Kategori: Bygg

Radon är Sveriges största källa till joniserande strålning för allmänheten, och varje år orsakar radonexponering cirka 500 lungcancerfall i landet. Trots detta är radon både osynlig och luktfri – och ofta oupptäckt i hem och offentliga byggnader. Svensk forskning har spelat en nyckelroll internationellt, både inom riskbedömning, mätteknik och åtgärdsstrategier. Forskningen har även påverkat lagstiftning och byggnormer i hela EU.

Vad är radon och varför är det farligt?

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran bryts ner i marken. När radon sönderfaller avger det så kallade radondöttrar, partiklar som kan fastna i lungorna när vi andas in dem. Dessa partiklar strålar inifrån kroppen och skadar lungvävnad, vilket ökar risken för lungcancer – särskilt hos rökare. Radon i inomhusluft är den vanligaste exponeringskällan, och den kan komma från:

• Marken under och runt byggnaden
• Byggnadsmaterial (särskilt blåbetong)
• Vatten från borrade brunnar

Gränsvärdet i Sverige är idag 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Forskningens fokusområden i Sverige

Sverige har ett av världens mest omfattande forskningsprogram kring radon, särskilt sedan 1980-talet då blåbetongskandalen uppmärksammade riskerna. Forskningen bedrivs främst vid universitet som Uppsala, Lund och Chalmers samt hos myndigheter som SSM.

Viktiga forskningsområden inkluderar:

• Riskbedömning och epidemiologi: Svenska studier ligger till grund för WHO:s och ICRP:s (International Commission on Radiological Protection) rekommendationer. En svensk studie visade t.ex. att risken för lungcancer ökar med 16% per 100 Bq/m³.
• Teknisk mätteknik: Sverige har utvecklat avancerade radondetektorer, inklusive långtidsexponerande spårfilmsdosor och realtidsinstrument med hög känslighet.
• Effektiv sanering: Svenska forskare har tagit fram energieffektiva metoder för radonsanering, bland annat tryckstyrda ventilationssystem och radonsugar. Vissa projekt visar 90–95 % reducering av radonhalter.
• Geologiska kartläggningar: Sveriges geologiska undersökning (SGU) har kartlagt markradonhalten i hela landet – unikt i världen – och tagit fram riskkartor som hjälper kommuner planera bostadsbyggande.

Blåbetong och byggmaterial – en svensk forskningsklassiker

Mellan 1929 och 1975 användes så kallad blåbetong (gasbetong med alunskiffer) i stor skala i svenska bostäder. Det visade sig senare att detta material avger höga halter av radon. Svenska forskare spelade en ledande roll i att avslöja problemet, vilket ledde till radonmätningar i hundratusentals bostäder under 1980-talet.

Resultatet blev att blåbetong förbjöds i nyproduktion och att byggnormerna ändrades kraftigt. Forskningen kring blåbetong är ett internationellt referensfall i riskkommunikation och materialvetenskap.

Radon i vatten – underskattat men på uppgång

En särskild svensk styrka är forskning om radon i dricksvatten från djupa bergborrade brunnar. Även om radon inte utgör ett problem i kommunalt vatten, kan halterna i brunnsvatten vara extremt höga – i vissa fall över 100 000 Bq/liter.

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att ta bort radon ur vatten med hjälp av luftning och filtrering. De har också visat att långvarigt intag av sådant vatten kan öka risken för magsäckscancer och att vattnet bidrar till förhöjda inomhushalter.

Radonkartor och geodata – Sverige i framkant

Sverige har unika öppna datakällor som kopplar samman geologi, byggår, radonrisk och saneringsbehov. Exempel:

• SGU:s markradonkarta
• Boverkets databas över byggmaterial
• SSM:s mätstatistik och radonregister

Forskare använder dessa data för att skapa AI-modeller som kan förutsäga radonrisk i byggnader som ännu inte har mätts. Det gör att insatser kan riktas mer effektivt.

Radon i hus – ett växande forskningsfält

Nyare forskning i Sverige visar att även nyproducerade hus kan ha radonproblem, särskilt vid användning av platta på mark utan korrekt ventilering. Studier har visat att även passivhus, som är mycket täta, kan ackumulera radon om ventilationen är dåligt dimensionerad.

