Svensk och internationell forskning visar att kärnkraft är en av de mest tillförlitliga och klimatsmarta energikällorna i Sverige. Den står för ungefär 30–40 % av Sveriges elproduktion, och bidrar med stabil baskraft som är helt fri från koldioxidutsläpp vid drift. Forskningen från bland annat Energiforsk, Vattenfall, Chalmers och KTH visar att kärnkraft spelar en avgörande roll i ett elsystem med ökande andel väderberoende el.
Kärnkraft är en fossilfri energikälla som klarar framtidens klimatmål
Kärnkraften är avgörande för Sveriges möjlighet att nå nettonollutsläpp senast 2045. Till skillnad från vind- och solkraft, som varierar beroende på väder, levererar kärnkraften el dygnet runt, året om. Forskning visar att ett stabilt kraftsystem utan fossila bränslen kräver en balanserad mix – och här har kärnkraften en unik roll.
Enligt IPCC:s (FN:s klimatpanel) vetenskapliga sammanställningar bör kärnkraft ingå i alla scenarier där världen når klimatmålen med begränsad temperaturhöjning.
Svensk forskning visar hög säkerhet och teknikutveckling
Sveriges kärnkraftverk tillhör de säkraste i världen enligt OECD:s Nuclear Energy Agency. Svensk forskning har lett till flera förbättringar av materialsäkerhet, kylsystem och kontrollsystem. Forskningsprogram som GEN IV och små modulära reaktorer (SMR) stöds aktivt av svenska lärosäten och Energimyndigheten.
KTH har tagit fram designförslag på svenska SMR-koncept som är anpassade för nordiskt klimat, snabb uppbyggnad och hög säkerhet.
Ekonomiska och industriella fördelar – en bas för svensk konkurrenskraft
Kärnkraft ger inte bara stabila elpriser, utan är också ett krav för många industrisatsningar. Exempelvis kräver fossilfritt stål (t.ex. Hybrit-projektet i Norrbotten) och vätgasproduktion enorma mängder el dygnet runt – något som endast kärnkraft och vattenkraft realistiskt kan leverera på ett hållbart sätt.
Enligt Svenskt Näringsliv och IVA skulle utebliven kärnkraft bromsa industriell elektrifiering i Sverige med upp till 20 år.
Kärnkraft bidrar till svensk självförsörjning och geopolitisk trygghet
Kärnkraftverk använder bränsle som importeras i små mängder och kan lagras i årtionden, vilket gör Sverige mindre beroende av väder, elimport eller gas från instabila regioner. Forskning kring uranbrytning, återanvändning av bränsle och avfallsförvaring bidrar också till ökad självständighet.
Svenskt djupförvar för använt kärnbränsle i Forsmark är världens första godkända av sitt slag och lyfts internationellt som förebild.
Låg markanvändning och hög energitäthet
Ett kärnkraftverk producerar enorma mängder el på mycket liten yta. Forskning visar att energitätheten i kärnkraft är 100–1000 gånger större än sol- och vindkraft. Detta gör kärnkraft särskilt attraktivt i ett land som Sverige där elförbrukningen väntas fördubblas – men ytan är begränsad.
Forskningsinstitutet Energiforsk har beräknat att ny kärnkraft kan ge 20 TWh/år per reaktor, med endast några få hektars markanvändning.
Ny kärnkraftsteknik i fokus – SMR och fjärde generationens reaktorer
Svenska företag som Kärnfull Future och Vattenfall planerar investeringar i små modulära reaktorer (SMR). Dessa har kortare byggtid, lägre kostnader, passiv säkerhet och kan installeras i befintlig industrimark. SMR-forskningen backas av Chalmers, KTH och internationella samarbeten inom EU och IAEA.
Sverige deltar i det europeiska projektet iMAGINE som syftar till att kommersialisera SMR-teknik till 2035.
Hög acceptans bland svenska forskare och befolkning
Vetenskapliga enkäter visar att en klar majoritet av svenska energiforskare anser att kärnkraft bör vara en del av energimixen. Även allmänheten har blivit mer positiv: enligt Novus (2024) vill 65 % att Sverige ska bygga ny kärnkraft – en ökning från 30 % för tio år sedan.
Sveriges unga visar högre stöd än äldre – 72 % av personer mellan 18–35 år är positiva till ny kärnkraft.
Kärnkraft ger stabil elförsörjning under vinterhalvåret
Svenska eltoppar sker under kalla, vindstilla vinterdagar då sol och vind bidrar lite eller inget alls. Då står kärnkraften för nästan halva elproduktionen. Utan kärnkraft hade Sverige tvingats importera kol- eller gaskraft från utlandet, vilket lett till både högre priser och utsläpp.
