Den 29 oktober 1953 registrerade kardiologen Inge Edler och fysikern Carl Hellmuth Hertz de första ekona från ett levande mänskligt hjärta i Lund. Det blev startskottet för ekokardiografi och modern medicinsk ultraljudsdiagnostik – en svensk genombrottsinnovation som snabbt spreds globalt.
Inge Edler och Carl Hellmuth Hertz gjorde hjärtat synligt utan att öppna bröstkorgen
Duon lånade ett industriellt ultraljudsinstrument (”ultrasonic reflectoscope”), riktade sändare–mottagare mot bröstkorgen och registrerade ekon från klaffar och hjärtväggar i realtid. De utvecklade M-mode (time-motion), vilket gjorde att varje hjärtslags mekanik kunde avläsas direkt på papper. Den första vetenskapliga artikeln kom 1954 och gav kliniker ett nytt, icke-invasivt verktyg mot klaffsjukdomar som mitralstenos.
Från ekolod och materialprovning till ekokardiografi
Teknikidén hämtades från sjöfartens ekolod och industrins oförstörande provning. Den svenska prestationen var att översätta fysiken till klinisk nytta: mätgeometri, utplacering på bröstkorgen och tolkning av rörliga eko-signaler från biologisk vävnad.
A-mode och M-mode: varför tidsaxeln blev ett genombrott
A-mode visade amplituder som toppar längs ett djup. Genom att lägga till tidsaxeln skapade Edler M-mode där klaffbladens och väggarnas rörelser ritades som svepande kurvor slag för slag. Det möjliggjorde säkrare diagnoser, preoperativ planering och objektiv uppföljning – långt bortom stetoskopi och röntgengenomlysning.
Ultraljud i obstetriken: Lund som tidigt centrum
Lund blev även en pionjärmiljö för ultraljud i graviditetsvård. År 1960 togs en tidig kommersiell ultraljudsapparat (Diasonograph) i bruk och 1964 försvarade Bertil Sundén världens första stora avhandling inom obstetriskt/gynekologiskt ultraljud. Därifrån institutionaliserades fosterdiagnostik med ultraljud i svensk vård under 1970-talet.
Svenska miljöer som byggde kompetens och standard
Professionen organiserades i Svensk Förening för Medicinsk Ultraljud (SFMU), med kursverksamhet och koppling till europeiska EFSUMB. Klassiska ”Lejondalskurser” bidrog till att radiologer, kardiologer, obstetriker, akutsjuksköterskor och biomedicinska analytiker fick gemensam terminologi, kvalitet och metodik.
Ultraljudets teknikexpansion: doppler, 2d och transesofageal
Efter M-mode kom tvådimensionell bildgivning (2D) som tecknade hjärtats anatomi i realtid. Pulsad och kontinuerlig Doppler samt färg-Doppler gjorde det möjligt att mäta flödeshastigheter och regurgitation. Transesofageal ekokardiografi flyttade givaren nära hjärtat via matstrupen och gav överlägsen detaljskärpa vid klaff- och förmaksdiagnostik.
Kontrastförstärkt ultraljud med mikroblåsor
Gasfyllda mikroblåsor injiceras intravenöst för att förstärka signal och visualisera perfusion. I kardiologi förbättrar det endokardavgränsningen; i lever och onkologi hjälper det att karaktärisera lesioner utan joniserande strålning. Kontrastmedel har även banat väg för terapeutiska tillämpningar tillsammans med fokuserat ultraljud.
Modern svensk ultraljudsforskning: superupplösning (ulm)
Svenska forskargrupper, bland annat vid KTH, vidareutvecklar ”ultrasound localization microscopy” (ULM). Genom att lokalisera enskilda mikroblåsor över tid bryts den klassiska diffraktionsgränsen och mikrokärl kan kartläggas med upplösning som tidigare krävde invasiva tekniker. Potentialen är stor i neurokärl, tumörangiogenes och njurdiagnostik.
Fokuserat ultraljud och blod-hjärnbarriären
Karolinska-anknutna team deltar i forskningen där fokuserat ultraljud tillsammans med mikroblåsor, temporärt och kontrollerat, öppnar blod-hjärnbarriären. Det kan möjliggöra leverans av antikroppar och andra läkemedel till hjärnvävnad vid tillstånd som gliom, Alzheimer eller Parkinson – med pågående kliniska studier under 2018–2025.
Ultraljud vid andnöd: lungultraljud i svensk akutsjukvård
Lungultraljud har blivit ett snabbt, sängnära verktyg på svenska akutmottagningar. B-lines, pleuralager och konsolideringar kan bedömas på minuter och korreleras med vätskeöverskott vid akut/kronisk hjärtsvikt eller pneumoni – särskilt värdefullt där röntgen inte är omedelbart tillgänglig.
Ordlista: ultraljudstermer på en minut
- A-mode – amplitudläge där ekon visas som toppar längs djupaxeln
- M-mode – tids-rörelseläge som avbildar klaffar och väggar slag-för-slag
- Doppler – frekvensskift används för att mäta riktning och hastighet på blodflöde
- Kontrast (mikroblåsor) – gasfyllda mikrobubblor som förstärker signal och visar perfusion
- TEE – transesofageal ekokardiografi med givare i matstrupen för hög detalj
Tidslinje: svenska milstolpar inom ultraljud
- 1953 – Första kliniska registreringen av hjärtats ultraljudseko i Lund (Edler & Hertz)
- 1954 – Första artikeln som beskriver kontinuerlig registrering av hjärtväggsrörelser med ultraljud
- 1960 – Diasonograph tas i bruk i Lund för tidig obstetrisk användning
- 1964 – Bertil Sundén lägger pionjäravhandling i obstetriskt/gynekologiskt ultraljud
- 1970-talet – Bred klinisk etablering i Sverige: radiologi, kardiologi och obstetrik
- 2000-talet – Kontrastförstärkt ultraljud, transesofageal standardisering, point-of-care-ultraljud
- 2010-talet → – Svenska projekt inom superupplöst ultraljud (ULM) och fokuserat ultraljud mot blod-hjärnbarriären
Fakta om ultraljud att imponera med
Edler provade givaren på Hertz eget bröst och såg mitralisklaffens rörelse i realtid
Lund betraktas internationellt som en av medicinskt ultraljuds födelseplatser
I svensk mödravård erbjuds gravida minst en ultraljudsundersökning; praktiken tog fart efter 1970-talets metodgenombrott