning och bostadspriser.

Ett nav för bostadsforskning i realtid

Booli uppdateras kontinuerligt med nya slutpriser och annonser. Detta ger forskare unika möjligheter att följa marknaden i realtid, något som tidigare varit svårt eller omöjligt. Svenska lärosäten som KTH, Lunds universitet och Uppsala universitet har i flera projekt kopplat ihop Boolidata med SCB:s demografiska statistik för att undersöka exempelvis flyttmönster, gentrifiering och regional ojämlikhet.

AI och maskininlärning på svenska bostadsdata

Boolis datamängder används nu allt oftare i kombination med AI. Exempelvis har forskare på Chalmers utvecklat modeller som med hjälp av slutpriser och bostadens egenskaper (boyta, byggår, läge m.m.) kan förutsäga framtida försäljningspriser med imponerande precision. Dessa prediktiva modeller används även av banker för att bedöma kreditrisk i bostadslån.

Viktig komponent i klimatforskning och stadsplanering

Booli är också användbart inom miljö- och hållbarhetsforskning. Genom att analysera energiklassificeringar och byggår har forskare kunnat visa hur energieffektiviteten skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Tillsammans med GIS-data (geografiska informationssystem) används Boolidata för att planera framtida bostadsområden med bättre hållbarhet och social blandning.

Bostadsojämlikhet under lupp med hjälp av Booli

En växande gren inom samhällsforskning i Sverige fokuserar på bostadsojämlikhet. Booli gör det möjligt att tydligt visa hur vissa områden blivit oåtkomliga för låg- och medelinkomsttagare under de senaste 20 åren. Studier har också visat hur vissa grupper systematiskt betalar mer per kvadratmeter än andra – trots jämförbara objekt – vilket pekar på strukturella orättvisor.

Booli som öppet forskningsverktyg

Till skillnad från många kommersiella aktörer har Booli visat en ovanligt öppen attityd mot forskning. Flera svenska forskningsprojekt har fått tillgång till anonymiserade data direkt från Booli för att kunna genomföra omfattande analyser. Detta har lett till att databasen numera omnämns frekvent i vetenskapliga artiklar och rapporter om bostadsmarknadens utveckling.

Jämförbarhet med internationell forskning

Eftersom Booli ger mycket detaljerad och transparensvänlig information om den svenska bostadsmarknaden, har den även blivit ett verktyg för att jämföra Sveriges utveckling med andra länder. Forskningssamarbeten med t.ex. Danmark, Tyskland och Nederländerna har använt Boolis modeller för att jämföra hur bostadspriser svarar på inflationschocker eller finanspolitiska åtgärder.

Algoritmer som formar bostadsannonser

En del forskningsprojekt fokuserar på hur Boolis algoritmer påverkar marknaden. Det har visat sig att placering på Boolis startsida, eller hur prishistorik presenteras visuellt, påverkar spekulanternas beteende. Detta lyfts fram i forskning som studerar psykologin bakom bostadsköp och säljbeteende.

Slutpris vs utgångspris – viktig variabel i forskningen

Boolis unika fokus på slutpris i kombination med utgångspris gör det möjligt att studera marknadens dynamik på ett djupare plan. Hur stor budgivning uppstår i olika regioner? Hur påverkar det säljarens strategi? Dessa frågor har belysts i flera svenska rapporter, särskilt i samband med amorteringskravens införande.

Flera statliga utredningar baseras på Boolidata

Boolis data ligger till grund för flera statliga analyser, bland annat i arbetet med Boverkets rapporter, Finansinspektionens riskanalyser och Riksbankens stabilitetsrapporter. Dess användning sträcker sig alltså långt bortom den vanliga bostadsspekulanten.

Bilbesiktning i Sverige har sedan 1960-talet varit ett centralt verktyg för att förbättra trafiksäkerhet och minska miljöpåverkan. Forskning från svenska universitet och myndigheter visar nu hur besiktningssystemet påverkar fordonsflottan, miljömål och samhällsekonomi – samt hur framtidens teknik kommer att förändra kontrollen i grunden.

Forskning visar: Besiktning minskar olyckor och utsläpp

En studie från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har visat att bilbesiktning påtagligt minskar risken för olyckor orsakade av tekniska fel, särskilt broms- och styrsystemproblem. Samtidigt visar Naturvårdsverkets analyser att fel på avgasreningssystem upptäcks och åtgärdas snabbare tack vare obligatorisk kontroll, vilket lett till minskade utsläpp av CO₂, NOₓ och partiklar.

Ny teknik förändrar besiktningsbranschen

Digitalisering och uppkopplade bilar innebär att framtidens bilbesiktning kan ske delvis automatiskt. Forskning från Chalmers och Rise (Research Institutes of Sweden) pekar på att fordon som är uppkopplade mot molnbaserade system kan övervakas i realtid av både tillverkare och tillsynsmyndigheter. Detta öppnar för ”predictive diagnostics” – där bilen själv rapporterar fel innan de påverkar säkerheten.