Forskning pågår för att förbättra byggnormer och utveckla sensorer som kan varna för höga halter i realtid.

Framtida utmaningar och innovation

Radonforskningen i Sverige går nu in i en ny fas där digitalisering, realtidsdata och individanpassade saneringsåtgärder blir centrala. Några framtidsprojekt:

• Internet of Things (IoT): Radonsensorer kopplas till smarta hem-system för att automatiskt reglera ventilation.
• AI-baserad riskmodellering: Prediktion av riskområden baserat på byggdata, geologi och ventilationstyper.
• Beteendeforskning: Hur får man människor att genomföra mätningar och åtgärder? Psykologer och kommunikatörer deltar i nya tvärvetenskapliga projekt.

Sverige som förebild – internationellt erkännande

Sverige är ett av få länder som kombinerar forskning, myndighetssamverkan och bred allmän information om radon. Flera svenska experter har varit med i WHO:s och EU:s arbetsgrupper, och svenska metoder används som mall i bland annat Norge, Kanada och Tyskland.

Sverige tillhör också de länder som erbjuder ekonomiskt stöd till radonsanering – något som forskningen visat har direkt effekt på folkhälsan.

Kort om radonmätning i Sverige

• När: Mätning bör ske under eldningssäsong (1 oktober – 30 april) i minst 60 dagar.
• Hur: Spårfilmsdosor placeras i bostadens vistelseutrymmen.
• Kostnad: 200–500 kr beroende på aktör.
• Vem: Alla fastighetsägare ansvarar för att radonhalten är under gränsvärdet.

Exempel på svenska forskningsprojekt och initiativ

• MIRA-projektet (Minska Radonexponeringen) – ett flerårigt samarbete mellan universitet, byggbransch och SSM.
• Radonova Laboratories i Uppsala – världsledande laboratorium för radonmätning och analys.
• Luftmiljöcentrum vid Lunds universitet – samordnar forskning om inomhusluft och hälsorisker.

Radon är ett tyst men allvarligt hot i svenska bostäder – men tack vare svensk forskning är vi ett av de bäst rustade länderna i världen för att mäta, förstå och minska riskerna.

Har du hört talas om cirkulär ekonomi men undrar hur det fungerar i praktiken, särskilt inom byggsektorn? Då är du inte ensam. Det låter kanske som ett modeord, men cirkulär ekonomi betyder i grunden att vi använder resurser smartare – och det är helt avgörande för att vi ska kunna bygga framtidens samhälle utan att tömma planetens resurser. När det gäller byggbranschen handlar det om att undvika onödig rivning, återbruka byggmaterial, tänka långsiktigt redan från ritbordet och hitta nya sätt att tjäna pengar utan att skapa mer avfall. Du behöver inte vara expert för att förstå det här – det handlar om sunt förnuft i kombination med modern teknik och nya affärsmodeller. Här nedanför får du reda på vad cirkulär ekonomi innebär, konkreta exempel och hur du själv – eller ditt företag – kan vara en del av den gröna omställningen.

Vad innebär cirkulär ekonomi inom bygg?

Cirkulär ekonomi inom bygg innebär att du inte tänker ”slit och släng”, utan ”bygg och bevara”. Istället för att riva och ersätta gamla byggnader med nya, försöker du hitta lösningar där material och strukturer tas till vara och återanvänds. Målet är att minska resursanvändning, minska avfall och minska klimatpåverkan.

Du börjar alltså redan i planeringsstadiet tänka på hur byggnaden ska kunna förändras eller återanvändas i framtiden. Det kan handla om att välja material som håller länge, som är lätta att demontera, eller som går att sälja vidare när de inte längre behövs. Det handlar också om att använda byggprodukter med låg miljöpåverkan – både vad gäller tillverkning och användning. En cirkulär byggprocess involverar också återvinning av vatten, energieffektivitet och en större förståelse för byggnadens hela livscykel – från idé till eventuell rivning eller omvandling.

Det är precis detta som ligger bakom frågan: vad innebär cirkulär ekonomi i byggbranschen? Det är en smartare, mer framtidssäker väg att bygga och tänka.