Under kalla januari 2023 var kärnkraften ansvarig för över 45 % av all svensk elproduktion.
Avfallshantering i världsklass – svenska lösningen banar väg globalt
Sverige är först i världen med ett godkänt system för slutförvaring av använt kärnbränsle i urberg, vilket minimerar riskerna för framtida generationer. Forskning visar att kopparkapslar i djupa berglager förblir säkra i över 100 000 år – långt över vad som krävs.
SKB:s metod med KBS-3-systemet har blivit modell för flera länder, inklusive Finland och Kanada.
Kärnkraftens påverkan på elmarknaden – forskning visar prisstabilitet och ökad försörjningstrygghet
Kärnkraft påverkar elmarknaden i Sverige genom att bidra till stabila elpriser, minska behovet av dyr import och skapa balans i ett allt mer väderberoende elsystem. Enligt Energimarknadsinspektionen och forskningsinstitutet Energiforsk har kärnkraften en dämpande effekt på prisvariationer, särskilt under vintern och vid låg vindproduktion.
Under vintern 2021–2022 steg elpriset kraftigt i södra Sverige till över 400 öre/kWh vissa dagar. Samtidigt hölls priserna i norra Sverige (med närhet till vatten- och kärnkraft) stabilare kring 30–50 öre/kWh – en skillnad som forskare till stor del kopplar till närhet till stabil produktion.
Minskad prisvolatilitet med kärnkraft som baskraft i systemet
Kärnkraften är en typ av så kallad baskraft – en energikälla som kontinuerligt producerar el oavsett väder eller tid på dygnet. När baskraft försvinner från elnätet, som i fallet med nedlagda reaktorer i Ringhals, måste elnätet kompensera med dyrare och mer volatila alternativ såsom naturgas eller elimport.
En rapport från Svenskt Näringsliv (2022) visade att nedläggningen av Ringhals 1 och 2 ökade risken för effektbrist i södra Sverige, vilket direkt bidrog till kraftigt stigande elpriser.
Kärnkraft ger systemstabilitet och sänker behovet av stödtjänster
Ett elsystem kräver inte bara produktion – det kräver även stabilitet i frekvens och spänning. Vind- och solkraft varierar snabbt, vilket gör att Svenska kraftnät måste köpa in stödtjänster för att balansera nätet. Kärnkraft, med sin jämna produktion och rotationsenergi, minskar behovet av dessa dyra balansåtgärder.
Enligt Svenska kraftnät kostade stödtjänster över 6 miljarder kronor år 2023 – en historisk toppnotering. Kärnkraftens avveckling pekas ut som en bidragande faktor.
Regional prisutjämning och flaskhalsar i elområden
Sverige är indelat i fyra elområden (SE1–SE4) där elpriserna varierar beroende på tillgång, efterfrågan och överföringskapacitet. Kärnkraftens huvudsakliga placering i SE3 (Mälardalen och södra Mellansverige) är strategiskt viktig eftersom elförbrukningen är störst där. När denna produktion minskar, ökar prispressen i SE4 (Sydsverige) samtidigt som importberoendet växer.
Exempelvis importerade elområde SE4 stora mängder kol- och gaskraft från Tyskland och Polen under vintern 2022, trots att norra Sverige hade stort elöverskott – flaskhalsar i nätet och brist på lokal baskraft var avgörande.
Kärnkraft minskar behovet av statliga subventioner och pristak
När elpriserna blir extremt höga krävs ofta politiska åtgärder som elprisstöd, momsreduktioner eller pristak. Med mer kärnkraft i systemet minskar behovet av dessa nödlösningar. Enligt en studie från Energiforsk (2023) skulle ett återstartat Ringhals 1 och 2 sänkt elpriserna i SE3 och SE4 med upp till 40 öre/kWh under pristopparna i januari 2023.
Elprisstödet under 2022 och 2023 uppgick till över 80 miljarder kronor – motsvarande kostnaden för att bygga två helt nya SMR-reaktorer.
Exportmöjligheter och påverkan på nordisk elmarknad
Kärnkraft gör Sverige till en el-exportör, särskilt under lågförbrukningssäsong. Den stabila produktionen gör det möjligt att förse Finland, Baltikum och ibland även Tyskland med fossilfri el. Detta stärker Sveriges geopolitiska position och genererar intäkter till svenska staten.
Under 2021 exporterade Sverige 25 TWh el – en betydande andel av detta kom från kärnkraften, enligt SCB.