Elbilar utmanar nuvarande besiktningssystem

Forskning från KTH visar att elbilar kräver annan typ av kontroll än förbränningsmotorbilar. De har färre rörliga delar, men komplexa batteripaket och avancerade mjukvarusystem. Därför föreslås en ny typ av besiktning med fokus på batterihälsa, elsystem och mjukvaruuppdateringar, något som ännu inte ingår i dagens rutiner.

Effekten av avregleringen 2010 granskas

Sveriges bilbesiktningsmarknad avreglerades 2010. Enligt en rapport från Riksrevisionen har det lett till fler besiktningsstationer och ökad tillgänglighet – men också till olika kvalitetsnivåer mellan aktörerna. Trafikverket har uttryckt oro för att vissa aktörer släpper igenom fler bilar med fel, vilket kan påverka säkerheten negativt. Detta har lett till diskussioner om att återinföra ett starkare statligt tillsynssystem.

Forskning på alternativa kontrollmetoder växer

Flera svenska projekt undersöker hur framtidens fordonskontroll kan flytta ut på vägarna. Rise och Uppsala universitet testar just nu kamerabaserade vägportaler som automatiskt kan läsa av hjulinställning, däckmönster och bromsverkan under färd. Sådana system skulle kunna användas för kontinuerlig kontroll av yrkestrafik och tunga fordon.

Samhällets kostnader för utebliven bilbesiktning

Enligt en analys från Transportstyrelsen kan en genomsnittlig trafikolycka kopplad till tekniskt fel innebära samhällskostnader på upp till 5 miljoner kronor, beroende på allvarlighetsgrad. Därför har forskare vid Lunds universitet räknat på det samhällsekonomiska värdet av besiktning, och kommit fram till att varje investerad krona ger tillbaka mellan 3 och 7 kronor i undvikna olyckor, miljöeffekter och reparationer.

Framtidens besiktning – individanpassad, automatiserad och miljöfokuserad

Slutligen visar ett projekt från Mistra SAMS att framtidens fordonskontroll kan bli dynamisk – där bilens användning, ålder, körsträcka och tekniska skick avgör hur ofta den behöver besiktigas. Med hjälp av AI och realtidsdata från bilen skulle systemet kunna varna ägare, verkstad eller myndigheter direkt vid säkerhetskritiska fel. I kombination med autonoma funktioner och övervakning via 5G-nät kan kontrollen i framtiden ske helt utan att bilen rullas in på en station.

Antalet elscootrar i Sverige har exploderat, särskilt i storstäder. Forskning visar tydligt att detta medför ökade olyckor, begränsad klimatnytta, rättviseproblem och konflikter i det offentliga rummet. Statliga institut som VTI, universitet som KTH, Lund och Göteborg har publicerat en rad studier som avslöjar en mer komplex verklighet bakom det som ofta marknadsförs som ett grönt transportalternativ.

Vem kör elscooter i Sverige? Forskarna kartlägger beteendet

Enligt VTI och KTH är elscooteranvändarna i huvudsak unga män i åldern 18–35 i tätbefolkade innerstadsmiljöer. Resorna är korta, ofta under 3 km. Forskningsdata visar att 60 % av resorna ersätter gång eller kollektivtrafik, inte bil – vilket motsäger bilden av elscootern som klimatlösning.

Studier från Lund pekar även på att scootrar används betydligt mer i socioekonomiskt starkare områden, vilket skapar snedfördelning i tillgång till mikromobilitet.

Skador med elscooter ökar snabbt – ny forskning visar allvarliga mönster

Socialstyrelsens data visar en tredubbling av skador relaterade till elscootrar mellan 2019 och 2021. Mer än 2 800 personer skadades år 2021 – många med huvudtrauma och frakturer. Enligt Lunds universitet skedde en tredjedel av olyckorna nattetid och i många fall under alkoholpåverkan.

Forskare föreslår nu:

• Nattförbud för uthyrning (infört i Stockholm)
• Hjälmkrav för uthyrda scootrar
• Geofencing för att begränsa fart och område

Elscooterparkering orsakar konflikter i städerna

Göteborgs universitet har visat att felparkerade elscootrar blockerar gångvägar, övergångsställen och tillgänglighetsanpassade miljöer. Det är ett särskilt problem för äldre och personer med funktionsnedsättning. I flera städer används nu parkeringszoner, kameraövervakning, geofencing och böter för att motverka oordning.

Klimatpåverkan från din elscooter ifrågasätts i ny forskning

Flera forskningsrapporter – bland annat från IVL Svenska Miljöinstitutet – visar att elscootrar ofta har högre klimatutsläpp per kilometer än elbussar och tunnelbana, särskilt när de ersätter gång eller cykel. Inkluderas hela livscykeln – från tillverkning till insamling, laddning och skrotning – är klimatvinsten ofta obefintlig.

