Sverige genomförde 2025 ett av världens mest avancerade flygexperiment när Saab lät en självlärande AI styra ett Gripen E i simulerade luftstrider mot erfarna piloter. AI:n tränades genom miljontals simulerade strider och lyckades vid flera tillfällen besegra mänskliga motståndare. Syftet är att utveckla teknik där bemannade plan och AI-styrda drönare samarbetar – en forskningsinsats som kan förändra både flygteknik och försvarsstrategi globalt.
REXUS/BEXUS – studentexperiment i rymden
Sedan 2007 har svenska och tyska rymdmyndigheter skickat upp hundratals studentdrivna experiment via sondraketer (REXUS) och ballonger (BEXUS) från Esrange i Kiruna. Experimenten täcker allt från mikrobiologi och materialforskning till atmosfäriska mätningar och test av ny rymdutrustning. Programmet har blivit en inkörsport för unga forskare till internationell rymdteknik.
SubOrbital Express – forskning i mikrogravitation
I november 2024 skickade Esrange upp sex svenska forskningsprojekt för studier i mikrogravitation. Bland experimenten fanns analyser av immunsystemets beteende, nya metoder för solcellstillverkning och partikelfysikstudier. Resultaten kan leda till innovationer både på jorden och i framtida rymdfärder.
Kvantmekaniska experiment – teori blir verklighet
Linköpings universitet bekräftade 2024 en tio år gammal teoretisk koppling mellan kvantmekanikens komplementaritetsprincip och informationsteori. Experimentet visar hur mätningar på kvantnivå påverkar tillgänglig information – en upptäckt som kan ge säkrare kvantkommunikation och nya kryptografiska lösningar.
Vipeholmsexperimenten – banbrytande men etiskt problematiska
1945–1955 genomfördes försök på patienter med intellektuella funktionsnedsättningar i Vipeholm, där deltagarna fick extremt sockerrik kost för att studera kariesutveckling. Resultaten visade tydligt sambandet mellan socker och karies, vilket bidrog till dagens svenska rekommendationer om begränsat godisintag. Samtidigt blev försöken en milstolpe i debatten om forskningsetik.
Diskrimineringsexperiment på arbetsmarknaden
Forskare vid Stockholms universitet genomförde korrespondensexperiment där identiska jobbansökningar skickades ut – med svenska respektive utländskklingande namn. Resultaten visade tydlig skillnad i återkoppling från arbetsgivare, vilket bidrog till politiska diskussioner om rekryteringspraxis och diskrimineringslagstiftning.
Massexperiment och medborgarforskning
ForskarFredag arrangerar sedan 2009 årliga massexperiment där skolor och allmänhet samlar in data åt forskare. Projekten har mätt luftkvalitet, bullernivåer och ljusföroreningar. På så sätt kombineras vetenskaplig metod med folkbildning, och forskarna får tillgång till omfattande datamängder från hela landet.
MicroSim – hela Sverige i en dator
Folkhälsomyndighetens simuleringssystem MicroSim modellerar hela Sveriges befolkning och deras interaktioner för att testa effekter av olika strategier vid smittspridning. Ursprungligen utvecklat för att hantera småpoxutbrott, har det använts vid pandemier för att utvärdera massvaccinering, distansering och isoleringsstrategier.
Experimentell traumatologi – explosioners påverkan på hjärnan
Karolinska Institutet driver ReBINT-projektet (Repeated Blast-Induced Neurotrauma) där forskare undersöker hur upprepade explosioner påverkar hjärnan. Genom kontrollerade experiment på både djurmodeller och frivilliga mätningar från yrkesmiljöer försöker man förstå riskerna och utveckla förebyggande åtgärder.
SciLifeLab – experimentcentrum för livsvetenskaper
Science for Life Laboratory är ett nationellt forskningscentrum med över 1 500 forskare och toppmodern infrastruktur för molekylärbiologi, bioinformatik och translationell medicin. Här utförs experiment som spänner från DNA-sekvensering och proteomik till utveckling av nya diagnostiska metoder.
Ekosystemexperiment – vattenkraft i extremtorka
En svensk studie 2024 visade att landets vattenkraftverk kan leverera mellan 67 och 92 % av sin kapacitet under tre veckor, även vid mycket låg vattenföring. Detta har stor betydelse för planeringen av framtidens energiförsörjning i takt med att andelen sol- och vindkraft ökar.
Klassiska biologiska experiment – bananflugan som modellorganism
Bananflugan Drosophila melanogaster används i svenska laboratorier för genetiska och utvecklingsbiologiska experiment. Dess korta livscykel och välkända arvsmassa gör den idealisk för studier av mutationer, genuttryck och ärftliga sjukdomar – och har bidragit till internationella forskningsframsteg.