Förebyggande sjukpenning är en central del av svensk socialförsäkring och används när en person behöver behandling eller rehabilitering för att förhindra sjukdom, minska risken för längre sjukskrivning eller motverka nedsatt arbetsförmåga. Enligt 27 kap. 6 § socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110) kan ersättning betalas ut även om individen inte är sjukskriven i traditionell mening. Forskningen visar att systemet har stor potential, men också att det finns betydande kunskapsluckor och brister i hur det används i praktiken.
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro
Svenska forskningsstudier och rapporter från Försäkringskassan visar att psykisk ohälsa idag står för nästan hälften av alla pågående sjukfall. Mellan 2019 och 2022 ökade sjukskrivningar på grund av stressrelaterade diagnoser med cirka 12 procent. Detta har gjort förebyggande sjukpenning extra aktuell, eftersom den kan användas för behandlingar och program som ska hindra att arbetsförmågan förloras på lång sikt.
En forskningsöversikt från Lunds universitet visar dock att det saknas primärpreventiva insatser i arbetslivet som kopplas till psykisk hälsa. Av de få studier som finns, sex stycken mellan år 2000 och 2016, var det endast två som kunde visa på kortare sjukskrivningstid för deltagarna.
Arbetsplatsens roll i förebyggande åtgärder
Studier visar tydligt att arbetsplatsen spelar en avgörande roll. I kommuner med låg sjukfrånvaro finns ett ledarskap som är nära, kommunikativt och stödjande, samt en arbetsmiljöhantering som fungerar i praktiken. När arbetsgivare erbjuder tidiga insatser, exempelvis samtalsstöd eller arbetsanpassningar, minskar risken för längre sjukskrivningar.
En interventionsstudie i svensk primärvård där deltagare fick stöd mot arbetsrelaterad stress visade att gruppen som fick insatser hade färre sjukdagar och större chans att vara kvar i arbete (helt eller deltid) jämfört med kontrollgruppen. Detta pekar på att förebyggande sjukpenning kan vara ett effektivt verktyg när den kombineras med aktiva arbetsplatsinsatser.
Brister i tillämpning och myndigheternas uppdrag
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av förebyggande sjukpenning och konstaterar att uppdraget är otydligt och att systemet används ojämnt över landet. Skillnader mellan regioner kan inte enbart förklaras med vårdtillgång eller demografi, utan tyder på att ersättningen inte används lika systematiskt.
En annan kritik är att det saknas tillräckliga registerdata och utvärderingar. Det går därför inte att på ett tillförlitligt sätt analysera om förebyggande sjukpenning verkligen leder till kortare sjukskrivningstider eller snabbare återgång i arbete. Detta har gjort att flera forskningsutlysningar på senare år riktats mot att bättre förstå effekterna av systemet.
Forskningens satsningar på psykisk hälsa och prevention
Försäkringskassan och Forte har nyligen startat särskilda forskningsprogram för att öka kunskapen om psykisk ohälsa i arbetslivet. Afa Försäkring och Alecta har dessutom investerat 30 miljoner kronor i ett forskningsprogram som syftar till att utveckla förebyggande, rehabiliterande och stärkande insatser.
Detta markerar ett tydligt skifte: från att sjukförsäkringen främst hanterat redan uppkommen ohälsa till att också lägga resurser på att förebygga sjukdom och arbetsförmågenedsättning.
Fakta som sticker ut
- Förebyggande sjukpenning kan ges för allt från KBT-behandlingar till medicinsk rehabilitering efter skador.
- Psykisk ohälsa har passerat fysiska diagnoser som den främsta orsaken till sjukskrivning i Sverige.
- Mellan 2010 och 2020 har antalet sjukskrivningar kopplade till stressrelaterade diagnoser nästan fördubblats.
- Bristen på forskning om primärprevention på arbetsplatser är en av de största utmaningarna – endast en handfull studier har genomförts på 20 år.
Behov av framtida forskning
Forskarna efterlyser fler studier om:
- hur primärpreventiva insatser på arbetsplatser kan utformas för att minska psykisk ohälsa,
- hur förebyggande sjukpenning påverkar tid till återgång i arbete, antal sjukdagar och långsiktiga hälsoutfall,
- varför regionala skillnader är så stora och hur systemet kan bli mer jämlikt,
- hur samverkan mellan arbetsgivare, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan kan förbättras för att förebyggande sjukpenning ska fungera optimalt.
Lagstiftning och pågående förändringar
En statlig utredning (SOU 2024:26) analyserar just nu hur de senaste lagändringarna i sjukförsäkringen påverkar individers ekonomiska trygghet och möjligheter till återgång i arbete. Utredningen väntas ge förslag på hur förebyggande sjukpenning kan stärkas, med fokus på att skapa ett mer rättvist och effektivt system.
Det står klart att svensk forskning och politik nu alltmer ser förebyggande sjukpenning som en investering snarare än en kostnad – ett verktyg för att möta den växande psykiska ohälsan och förhindra långvariga sjukskrivningar.