Invasiva främmande växter är arter som människan har fört till Sverige och som sprider sig så kraftigt att de tränger undan inhemska växter och djur. Sedan 15 maj 2026 har Sverige en egen nationell förteckning. Nio landväxter står på den, bland annat blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris. De får inte längre säljas, planteras eller spridas.
Den nationella listan kompletterar EU:s förteckning, som sedan 7 augusti 2025 omfattar 114 arter. EU-listade växter som jätteloka, jättebalsamin och parkslide ska bekämpas av den som har dem på sin fastighet. Nationellt listade växter på privat mark behöver i regel inte tas bort, men spridning måste förhindras.
PÅ DEN HÄR SIDAN
- 114arter står på EU:s förteckning, 49 växter och 65 djur
- 9landväxter står på Sveriges nationella förteckning
- 15 maj 2026började den nationella förteckningen gälla
- 1,6-5 mdkrper år kostar invasiva arter Sverige enligt en beräkning från 2009
Vad är en invasiv främmande art?
En främmande art har förts utanför sitt naturliga utbredningsområde av människan, avsiktligt eller av misstag. Den blir invasiv när den sprider sig och hotar den biologiska mångfalden eller orsakar ekonomiska skador. Naturvårdsverket skriver att de flesta invasiva växter som finns i svensk natur går att härleda till våra trädgårdar. Flera av de mest spridda, som parkslide och sjögull, kom hit som prydnadsväxter.
FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, konstaterade 2023 att invasiva arter var orsak eller delorsak i 60 procent av de fall där arter har dött ut. Mer om varför mångfalden spelar roll finns i vår artikel om biologisk mångfald.
Nya regler från 15 maj 2026: Sveriges nationella förteckning
Regeringen beslutade 1 april 2026 om en ny förordning om invasiva främmande arter. Den började gälla 15 maj 2026 och ersatte den tidigare förordningen från 2018. Förteckningen omfattar 34 arter, varav 9 lever på land och 25 i vatten. Alla landlevande arter på listan är växter.
| Växt | Lever | Undantag |
|---|---|---|
| Blomsterlupin | På land | Inga |
| Sandlupin | På land | Inga |
| Vresros | På land | Frösterila hybrider med vresros |
| Kaukasiskt fetblad | På land | Sedumtak byggda före listningen eller högst tre år efter |
| Sibiriskt fetblad | På land | Sedumtak byggda före listningen eller högst tre år efter |
| Strandkotula | På land | Inga |
| Spärroxbär | På land | Förbuden gäller bara i Gotlands och Kalmar län |
| Kanadensiskt gullris | På land | Inga |
| Höstgullris | På land | Inga |
| Vattenpest | I vatten | Inga |
| Sjögull | I vatten | Inga |
Arterna får inte föras in i landet, hållas, födas upp, säljas, användas, bytas eller släppas ut i miljön. De får bara transporteras för att förstöras. De får inte heller tillåtas föröka sig, växa eller odlas. Förbudet mot att låta dem växa på en fastighet gäller bara statliga myndigheter, kommuner och regioner. Den som bryter mot förbuden kan dömas till böter eller fängelse enligt miljöbalken.
För privatpersoner och företag gäller i stället att de ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att förekomster på fastigheten sprider sig. Handlare fick behålla sina lager och får sälja dem till köpare utanför Sverige fram till 15 maj 2027.
EU:s förteckning över invasiva främmande arter
EU:s förordning om invasiva främmande arter har gällt sedan 1 januari 2015. Förteckningen antogs 2016 och har uppdaterats fyra gånger sedan dess. Vid den senaste uppdateringen 7 augusti 2025 lades 26 arter till, bland dem parkslide, jätteslide och hybridslide.
Antal arter på EU:s förteckning
Tre gånger så många arter som 2016. Antal växter och djur på EU:s förteckning efter varje uppdatering enligt Naturvårdsverket och EU:s genomförandeförordningar.
