Idag ligger det genomsnittliga spotpriset i Sverige 2025 på cirka 36 öre/kWh, men skillnaderna mellan elområden är mycket stora. I norra Sverige (SE1 och SE2) är priset ofta runt 15–20 öre/kWh, medan södra Sverige (SE4) ligger på uppåt 60–70 öre/kWh. Detta är rena spotpriser; när man lägger till energiskatt, moms, nätavgifter och påslag från elhandelsbolag kan det slutliga priset för hushållen hamna runt 1,50–2,50 kr/kWh beroende på område och avtal.
Forskning visar: elpriserna var betydligt lägre på 80- och 90-talet
Under 1980-talet präglades den svenska elmarknaden av överskott. Kärnkraften byggdes ut, vattenkraften levererade stabilt och priserna hölls på låga nivåer. Energiskatten infördes redan 1951 på 1 öre/kWh, men låg även på 1980-talet på en nivå som inte nämnvärt påverkade slutpriset.
På 1990-talet tillkom däremot nya faktorer. Moms infördes på el i början av decenniet och höjdes snart till 25 %, vilket kraftigt ökade hushållens kostnader. Detta markerade en tydlig brytpunkt där elen gick från att vara en billig basvara till att bli mer skattebelagd och styrd av statliga intäkter.
Vad kostar elen idag? Jämförelse med 1980-talet
I början av 1980-talet betalade hushåll i Sverige bara några få ören per kWh, i vissa fall under 10 öre, exklusive skatt. Räknat i dåtidens penningvärde var det extremt lågt. Tar man hänsyn till inflation ser man att elpriserna realt har stigit markant, även om hushållens ökade inkomster har gjort att elens andel av utgifterna inte ökat lika dramatiskt.
Forskning visar att 1980 utgjorde kostnaden för el, gas och värme över 10 % av hushållens totala konsumtion. I dag är siffran knappt 5 %, trots högre priser. Detta beror på att hushållens konsumtionsmönster har breddats och att andra utgifter ökat ännu mer.
Skatterna gör skillnad – från öre till halva priset
Energiskatten har gått från 1 öre/kWh 1951 till 43,9 öre/kWh år 2025. Med moms innebär det att nära hälften av elpriset för hushåll idag består av skatter. På 1980-talet var beskattningen minimal, och även om den ökade under 1990-talet nådde den aldrig upp till dagens nivåer. En stor del av skillnaden i hushållens elkostnader mellan då och nu beror alltså på skattepålagor snarare än på själva marknadspriset.
Vad kostar elen idag? Elens andel av hushållens ekonomi
Trots att elen idag ofta kostar över 1 kr/kWh när allt inkluderas, så utgör den en mindre del av hushållens totala utgifter än under 1980-talet. Svenskar lägger i dag i snitt under 5 % av sina konsumtionsutgifter på el, jämfört med mer än 10 % år 1980.
Detta visar att köpkraft och inkomster spelar lika stor roll som själva elpriset. En intressant detalj är att 100 kronor från 1956 motsvarar cirka 1 726 kronor i dagens penningvärde, vilket gör direkta jämförelser svåra. Men justerat för inflation är dagens el väsentligt dyrare än under 80- och 90-talen.
Samhällsperspektiv: från överskott till elområden
På 80-talet fanns det ett tydligt överskott av el i Sverige. I dag är situationen mer komplex, med en uppdelning i elområden som gör att södra Sverige har väsentligt högre priser än norra. Samtidigt styrs priserna i hög grad av den europeiska elmarknaden, något som inte alls påverkade på samma sätt för 40 år sedan. Det gör att skillnaderna mellan då och nu inte bara handlar om skatt eller inflation, utan också om en helt förändrad marknadsstruktur.
Idag är det tydligt att svenska elpriser påverkas av faktorer som:
- Export till Europa – höga priser i Tyskland och Polen drar upp svenska priser i södra Sverige.
- Elområden – flaskhalsar i överföringskapaciteten gör att norra Sverige ofta har mycket lägre priser än södra.
- Väderberoende – vindkraftens expansion gör att blåsigare dagar pressar priserna nedåt, medan kalla och vindstilla dagar ger pristoppar.
Elpriset i Sverige idag är i genomsnitt inte dramatiskt högre än på 80- och 90-talen när man justerar för inflation, men fördelningen ser helt annorlunda ut. Då betalade hushållen främst för själva energin, medan dagens hushåll betalar mest för skatter och avgifter. Skillnaderna mellan elområden, beroendet av internationella marknader och politiska beslut om skatt har gjort elpriset mer oförutsägbart än någonsin tidigare.