Enligt internationell forskning från North Carolina State University är utsläppen för en elscooter cirka 105 gram CO₂ per kilometer – att jämföra med cirka 40 gram för svensk kollektivtrafik.

Livslängden för uthyrd elscooter: en miljökatastrof?

Forskning visar att uthyrda elscootrar i många städer bara överlever mellan 45 och 90 dagar i drift. Detta beror på slitage, vandalism, batteridegradering och låg byggkvalitet. Den korta livslängden gör att klimatpåverkan per resa ökar drastiskt.

Rättsligt vakuum kring elscooter – forskare efterlyser ny lagstiftning

Elscootrar klassas idag som cyklar i svensk lag, vilket innebär att de får köras utan körkort, utan hjälm (för vuxna) och utan ansvarsförsäkring. Detta leder till gråzoner i frågor om ansvar vid olyckor, felparkering och skador.

Jurister och trafikforskare föreslår:

• Ny juridisk fordonskategori
• Krav på ansvarsförsäkring
• Spårbar användardata vid uthyrning
• Datadelning till kommuner och forskare

Forskning utvecklar smart trafikstyrning för dagens elscooter

Göteborgs universitet utvecklar AI-modeller som analyserar realtidsdata från elscootrar för att identifiera olycksbenägna platser beroende på väder, tidpunkt och trafikmönster. Projektet ingår i bredare mobilitetsforskning finansierad av Vinnova och Mistra SAMS.

Uppsala har testat en lösning där elscootrar bokas direkt i kollektivtrafikappen, för att bättre integrera scootern i stadens transportsystem.

Forskning om ljud och elscooter – kan det hjälpa fotgängare?

Forskare vid VTI har testat ljudsändare på elscootrar som avger ett svagt varningsljud vid gångfart. Målet är att hjälpa äldre och synskadade att uppfatta fordonet i tid. Resultaten var blandade: vissa upplevde ökad trygghet, andra stördes av ljuden.

Fakta om elscooter i Sverige enligt forskning

• Stockholm hade 25 000 elscootrar i drift 2021
• Snittresan är 1,8 km lång
• Endast 12 % av användare uppger att de ersätter bil
• 40 % av skadade körde utan hjälm
• Elscooter ger högre utsläpp än elbuss i flera livscykelanalyser
• Flera städer i Europa har infört totalförbud mot uthyrning

Forskare eniga: elscootern behöver tydligare regler och styrning

Elscooterns framtid i Sverige kräver forskningsbaserade åtgärder för att göra tekniken säker, hållbar och rättvis. Bland de mest prioriterade förslagen finns:

• Nationell standard för uthyrning, parkering och maxhastighet
• Ökad datadelning mellan operatörer och kommuner
• Reglerad miljörapportering för varje elscootermodell och operatör
• Utredning om teknikkrav – t.ex. ljud, bromssystem och belysning

Forskningen visar att elscootern kan ha en plats i framtidens mobilitet – men inte utan omfattande omformning av både regelverk och teknik.

Postnummer i Sverige är inte bara till för att sortera post – de utgör en geografisk kod som påverkar forskning, samhällsplanering, krisberedskap, boendevärdering, hälsostatistik, klimatkartläggning och försäkringspremier. Svenska forskningsinstitut, myndigheter och företag använder postnummer för att analysera allt från social ojämlikhet och sjukdomsutbredning till e-handelslogistik och klimatpåverkan. Forskning visar att postnummer är ett av våra mest använda geografiska identifieringsverktyg i samhällets infrastruktur.

Så fungerar postnummer i Sverige – en nationell karta i fem siffror

Postnummer i Sverige är femsiffriga och fungerar enligt ett tydligt geografiskt system:

• Första siffran: landsdel (t.ex. 1 för Stockholm, 2 för södra Sverige)
• Andra siffran: närmare regional placering
• Sista tre siffrorna: lokal sortering, ort, gator eller enskilda företag

Exempel:

• 113 46: Vasastan i Stockholm
• 214 21: Sofielund i Malmö
• 974 35: Luleå centrum

Det finns cirka 10 000 unika postnummerområden i landet, men dessa förändras över tid genom nybyggnation eller befolkningsförändringar.

Postnummer i svensk folkhälsoforskning avslöjar ojämlikhet

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen använder postnummer i flera studier för att upptäcka geografiska skillnader i folkhälsa. Exempel:

• Förväntad livslängd varierar med upp till 10 år mellan vissa postnummer i samma stad.
• Vaccinationstäckning mot COVID-19 kartlades per postnummer för att rikta resurser.
• Psykisk ohälsa hos unga har kartlagts postnummer för postnummer i flera svenska län.

Chalmers tekniska högskola har dessutom utvecklat en AI-modell som med hjälp av postnummerdata kan prognostisera belastning på primärvården.