För EU-listade arter är det förbjudet att importera, sälja, byta, odla, transportera, använda och hålla levande exemplar. Av de 49 växterna har 14 bekräftade fynd i Sverige enligt Naturvårdsverket. Ytterligare sex förekommer sporadiskt. Japansk träddödare är listad men förbuden börjar gälla först 2 augusti 2027.
| Växt | Förbjuden sedan |
|---|---|
| Gul skunkkalla | 3 augusti 2016 |
| Storslinga | 3 augusti 2016 |
| Tromsöloka | 3 augusti 2016 |
| Jättebalsamin | 2 augusti 2017 |
| Jätteloka | 2 augusti 2017 |
| Kamslinga | 2 augusti 2017 |
| Sidenört | 2 augusti 2017 |
| Smal vattenpest | 2 augusti 2017 |
| Gudaträd | 15 augusti 2019 |
| Syrenslide | 2 augusti 2022 |
| Parkslide | 7 augusti 2025 |
| Jätteslide | 7 augusti 2025 |
| Hybridslide | 7 augusti 2025 |
| Japansk träddödare | Från 2 augusti 2027 |
Är växten förbjuden? Sök i guiden
ÄR VÄXTEN FÖRBJUDEN?
Välj en växt i listan.
Guiden visar vilka förbud som gäller och vad du ska göra om den växer hos dig.
Du ser också hur du tar bort och slänger den.
Guiden bygger på förordningen om invasiva främmande arter som gäller från 15 maj 2026, EU:s förteckning från augusti 2025 och Naturvårdsverkets vägledning. Vid frågor om ett specifikt fall hänvisar Naturvårdsverket till länsstyrelsen. Ingenting skickas någonstans, allt visas i din webbläsare.
Guiden tar upp de listade växter som finns i Sverige. Många andra trädgårdsväxter kan också sprida sig till naturen utan att vara förbjudna. För dem rekommenderar Naturvårdsverket att du tar bort dem för att förebygga problem.
De vanligaste invasiva växterna i Sverige
- BlomsterlupinUpp till 2 500 frön per planta och år. Samarbetar med kvävefixerande bakterier och ökar halten kväve i jorden. Finns i ungefär hälften av alla artrika vägkanter enligt Trafikverket.
- JättelokaFrån västra Kaukasus och kan bli upp till fem meter hög. Mellan 1 500 och 100 000 frön per säsong som kan gro efter upp till sju år. Saven ger brännskador i solljus.
- JättebalsaminFrån Himalaya och över två meter hög. Kastar i genomsnitt 700 frön upp till sju meter från moderplantan och ökar risken för erosion längs stränder.
- ParkslideSprids med rotbitar på under ett gram och räknas som den invasiva växt i Sverige som är svårast att bekämpa.
- VresrosFrån östra Asien. Nyponen flyter och sprids av fåglar. Växten kan helt ta över sandiga och grusiga miljöer.
- Kanadensiskt gullrisFrån östra Nordamerika och upp till två meter hög. Sprider flera tusen frön per år med vinden och breder ut sig med jordstammar.
Parkslide har vi skrivit en egen guide om, med räknare för täckduk och råd vid husförsäljning: så bekämpar du parkslide. Jätteloka är den art som är farligast för människor, eftersom saven tillsammans med solljus ger rodnad, svullnad och brännblåsor inom ett par dygn.
I vatten är sjögull och vattenpest vanliga problem. Sjögull kom hit som prydnadsväxt i slutet av 1800-talet och kan växa igen bad- och båtplatser. Vattenpest kom på 1870-talet och smal vattenpest i början av 1990-talet. Växtdelar som bryts av slår lätt rot. När täta bestånd bryts ner kan det bli syrebrist.
Vad måste jag göra om den växer i min trädgård?
| Typ av art | Vad som gäller |
|---|---|
| EU-listad, till exempel jätteloka | Du är skyldig att bekämpa den. Gäller även arrendatorer |
| EU-listad med stor spridning, som parkslide | Skyldighet att bekämpa men inget krav på utrotning |
| Nationellt listad, till exempel blomsterlupin | Behöver i regel inte bekämpas, men spridning måste förhindras |
| Inte listad men invasiv | Naturvårdsverket rekommenderar att du tar bort den ändå |
När du gräver där det växer något invasivt ska jorden stanna på tomten. Naturvårdsverket råder dig att få bort så mycket av rötterna som möjligt, gärna sålla jorden och lägga tillbaka den där plantan stod. Kan du inte lägga tillbaka den direkt kan jordhögen ligga på en presenning tills du är säker på att inget växer upp ur den. Anlita entreprenörer som känner till invasiva arter.
Samma försiktighet gäller dammväxter, så töm aldrig dammvatten i eller nära naturliga vattendrag. Ta inte heller hem växter eller frön från utlandet om du inte vet att de är ofarliga.
Så slänger du invasiva växter
- Förslut alltLägg växtdelarna i plastpåsar eller säckar och förslut dem noga. Använd gärna dubbla säckar. Håll dem förslutna under transporten och kör aldrig växtavfall oförpackat i ett öppet släp.