Så kan du förstå cirkulär ekonomi – några enkla exempel

För att förstå cirkulär ekonomi behöver vi göra det konkret. Vad betyder det egentligen i vardagen? Tänk dig att istället för att slänga ett gammalt fönster, så sätter du det i en annan byggnad. Eller att du bygger en vägg av tegelstenar från ett rivet hus. Det är sådana exempel som visar hur cirkulär ekonomi fungerar på riktigt.

Här är några fler tydliga situationer där cirkulära principer tillämpas:

• Ett äldre bostadshus renoveras istället för att rivas, vilket sparar både resurser och byggtid.
• Golvmaterial, dörrar och armaturer från ett kontor används igen i ett helt annat projekt.
• Byggföretag skapar interna lager av överblivet material som annars skulle slängas.
• Rivningsmaterial används som fyllnadsmassa eller i tillverkningen av ny betong.
• Digitala verktyg kartlägger exakt vilka produkter som finns i ett hus – för att underlätta återbruk när det en dag ska byggas om.

Alla dessa exempel visar att cirkulär ekonomi inte är något flummigt eller orealistiskt – det är fullt genomförbart och ofta billigare i längden. Cirkulär ekonomi betyder att ta tillvara på det du redan har och att planera för förändring redan från början.

Bevara byggnader – ett effektivt sätt att tänka cirkulärt

I Sverige har vi en enorm mängd befintliga byggnader som är fullt användbara, men som riskerar att rivas för att ge plats åt nybyggen. Det är här det cirkulära perspektivet verkligen behövs. Istället för att riva ett kontor som inte längre fyller sin funktion, kan du undersöka om det går att bygga om det till bostäder, kulturhus eller skolor. Det handlar om att använda våra resurser bättre – och att respektera det arbete och de material som redan lagts ner.

Boverkets projekt om omvandling av kontorshus till bostäder visar att det finns både vilja och möjligheter. Men det kräver samarbete mellan kommuner, arkitekter, byggare och fastighetsägare. Dessutom är det ett sätt att bevara kulturvärden och samtidigt möta nya behov.

Så nästa gång du tänker riva – ställ frågan: vad finns det för alternativ? Bevarande är inte bara miljövänligt, det kan också vara både ekonomiskt smart och arkitektoniskt spännande.

Tänk livscykel från första ritningen

För att bygga cirkulärt måste du tänka längre än till invigningsdagen. En byggnads livscykel sträcker sig över årtionden, ibland sekel. Därför gäller det att redan i planeringsstadiet fundera över hur byggnaden ska användas, underhållas och eventuellt återvinnas eller omvandlas i framtiden.

Det här kan inkludera saker som att välja flexibla planlösningar, anpassningsbara tekniska system och material som enkelt kan demonteras. I projekteringsfasen handlar det om att minimera spill, optimera logistik och dokumentera allt material som används – en sorts materialbank för framtiden.

Vid själva byggandet är det viktigt att se till att det går att återbruka så mycket som möjligt. Använd till exempel skruvar istället för lim, välj trä istället för komposit, och se till att delar kan plockas isär. Allt detta gör att byggnaden får ett större värde även långt efter att den är färdigställd.

Återbruk och avfallstrappan i praktiken

Du har säkert hört talas om återvinning, men visste du att det är först tredje steget i EU:s så kallade avfallshierarki? Det bästa är att förebygga avfall helt – det vill säga att aldrig ens skapa det. Näst bäst är att återbruka. Först därefter kommer materialåtervinning.

I byggsektorn finns en enorm potential här. Det handlar om att inte bara slänga det som blir över, utan att faktiskt planera för hur det kan användas igen – i samma projekt eller i ett helt annat. Om du vet att fönster från en rivning snart kan användas i ett nytt bygge, kan du spara både tid och pengar.

Men för att det ska funka måste vi tänka i nya banor. Återbruk kräver struktur, samarbete och ibland ny teknik. Det kräver också tydliga regler för kvalitet och säkerhet. Men det är värt det – både för miljön och för plånboken.

Digitala verktyg gör cirkulär ekonomi enklare

Ett område som verkligen kan ge cirkulär ekonomi inom bygg en skjuts framåt är digitalisering. Genom att använda digitala plattformar, databaser och loggböcker kan vi spåra varje produkt som används i en byggnad. Du får koll på materialets ursprung, skick och placering – vilket gör det mycket enklare att återanvända det senare.