Postnummer i klimatforskning – nyckel för lokal miljöanalys

SMHI och Naturvårdsverket har börjat använda postnummerbaserade analyser för att förstå lokala miljörisker:

• Skyfallsrisk per postnummer i Malmö och Göteborg
• Värmeöar i postnummer i Stockholms tätort
• Bullerexponering kopplas till bostadsadresser via postnummer

Postnummerområden används också i planering av klimatanpassningsinsatser, till exempel trädplantering och dagvattenhantering.

Postnummer påverkar pris på bostäder och kreditrisk

Svenska banker och fastighetsbolag använder postnummer i sina algoritmer för:

• Prisvärdering (t.ex. genomsnittspris per postnummer på Booli och Hemnet)
• Bolåneräntor
• Kreditvärdighet baserat på statistik om inkomstnivåer per postnummer
• Försäkringspremier (t.ex. ökad risk för översvämning eller stöld)

Boverket använder postnummerdata i analyser av bostadsmarknaden, t.ex. för att kartlägga trångboddhet i socioekonomiskt utsatta postnummer.

Postnummer i e-handel, logistik och forskning om leveranser

Forskning från Lunds universitet har visat hur postnummer påverkar sista-milen-logistik:

• Utlämningsställen anpassas utifrån postnummerkluster
• Leveranstider optimeras med postnummersegment
• Transportplanering påverkas starkt av glesbygds- och tätortspostnummer

Företag som Apotea, ICA, och Schenker använder algoritmer som kombinerar postnummer med trafikflöden och befolkningstäthet. Postnummer används också för att identifiera vilka områden som saknar tillgång till fossilfria transportlösningar.

Postnummer i energiförbrukning och elnätsoptimering

Forskning på RISE och Umeå universitet har analyserat hushållens energiförbrukning utifrån postnummer:

• Kartläggning av värmeanvändning per område
• Prognoser för elbehov under kalla perioder
• Fördelning av laddinfrastruktur för elbilar

Elbolag som E.ON och Vattenfall använder postnummer för att visualisera nätkapacitet och prioritera investeringar i batteribackup och förstärkning.

Postnummer i socialtjänst och skola – forskning för resursfördelning

Kommuner använder postnummer i forskning kring:

• Var barn går i förskola eller grundskola
• Resursfördelning av skolpeng
• Identifiering av områden med låg skolnärvaro eller hög andel barn i behov av särskilt stöd

Göteborgs stad har testat AI-modeller där postnummer kombineras med familjesammansättning och inkomstnivå för att planera skolutbyggnad och fritidsaktiviteter.

Postnummer i brottsförebyggande forskning och beredskap

Brottsförebyggande rådet (Brå) och MSB använder postnummerbaserade data för:

• Kartläggning av inbrottsfrekvens
• Placering av räddningstjänst och ambulanser
• Analys av olycksrisker vid stora vägar eller industrier

Postnummer är även ett grundelement i SOS Alarms system för att snabbt identifiera och dirigera hjälp till rätt plats.

Etiska risker och begränsningar med postnummerdata

Forskare i Sverige har också uppmärksammat riskerna:

• Vissa postnummer stigmatiseras i media eller statistik
• Individdata kan feltolkas om den enbart baseras på postnummer
• Postnummergränser följer inte alltid naturliga sociala eller administrativa gränser

Svenska dataskyddsmyndigheter rekommenderar att postnummerdata alltid kombineras med andra datapunkter och anonymisering vid offentlig publicering.

Intressant fakta om svenska postnummer

• Högsta numret i bruk: 984 99 – Karesuando, nordligaste tätorten
• Lägsta numret i bruk: 100 05 – Postterminal i centrala Stockholm
• Längsta transporten för postbil: över 45 mil enkel väg i Jokkmokks kommun
• Postnummer 981 07 i Kiruna har daglig utdelning till forskningsstationer
• Enligt Postnord sorteras över 5 miljoner brev per dag med hjälp av postnummer

Postnummer i framtidens datadrivna samhälle

Trots digitalisering är postnummer fortsatt centrala i datainfrastruktur. Post- och telestyrelsen menar att postnummer är billigare, mer robusta och enklare att använda än GPS-koordinater vid masstudier eller analyser. Forskning visar att postnummerområden är stabila nog att fungera som geografiska nycklar även i AI-analys, och samtidigt så pass kända av allmänheten att de fungerar i informationskampanjer.

Postnummer i Sverige är därmed en osynlig ryggrad i forskningsbaserad samhällsutveckling.

Forskning i Sverige visar att tvättmaskinen är en av de mest tidsbesparande innovationerna i modern historia. I takt med att hushållsarbete blev teknifierat under 1900-talet, ökade kvinnors deltagande i arbetslivet markant – och just tvättmaskinen var en av de främsta drivkrafterna bakom denna samhällsförändring. Studier visar att svenskar i dag tvättar oftare än nödvändigt, mycket på grund av psykologiska faktorer som normer och känslor av äckel snarare än faktiska hygienbehov.