- Små mängder i hushållsavfalletEn försluten påse med små mängder kan slängas i hushållsavfallet.
- Stora mängder till återvinningscentralenFråga först var invasiva växter ska lämnas. De ska till förbränning, inte i fraktionen för kompost eller trädgårdsavfall.
- Låt dem ruttnaEtt alternativ är att lägga växterna i en plastsäck med vatten i solen tills de ruttnat.
- Aldrig i komposten eller naturenFrön och växtdelar bryts inte ner i komposten. Att slänga trädgårdsavfall i naturen är nedskräpning enligt miljöbalken.
Flera länsstyrelser ser allt fler invasiva arter längs vägkanterna. En orsak är att växtdelar ramlar av släp på väg till återvinningscentralen. Läs mer om hur avfall hanteras i vår artikel om avfallstrappan.
Rapportera invasiva arter
Hittar du en invasiv art i naturen kan du rapportera den på invasivaarter.nu eller artfakta.se med en bild. Alla rapporter hamnar till slut i Artportalen. En rapport betyder inte automatiskt att arten bekämpas. Den hjälper ändå länsstyrelsen, som har det operativa ansvaret för tillsyn och bekämpning.
Risklistan: arter som kan bli nästa problem
I Artdatabankens risklista från mars 2025 bedömdes 5 589 främmande arter efter hur stor risk de har att bli invasiva i Sverige. Av dem gick 1 968 vidare till en fördjupad bedömning och 1 622 fick en riskklass.
Den högsta klassen, mycket hög risk, fick 208 arter, bland dem ett stort antal trädgårdsväxter. Syrenbuddleja, som många känner som fjärilsbuske, är en av dem. Risklistan i sig innebär inget förbud.
Vad kostar invasiva arter?
Invasiva arter kostar Sverige mellan 1,6 och 5 miljarder kronor per år enligt en beräkning från 2009 som Riksrevisionen återgav 2022, medan kostnaden för hela EU uppskattas till omkring 12 miljarder euro per år. Riksrevisionen bedömde att statens insatser mot invasiva främmande arter inte var effektiva.
Trafikverket har en egen strategi för invasiva arter längs vägar och järnvägar. Trafikverket prövar också kemisk bekämpning av parkslide med ett beviljat undantag för forskning. Längs infrastrukturen i södra Sverige sprider sig bland annat robinia och boerstånd.
Visste du att
- Trädgården är källanDe flesta invasiva växter i svensk natur går att härleda till trädgårdar.
- Sju år i markenFrön från jätteloka kan gro efter upp till sju år.
- 60 procentInvasiva arter har bidragit till 60 procent av de utdöenden som IPBES har gått igenom.
- Lager till utlandetHandlare får sälja kvarvarande lager av nationellt listade växter utanför Sverige till 15 maj 2027.
Vanliga frågor
Vilka växter räknas som invasiva i Sverige?
De förbjudna är EU-listade arter som jätteloka, jättebalsamin, gul skunkkalla och parkslide samt de nio landväxterna på den nationella förteckningen, bland annat blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris. I vatten gäller förbuden bland annat sjögull och vattenpest. Många fler främmande växter kan vara invasiva utan att vara förbjudna.
Vilka växter finns på den nationella förteckningen?
Blomsterlupin, sandlupin, vresros, kaukasiskt fetblad, sibiriskt fetblad, strandkotula, spärroxbär, kanadensiskt gullris och höstgullris. I vatten finns vattenpest och sjögull. Förbuden gäller sedan 15 maj 2026.
Måste jag ta bort blomsterlupin i trädgården?
Nej, inte om den redan växer där. Du ska förhindra att den sprider sig från fastigheten, till exempel genom att slå av blomställningarna innan fröna mognar. Nya plantor får inte planteras.
Vilken är den värsta invasiva växten?
Parkslide räknas som den svåraste att bekämpa i Sverige. För människor är jätteloka farligast, eftersom saven tillsammans med solljus ger brännblåsor.
Har man lyckats bli av med parkslide?
Det går, men det tar flera år och ingen metod är säker. Små och unga bestånd kan grävas bort. Andra metoder är täckning med duk i minst fem år och värmebehandling över 80 grader, som har gett god effekt i svenska försök. Kontrollera platsen i flera år efteråt.
Hur slänger man invasiva växter?