Dessutom kan digitala tvillingar (virtuella kopior av byggnader) hjälpa till med underhåll och planering av framtida renoveringar. När du vet exakt vad som finns i väggarna, på taket och i installationerna, blir det lättare att fatta rätt beslut.

Det här är ett område där mycket händer just nu, och det finns stora möjligheter för både små och stora företag att börja jobba mer digitalt.

Nya affärsmodeller – så tjänar du på att bygga cirkulärt

Ett vanligt missförstånd är att hållbart byggande alltid är dyrare. I verkligheten finns det massor av nya affärsmodeller som gör det både lönsamt och framtidssäkert att tänka cirkulärt.

Du kan till exempel hyra ut byggmaterial istället för att sälja det. Eller erbjuda uppgraderingar och underhåll istället för att byta ut hela system. Några företag jobbar redan så – de hyr ut belysning, ventilation eller till och med golv. Andra har byggt hela hus av återbrukat material och sparat stora summor.

Det finns också vinster i att profilera sig som ett cirkulärt företag. Fler och fler beställare kräver hållbara lösningar, och många offentliga upphandlingar premierar cirkulära alternativ. Med andra ord: det lönar sig att ställa om.

Så kommer du igång med cirkulär ekonomi i ditt projekt

Är du nyfiken på att börja? Då är det viktigt att ta första steget – även om det känns stort. Du behöver inte göra allt på en gång. Börja i liten skala: använd återbrukade dörrar, skapa en materialinventering, testa att hyra istället för att köpa.

För att göra det enkelt att komma igång kan du:

• Inventera material i befintliga byggnader innan rivning.
• Sök efter återbrukade produkter via digitala marknadsplatser.
• Samarbeta med andra aktörer i byggbranschen som redan har testat.
• Använd en digital loggbok för nya projekt så att framtida återbruk blir möjligt.
• Ta kontakt med kommun eller myndigheter för stöd och vägledning.

Kom ihåg att varje steg räknas. Du bidrar till ett större skifte, och det behövs.

Och just det – det viktigaste av allt: börja nu. Det finns inga perfekta förutsättningar, men det finns massor att vinna på att komma igång. Du behöver inte vara expert för att bidra till cirkulär ekonomi inom bygg.

Fukt- och mögelproblem i byggnader är långt ifrån ovanliga – faktiskt är de en av de vanligaste orsakerna till att vi mår dåligt i våra hem och på våra arbetsplatser. Det handlar inte bara om fläckar på väggen eller unken lukt. Det handlar om din hälsa, ditt välbefinnande och i värsta fall om allvarliga sjukdomar. Här får du veta hur fuktskador uppstår, varför vissa drabbas mer än andra, vilka symtom du ska vara uppmärksam på, och vad du själv kan göra för att slippa hamna i problem med fukt och mögel i byggnader.

Så uppstår fuktproblem i byggnader

Det är lätt att tro att fukt bara kommer från uppenbara vattenläckor, men verkligheten är mycket mer komplex. Fukt kan smyga sig in i en byggnad genom otäta tak, felaktigt ventilerade krypgrunder eller när byggmaterial som inte hunnit torka används. Och när fukten väl finns där – då har mögel ett perfekt läge att börja växa.

Byggmaterial som trä, gipsskivor och isolering är extra känsliga. När de utsätts för fukt under längre tid förändras deras egenskaper. Mögelsporer som normalt finns i luften hittar då grogrund att föröka sig, och det är här problemen börjar – både för byggnaden och för dig som vistas där.

Hälsoproblem som kan kopplas till fukt och mögel

Symtomen på att du bor eller jobbar i en skadad byggnad är ofta diffusa – och just därför är det så lätt att missa dem. Du kanske går runt med huvudvärk, täppt näsa eller konstant trötthet utan att tänka på att det kan bero på själva miljön du befinner dig i.

Här är några vanliga besvär som ofta förvärras eller orsakas av fukt och mögel:

• Irritation i ögon, näsa och hals
• Hosta, nysningar och tung andning
• Hudbesvär som klåda, eksem och utslag
• Huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter
• Förvärrad astma och allergi

Viktigt att tänka på: om du märker att du mår bättre när du är bortrest, på jobbet eller hos vänner – då kan det vara byggnaden hemma som orsakar dina symtom.