Svensk forskning om tvättmaskinens miljöpåverkan

RISE (Research Institutes of Sweden) bedriver avancerade studier om hur tvättmaskiner påverkar miljö, textilier och människors beteenden. Enligt deras tester släpper syntetplagg ifrån sig stora mängder mikroplaster under tvätt – något som lett till ökat fokus på filterlösningar och materialval. Uppskattningsvis kommer 16–35 % av världens mikroplaster från just klädtvätt. Även vatten- och energiförbrukning kartläggs i detalj, där kallprogram och energieffektiva tvättcykler är i fokus i både hushåll och gemensamma tvättstugor.

Tvättmaskin och beteende – svenskar tvättar för ofta

Svenska studier visar att många hushåll tvättar kläder trots att de inte är smutsiga, ofta flera gånger i veckan. Denna överanvändning leder till onödigt slitage, energiförbrukning och resursförlust. Enligt undersökningar från Chalmers och KTH är det den mänskliga faktorn – inte maskinens effektivitet – som påverkar miljön mest. Beteendeförändring, inte ny teknik, kan ge störst effekt.

Electrolux tvättmaskin – svensk ingenjörskonst med global räckvidd

Electrolux, grundat 1919, har utvecklat hushållstvättmaskiner sedan 1950-talet. Redan 1938 byggdes företagets FoU-anläggning på Lilla Essingen, där både dammsugare, kylskåp och tvättmaskiner testades i verklighetstrogna hem. Electrolux är i dag världsledande på energieffektiva tvättmaskiner och har fått utmärkelser för sin hållbarhetsprofil sex år i rad. De är även ledande i utvecklingen av gemensamma tvättlösningar för flerbostadshus tillsammans med RISE och HSB.

Tvättmaskinens teknik – från enkel motor till självlärande system

Moderna tvättmaskiner från Electrolux är försedda med avancerade sensorer som känner av tvättmängd, textiltyp, smutsgrad och optimerar vatten- och energianvändningen automatiskt. Serien PerfectCare har funktioner som AutoDose (automatisk dosering av tvättmedel) och SensiCare (mjukare tvättprogram med längre hållbarhet för kläder). Professionella modeller i Line 6000-serien kan dokumenterat reducera virus som SARS-CoV‑2 med över 99,9999 % (Log 6), bekräftat i tester av RISE.

Tvättmaskinens framtid i Sverige – samspel mellan forskning och konsument

Svenska universitet och institut som RISE, Chalmers och KTH arbetar tillsammans med näringslivet för att skapa framtidens tvättlösningar. Fokus ligger på tvättmaskiner som integreras i klimatsmarta byggnader, tvättstugor med digital bokning och mätning av förbrukning, samt algoritmer som minimerar resursslöseri. Flera innovationsprojekt undersöker möjligheter till klädvård utan vatten – till exempel med hjälp av ultraljud eller joniserad luft.

Tvättmaskin och genus – könade strukturer trots teknik

Trots att moderna tvättmaskiner underlättar tvättandet enormt visar svenska studier att kvinnor fortfarande lägger tre gånger mer tid än män på tvätt och strykning. Det tekniska framsteget har alltså inte i sig jämnat ut arbetsbördan, utan kulturella och sociala normer spelar fortfarande en avgörande roll. Forskning från bland annat Umeå universitet visar att tvättmaskinen förstärkte könsroller snarare än utmanade dem, särskilt i äldre generationers hushåll.

Tvättmaskinens reglering – energimärkning och ekodesign

Sverige omfattas av EU:s energimärkningssystem som 2021 uppdaterades till en ny skala (A–G istället för A+++) och nya ekodesignkrav. Tvättmaskiner måste nu uppfylla minimikrav på energieffektivitet, vattenförbrukning och livslängd. Electrolux har varit drivande i anpassningen till dessa krav och arbetar aktivt med tillgång till reservdelar och reparerbarhet – en central del i cirkulär ekonomi.

Tvättmaskin i flerbostadshus – innovationer för kollektiv effektivitet

Electrolux Professional utvecklar tillsammans med RISE lösningar för tvättmaskiner i gemensamma tvättstugor. Bland annat ingår smart styrning av energianvändning, förprogrammerade tvättcykler som optimerar tid och resursanvändning samt integrerad bokning via mobilapp. En tvättstuga utrustad med dessa system kan minska fastighetens energitoppbelastning och klimatavtryck med upp till 40 %.

Svensk forskning om textiliernas respons på tvättmaskinens belastning

RISE och Textilhögskolan i Borås studerar hur olika material bryts ned eller förändras av maskintvätt. Resultaten används för att certifiera textilier och utveckla både hållbara plagg och skonsamma tvättprogram. Exempelvis kan specifika program anpassas till ull, siden eller high-tech-fibrer för att undvika krympning, färgförlust och fiberbrott.