Förslut växtdelarna i påsar eller säckar. Små mängder kan slängas i hushållsavfallet och större mängder lämnas på återvinningscentralen för förbränning, aldrig i komposten.
Får man sälja blomsterlupin?
Nej. Varken blomsterlupin eller sandlupin får säljas i Sverige sedan 15 maj 2026. Handlare får sälja lager som fanns före förbudet till köpare utanför Sverige fram till 15 maj 2027.
Källor
- Förordning (2026:311) om invasiva främmande arter. www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2026311-om-invasiva-frammande-arter_sfs-2026-311/
- Naturvårdsverket, Nationell förteckning över invasiva främmande arter. www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/nationell-forteckning-over-invasiva-frammande-arter/
- Naturvårdsverket, Sveriges första nationella förteckning med 34 arter ger nya verktyg mot invasiva främmande arter, maj 2026. www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2026/maj/sveriges-forsta-nationella-forteckning-med-34-arter-ger-nya-verktyg-mot-invasiva-frammande-arter/
- Naturvårdsverket, EU-förordningen om invasiva främmande arter. www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/invasiva-frammande-arter/eu-forordningen-om-invasiva-frammande-arter/
- Naturvårdsverket, Den 7 augusti träder förbud mot nya invasiva främmande arter på EU:s förteckning i kraft. www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/juli/den-7-augusti-trader-forbud-mot-nya-invasiva-frammande-arter-pa-eus-forteckning-i-kraft/
- Naturvårdsverket, Invasiva främmande arter på EU:s förteckning: växter. www.naturvardsverket.se/4acbae/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/forteckning-av-invasiva-vaxter/eu-listade-invasiva-frammande-arter-vaxter.pdf
- Naturvårdsverket, För dig med tomt eller trädgård. www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/for-dig-som-privatperson/med-tomt-eller-tradgard/
- Naturvårdsverket, Säker avfallshantering. www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/invasiva-frammande-arter/saker-avfallshantering/
- Naturvårdsverket, Regler inom invasiva främmande arter. www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/invasiva-frammande-arter/regler-inom-invasiva-arter/
- Naturvårdsverket, Rapportera invasiva främmande arter. www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/rapportera-invasiva-frammande-arter/
- Naturvårdsverket, Jätteloka. www.naturvardsverket.se/amnesomraden/invasiva-frammande-arter/forbjudna-invasiva-frammande-arter/eu-listade-etablerade-arter/jatteloka/
- Naturvårdsverket, Bekämpning och hantering av jätteloka. www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/invasiva-frammande-arter/bekampning-av-invasiva-frammande-vaxter-pa-land/bekampning-och-hantering-av-jatteloka/
- Naturvårdsverket, Faktablad blomsterlupin. www.naturvardsverket.se/49952a/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/etablerade-vaxter-i-sverige/faktablad-blomsterlupin.pdf
- Naturvårdsverket, Faktablad jättebalsamin. www.naturvardsverket.se/4ac5a3/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/etablerade-vaxter-i-sverige/faktablad-jattebalsamin.pdf
- Naturvårdsverket, Faktablad vresros. www.naturvardsverket.se/499215/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/etablerade-vaxter-i-sverige/faktablad-vresros.pdf
- Naturvårdsverket, Faktablad kanadensiskt gullris. www.naturvardsverket.se/49955d/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/etablerade-vaxter-i-sverige/faktablad-kanadensiskt-gullris.pdf
- Naturvårdsverket, rapport 6373 om vattenlevande främmande arter. viss.lansstyrelsen.se/ReferenceLibrary/51397/NV-6373.pdf
- SLU Artdatabanken, Risklista 2024. www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/invasiva-frammande-arter/risklista-2024/
- SLU, Ny riskklassificering av främmande arter, mars 2025. www.slu.se/nyheter/2025/03/ny-riskklassificering-av-frammande-arter/
- Riksrevisionen, Statens insatser mot invasiva främmande arter, RiR 2022:12. www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/riksrevisionens-granskningsrapport/statens-insatser-mot-invasiva-frammande-arter_hab512/html/
- Havs- och vattenmyndigheten, IPBES-rapport om invasiva främmande arter, september 2023. www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/2023-09-04-ipbes-rapport-om-invasiva-frammande-arter.html
- Trafikverket, Invasiva arter vid vägar och järnvägar. bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo—for-dig-i-branschen/natur-kultur-och-landskap/invasiva-arter-vid-vagar-och-jarnvagar/
Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 27 september 2026. EU:s förteckning uppdaterades senast 7 augusti 2025.