Barn drabbas hårdare än vuxna

Barns kroppar är inte färdigutvecklade, och därför är de mycket känsligare för den typ av luftföroreningar som uppstår i en byggnad med fuktskador. Deras lungor tar in mer luft i förhållande till kroppsstorlek, vilket betyder att skadliga ämnen lättare tränger in och påverkar kroppen. Det behövs alltså mindre mängd mögel eller föroreningar för att ett barn ska bli sjukt.

Det som gör detta särskilt allvarligt är att barn kan få långvariga problem, till exempel astma eller kroniska luftvägsbesvär. I skolor och förskolor, där barn tillbringar många timmar varje dag, är därför förebyggande arbete mot fukt och mögel särskilt viktigt.

Vem är extra känslig?

Alla reagerar inte likadant på fukt och mögel. Du kan tillhöra gruppen som inte känner något alls – men det betyder inte att byggnaden är ofarlig. Vissa får besvär direkt, andra först efter längre tid. Det påverkas av många faktorer, bland annat om du har astma, allergier eller känslig hud.

Stress, kost och ärftliga faktorer kan också göra att du reagerar mer kraftigt än andra. Har du redan problem med andningen eller ofta får infektioner? Då är risken större att du mår sämre i en fuktskadad miljö.

Så exponeras du för mögel i byggnader

Det är inte bara mängden mögel som avgör hur sjuk du kan bli – utan också hur länge du utsätts. Du behöver inte bo i ett hem där möglet står och blommar synligt. Det räcker att du tillbringar mycket tid i en miljö där luftföroreningar från fuktskador sprids osynligt. Även låga halter som pågår över tid kan påverka din hälsa negativt.

När byggmaterial blir fuktigt ökar mängden kemikalier och partiklar som frigörs i luften. Det är dessa ämnen – i kombination med mikroorganismer som mögel och bakterier – som gör att luften blir ohälsosam att andas in.

Viktiga varningssignaler i din byggnad

Du behöver inte vara byggexpert för att upptäcka att något inte står rätt till. Här är några tecken på att din bostad eller arbetsplats kan ha problem med fukt:

• Unken lukt som inte försvinner trots vädring
• Synliga fläckar på väggar, golv eller tak
• Bubblor i tapeter eller färg som lossnar
• Kalla och fuktiga ytor som känns annorlunda än resten av rummet
• Kondens på fönster eller väggar trots normal temperatur

Om du känner igen flera av dessa tecken är det klokt att kontakta en expert för att undersöka saken vidare.

Så minskar du risken för fuktskador

Du som bygger nytt, renoverar eller äger en fastighet har ett ansvar för att hålla byggnaden torr och säker. Det finns tydliga regler från Boverket som säger att fukt inte får orsaka skador eller påverka hälsan. Det innebär att du redan i planeringsstadiet måste tänka på fuktskydd – och det gäller både materialval och konstruktion.

Ett par smarta åtgärder som hjälper dig på vägen:

• Använd fukttåliga material i känsliga utrymmen som badrum och källare
• Se till att ventilationen fungerar som den ska – bra luftflöde minskar risken
• Bygg aldrig in fuktigt material – allt måste vara helt torrt vid montering
• Kontrollera regelbundet tak, rör och avlopp för att upptäcka läckor i tid
• Installera fuktspärrar där det krävs, särskilt vid golv mot mark

Genom att vara noggrann redan från början undviker du dyra reparationer längre fram – och du skyddar dem som vistas i byggnaden.

Regelverket kring fukt och mögel i byggnader

För att säkerställa en god inomhusmiljö finns det krav på hur byggnader ska konstrueras, kontrolleras och underhållas. I Boverkets byggregler står det tydligt att byggnader ska motstå fukt så att mikrobiell växt – alltså mögel – inte uppstår.

Det handlar om att alla inblandade, från projektör till fastighetsägare, ska ha koll på hur material och tekniska lösningar påverkar fuktsäkerheten. Det är alltså inte bara du som boende som ska upptäcka skador, utan ansvaret ligger även på dem som skapar och förvaltar byggnaden.

Att arbeta förebyggande är alltid billigare och enklare än att åtgärda en redan skadad byggnad – särskilt när det handlar om problem med fukt och mögel i byggnader.