Intressant fakta om tvättmaskiner i Sverige

• Sverige hade redan 1965 tvättmaskin i 50 % av alla hushåll – en av de högsta siffrorna i världen då
• En svensk genomsnittsperson tvättar 3–4 maskiner i veckan
• En ny tvättmaskin från Electrolux kan halvera vattenförbrukningen jämfört med en maskin från tidigt 2000-tal
• Textilslitage från tvätt står för 25–30 % av ett plaggs totala klimatavtryck
• Forskare i Uppsala har testat bakteriedödande UV-ljus som framtida alternativ till traditionell varmvattenbaserad tvätt

Forskning visar tydligt att en kombination av utbildning, arbete och individuellt anpassad behandling inom fängelset är de mest effektiva verktygen för att minska återfall i brott. I Sverige styrs kriminalvårdens utveckling av ett vetenskapligt råd och en aktiv FoU-enhet som samverkar med universitet och högskolor. Trots ökade resurser och ambitiösa program är det endast en mindre del av de intagna som får tillgång till dessa insatser, främst på grund av personalbrist och överbelastade lokaler.

Så minskas återfall: insatser i kriminalvården som gör skillnad

Forskningen visar att:

• Yrkesförberedande arbete och utbildning minskar återfall markant.
• Kriminalvårdens certifierade program som Krimfokus, R&R2 ADHD och Seif riktar sig till olika kriminogena behov, såsom våld, drogmissbruk och antisociala beteenden.
• Bäst effekt fås när man fokuserar på en insats i taget snarare än många parallellt.

RVP och Predov: när forskning möter våldsförebyggande praktik

Två stora program som RVP (Relationsvåldsprogrammet) och Predov (Preventivt domestic violence-program) är utformade för att bryta våldscykler i nära relationer. De bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och genomgår just nu omfattande vetenskaplig utvärdering. Resultat väntas 2026.

Sveriges kriminalvård: världsledande på papper – men haltar i praktiken

Trots en ökning av Kriminalvårdens budget med 63 % mellan 2018 och 2023 – från ca 8,6 till 14 miljarder kronor – når insatserna fortfarande bara en minoritet av de intagna:

• Endast 22 % av klienter i anstalt och 13 % i frivård deltog i minst ett behandlingsprogram 2023.
• En av orsakerna är akut personalbrist och platsbrist i behandlingsrum.
• Vissa avdelningar är så överbelastade att rast och sysselsättning inte kan garanteras.

Frivård som alternativ till fängelse växer kraftigt

Över 15 000 personer avtjänar straff i frivård varje dag i Sverige. Forskning visar att frivård ofta är ett mer effektivt och humant alternativ till fängelsestraff, särskilt vid förstgångsbrott, eftersom det undviker den negativa sociala stämpling som ofta följer med institutionsvistelse.

Myten om hårdare straff krossas av forskningen

Svensk och internationell forskning, bland annat från Lunds universitet, visar att längre fängelsestraff inte har någon påvisbar effekt på återfallsfrekvens. Tvärtom pekar studier på att sociala insatser, utbildning och stabilitet i boende och relationer är avgörande för att minska brott.

Grönare fängelser – bättre mående

Kriminalvården har i samarbete med SLU startat pilotprojekt för att införa naturinslag i rastgårdar. Syftet är att:

• Skapa bättre psykisk hälsa hos de intagna.
• Minska stress och konflikter.
• Främja återanpassning till samhället.

Ålder och brott: kurvan visar lösningen

Forskningen bekräftar en tydlig ålder-brottskurva: flest brott begås i sena tonåren och tidiga 20-årsåldern. Därefter minskar brottsligheten snabbt. Detta talar för förebyggande insatser i unga år och karriärbaserade insatsmodeller för att bryta långvarig kriminalitet.

Forskning som styr policyutveckling

Kriminalvårdens egen FoU-enhet driver ett omfattande kunskapsarbete tillsammans med myndigheter som Brottsförebyggande rådet (Brå) och akademiska institutioner. Det vetenskapliga rådet säkerställer kvalitet och riktning på forskningssatsningar – ofta inom områden som:

• Riskbedömning (t.ex. SARA och HCR-20)
• Återfallsprognoser
• Psykologisk behandling inom kriminalvårdsmiljö

Intressanta fakta och siffror om kriminalvården

• Lönen för arbete i fängelse ligger på ca 13 kr/timme, men bidrar starkt till självkänsla, struktur och rehabilitering.
• Kriminalvården genomför varje år cirka 140 000 drogtester.
• Program som Vägen till arbete har lett till att klienter lättare får jobb efter avtjänat straff.
• Från 2022 testas fjärrbaserade behandlingsprogram, särskilt för glesbygdsklienter.

Svenska kriminalvården i en internationell jämförelse

Sverige har låg andel livstidsdomar och fokuserar på rehabilitering snarare än repressiv kontroll. Trots det har överbelastningen ökat – vissa intagna tvingas vänta på förvar hos polisen i flera dygn innan de får plats i Kriminalvårdens anstalter.

