Radon är Sveriges största källa till joniserande strålning för allmänheten, och varje år orsakar radonexponering cirka 500 lungcancerfall i landet. Trots detta är radon både osynlig och luktfri – och ofta oupptäckt i hem och offentliga byggnader. Svensk forskning har spelat en nyckelroll internationellt, både inom riskbedömning, mätteknik och åtgärdsstrategier. Forskningen har även påverkat lagstiftning och byggnormer i hela EU.
Vad är radon och varför är det farligt?
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran bryts ner i marken. När radon sönderfaller avger det så kallade radondöttrar, partiklar som kan fastna i lungorna när vi andas in dem. Dessa partiklar strålar inifrån kroppen och skadar lungvävnad, vilket ökar risken för lungcancer – särskilt hos rökare. Radon i inomhusluft är den vanligaste exponeringskällan, och den kan komma från:
- Marken under och runt byggnaden
- Byggnadsmaterial (särskilt blåbetong)
- Vatten från borrade brunnar
Gränsvärdet i Sverige är idag 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Forskningens fokusområden i Sverige
Sverige har ett av världens mest omfattande forskningsprogram kring radon, särskilt sedan 1980-talet då blåbetongskandalen uppmärksammade riskerna. Forskningen bedrivs främst vid universitet som Uppsala, Lund och Chalmers samt hos myndigheter som SSM.
Viktiga forskningsområden inkluderar:
- Riskbedömning och epidemiologi: Svenska studier ligger till grund för WHO:s och ICRP:s (International Commission on Radiological Protection) rekommendationer. En svensk studie visade t.ex. att risken för lungcancer ökar med 16% per 100 Bq/m³.
- Teknisk mätteknik: Sverige har utvecklat avancerade radondetektorer, inklusive långtidsexponerande spårfilmsdosor och realtidsinstrument med hög känslighet.
- Effektiv sanering: Svenska forskare har tagit fram energieffektiva metoder för radonsanering, bland annat tryckstyrda ventilationssystem och radonsugar. Vissa projekt visar 90–95 % reducering av radonhalter.
- Geologiska kartläggningar: Sveriges geologiska undersökning (SGU) har kartlagt markradonhalten i hela landet – unikt i världen – och tagit fram riskkartor som hjälper kommuner planera bostadsbyggande.
Blåbetong och byggmaterial – en svensk forskningsklassiker
Mellan 1929 och 1975 användes så kallad blåbetong (gasbetong med alunskiffer) i stor skala i svenska bostäder. Det visade sig senare att detta material avger höga halter av radon. Svenska forskare spelade en ledande roll i att avslöja problemet, vilket ledde till radonmätningar i hundratusentals bostäder under 1980-talet.
Resultatet blev att blåbetong förbjöds i nyproduktion och att byggnormerna ändrades kraftigt. Forskningen kring blåbetong är ett internationellt referensfall i riskkommunikation och materialvetenskap.
Radon i vatten – underskattat men på uppgång
En särskild svensk styrka är forskning om radon i dricksvatten från djupa bergborrade brunnar. Även om radon inte utgör ett problem i kommunalt vatten, kan halterna i brunnsvatten vara extremt höga – i vissa fall över 100 000 Bq/liter.
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att ta bort radon ur vatten med hjälp av luftning och filtrering. De har också visat att långvarigt intag av sådant vatten kan öka risken för magsäckscancer och att vattnet bidrar till förhöjda inomhushalter.
Radonkartor och geodata – Sverige i framkant
Sverige har unika öppna datakällor som kopplar samman geologi, byggår, radonrisk och saneringsbehov. Exempel:
- SGU:s markradonkarta
- Boverkets databas över byggmaterial
- SSM:s mätstatistik och radonregister
Forskare använder dessa data för att skapa AI-modeller som kan förutsäga radonrisk i byggnader som ännu inte har mätts. Det gör att insatser kan riktas mer effektivt.
Radon i hus – ett växande forskningsfält
Nyare forskning i Sverige visar att även nyproducerade hus kan ha radonproblem, särskilt vid användning av platta på mark utan korrekt ventilering. Studier har visat att även passivhus, som är mycket täta, kan ackumulera radon om ventilationen är dåligt dimensionerad.
Forskning pågår för att förbättra byggnormer och utveckla sensorer som kan varna för höga halter i realtid.
Framtida utmaningar och innovation
Radonforskningen i Sverige går nu in i en ny fas där digitalisering, realtidsdata och individanpassade saneringsåtgärder blir centrala. Några framtidsprojekt:
- Internet of Things (IoT): Radonsensorer kopplas till smarta hem-system för att automatiskt reglera ventilation.
- AI-baserad riskmodellering: Prediktion av riskområden baserat på byggdata, geologi och ventilationstyper.
- Beteendeforskning: Hur får man människor att genomföra mätningar och åtgärder? Psykologer och kommunikatörer deltar i nya tvärvetenskapliga projekt.
Sverige som förebild – internationellt erkännande
Sverige är ett av få länder som kombinerar forskning, myndighetssamverkan och bred allmän information om radon. Flera svenska experter har varit med i WHO:s och EU:s arbetsgrupper, och svenska metoder används som mall i bland annat Norge, Kanada och Tyskland.
Sverige tillhör också de länder som erbjuder ekonomiskt stöd till radonsanering – något som forskningen visat har direkt effekt på folkhälsan.
Kort om radonmätning i Sverige
- När: Mätning bör ske under eldningssäsong (1 oktober – 30 april) i minst 60 dagar.
- Hur: Spårfilmsdosor placeras i bostadens vistelseutrymmen.
- Kostnad: 200–500 kr beroende på aktör.
- Vem: Alla fastighetsägare ansvarar för att radonhalten är under gränsvärdet.
Exempel på svenska forskningsprojekt och initiativ
- MIRA-projektet (Minska Radonexponeringen) – ett flerårigt samarbete mellan universitet, byggbransch och SSM.
- Radonova Laboratories i Uppsala – världsledande laboratorium för radonmätning och analys.
- Luftmiljöcentrum vid Lunds universitet – samordnar forskning om inomhusluft och hälsorisker.
Radon är ett tyst men allvarligt hot i svenska bostäder – men tack vare svensk forskning är vi ett av de bäst rustade länderna i världen för att mäta, förstå och minska riskerna.