Sverige är en global förebild inom bredbandsutbyggnad via fiber. Enligt Post- och telestyrelsen (PTS) hade 88 procent av alla hushåll tillgång till fiber i slutet av 2023. I tätorter är siffran ännu högre – över 95 procent. Men skillnaden mellan stad och landsbygd är fortfarande påtaglig: bara 53 procent av hushållen i glesbygd hade fiberanslutning.

Fiberns funktion – ljusets fart till ditt hem

Fiberoptik använder ljus för att överföra data, vilket gör det överlägset snabbare och mer stabilt än koppar- eller mobilnät. Med kapacitet på upp till flera gigabit per sekund i båda riktningar, klarar fiber framtidens krav på distansarbete, streaming, AI-tjänster och IoT-enheter. Latens (fördröjning) är också minimal – ofta under 1 ms – vilket är avgörande för gaming och videomöten.

Svensk forskning om fiber – bredband, hälsa och samhälle

Svensk forskning kring fiberoptik är omfattande och spänner över flera områden:

• KTH och Chalmers leder utvecklingen av nya fibertyper och förstärkningstekniker som möjliggör högre överföringshastigheter och längre distanser utan signalförlust.
• Forskare vid RISE (Research Institutes of Sweden) har analyserat hur fiberutbyggnad påverkar ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och digital inkludering.
• Studier från Umeå universitet visar hur bredbandsinfrastruktur påverkar möjligheten till vård på distans (telemedicin), särskilt i norra Sverige.

EU:s roll i svensk fiberutbyggnad

EU har medfinansierat stora delar av bredbandsutbyggnaden på landsbygden via fonder som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Sveriges mål att alla hushåll och företag ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025 (minst 1 Gbit/s) följer direkt av EU:s bredbandsmål och ”Digital Decade”-strategin.

Lokala fiberinitiativ och byanät – gräsrotskraft i Sverige

I många delar av landet har lokala byanätsföreningar spelat en avgörande roll. Människor har gått samman, grävt ner fiber själva och skapat kooperativa nät som i vissa fall är snabbare och billigare än kommersiella alternativ. Dessa initiativ har stöttats av både kommuner, regioner och statliga stödmedel.

Fiber och bostadsmarknaden – prislyft och efterfrågan

En studie från Lantmäteriet visar att bostäder med fiberanslutning i genomsnitt säljs för 3–8 procent högre pris än jämförbara bostäder utan fiber. Fiber är numera en lika viktig faktor som fjärrvärme eller närhet till skolor – särskilt på landsbygden där mobiltäckningen kan vara begränsad.

Framtidens fiber – 10 Gbit/s och kvantteknik

Flera svenska operatörer har redan börjat testa 10 Gbit/s-anslutningar i större städer. Samtidigt forskas det på hur fiber kan användas inom kvantkommunikation, vilket skulle ge i princip avlyssningssäker datakommunikation – ett fält där Sverige är med i EU-projektet EuroQCI (Quantum Communication Infrastructure).

Kritisk infrastruktur och säkerhet – nyckelfrågor i forskningen

Ett alltmer digitalt samhälle gör fibernäten till nationell kritisk infrastruktur. Forskning från Försvarshögskolan och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) belyser sårbarheter: exempelvis hur sabotage eller cyberattacker mot noder och knutpunkter kan lamslå viktiga samhällsfunktioner.

Fiber och hållbarhet – mer än bara hastighet

Forskning visar att fiber är mer energieffektivt än mobilnät. En studie från Ericsson Research visar att en gigabit över fiber kräver cirka 80 % mindre energi än motsvarande via 4G. Digitala lösningar som fjärrstyrning, distansarbete och digitala vårdtjänster möjliggörs på ett hållbart sätt genom fibernät.

Utmaningar framåt – sista milen och digital likvärdighet

Trots framgångarna kvarstår flera utmaningar:

• Sista milen till avlägsna fastigheter är ofta dyr att gräva.
• Äldre hushåll är ibland negativt inställda till installation trots statligt stöd.
• Ökad centralisering – vissa operatörer lägger ner kopparnät utan att erbjuda fiber som ersättning.

Forskning inom samhällsvetenskap och teknik efterlyser samordnade lösningar mellan stat, regioner, operatörer och medborgare för att säkerställa att ingen lämnas utanför det digitala samhället.

För låg eller för hög luftfuktighet inomhus påverkar både människors hälsa och byggnaders skick. Svenska forskare har under de senaste decennierna kunnat visa att luftfuktigheten inomhus spelar en central roll för allergier, luftvägsproblem, smittspridning, sömnkvalitet och till och med mental prestation. Optimala nivåer ligger mellan 40–60 % relativ luftfuktighet (RH), men svenska hem når ofta långt under detta på vintern.

Svenska hem blir för torra under vintern

Under kalla månader sjunker luftens absoluta fukthalt drastiskt, särskilt i moderna, täta byggnader med mekanisk ventilation. Mätningar från Boverket och Folkhälsomyndigheten visar att många svenska hem har en luftfuktighet på under 20–30 % vintertid – nivåer som kan orsaka torra slemhinnor, spruckna läppar, klåda i ögonen och försvagat immunförsvar.

Fakta: En luftfuktighet på 20 % är vanlig i svenska hem vintertid – samma nivå som i vissa ökenklimat.

Fuktens koppling till virus och bakterier

Forskning från Karolinska Institutet och Chalmers visar att torr luft gynnar virusöverlevnad och smittspridning, särskilt influensavirus och coronavirus. Det beror på att partiklar från hostningar och nysningar håller sig svävande längre i torr luft. Fuktigare luft (runt 45–55 % RH) gör att droppar faller snabbare till marken och viruspartiklar förstörs snabbare.

Fakta: Vid 50 % RH inaktiveras influensavirus upp till 3 gånger snabbare än vid 20 % RH enligt laboratorietester.

Luftfuktighet påverkar sömnen

Studier från Lunds universitet har visat att både för låg och för hög luftfuktighet stör sömnen. Torr luft kan orsaka snarkningar, halsont och nästäppa, medan fuktig luft kan leda till svettningar och dålig ventilation. Optimal fuktbalans i sovrummet ger bättre djupsömn och återhämtning.

Byggskador och mögel kopplade till hög luftfuktighet

För hög luftfuktighet, över 60 % RH, kan leda till kondens, mögelbildning och skador på material i bostäder. Fuktproblem i badrum, källare och dåligt ventilerade utrymmen är ett vanligt forskningsområde i Sverige. RISE (Research Institutes of Sweden) har tagit fram fuktsäkra byggmetoder och material för att motverka detta. Svartmögel och kvalster trivs särskilt bra vid luftfuktighet över 65 %.

Fakta: Luftfuktighet över 65 % ökar kvalsterpopulationen explosionsartat enligt forskning från Uppsala universitet.

Luftfuktighetens påverkan på barn och äldre

Barn och äldre är särskilt känsliga för inomhusluftens kvalitet. Forskning från Boverket och Arbetsmiljöverket visar att barn i för torr luft oftare drabbas av astma och luftvägsinfektioner. Äldre personer riskerar torra slemhinnor, försämrad hostreflex och ökad infektionskänslighet. Luftfuktigheten bör särskilt i barnrum ligga stabilt runt 40–50 %.

Luftfuktighet påverkar statisk elektricitet och material

Vid låg luftfuktighet (under 35 %) ökar mängden statisk elektricitet i miljön, vilket kan skada elektronik och upplevas som irriterande i vardagen. Trä, tyg, papper och andra material påverkas också. Trä spricker, böcker blir sköra och målade ytor kan flagna. Svenska museer använder avancerade luftfuktarsystem för att skydda historiska föremål – ofta håller man RH runt 50 %.

Mätning och reglering – vad säger forskningen?

Enligt studier från SP (numera en del av RISE) och Energimyndigheten är kontinuerlig mätning avgörande. Hygrometrar (luftfuktighetsmätare) bör finnas i alla bostäder där inomhusmiljön påverkas av ventilation, uppvärmning eller täta klimatskal. Luftfuktare rekommenderas i torra hem, men bör användas med försiktighet då överfuktning är en lika stor risk.

Tips från forskning: Placera hygrometrar i sovrum, vardagsrum och badrum – inte direkt vid värmekällor eller fönster.

Luftfuktare, växter och fuktbalans

Växter kan bidra till att öka luftfuktigheten naturligt. Forskning från SLU visar att vissa växter, som fredskalla, guldpalm och svärmorstunga, avger mer fukt än andra och förbättrar mikroklimatet. Luftfuktare av ultraljudsmodell har visat sig mest effektiva, men kräver rengöring för att inte sprida mikroorganismer.

Fakta: Växter kan öka luftfuktigheten i ett rum med upp till 5–10 % beroende på antal och sort.

Svensk standard för inomhusklimat

Sverige har riktlinjer för luftfuktighet i standarden SS-EN ISO 7730. Även Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket har gränsvärden, särskilt för arbetsplatser och skolor. Trots det finns inga lagkrav på privatpersoners inomhusmiljö, vilket forskare anser är en brist.

Fakta: Skolor med låg luftfuktighet har högre sjukfrånvaro och sämre koncentration enligt svensk forskning från 2021.

Luftfuktighet som indikator på inomhusmiljöns hälsa

Forskare betraktar idag luftfuktighet som en lika viktig indikator som temperatur och koldioxidhalt. I smarta hem används numera sensorer som automatiskt reglerar både ventilation, luftfuktare och värme för optimal balans.

Forskningstrend: AI-baserade inomhusklimatsystem växer snabbt i Sverige och testas i nybyggda bostadsområden i Göteborg och Stockholm.