Finanspolitik är statens främsta verktyg för att styra samhällsekonomin. Den utgörs av politiska beslut kring skatter, offentliga utgifter, transfereringar och investeringar. Syftet är att påverka den totala efterfrågan i ekonomin och på så sätt stabilisera tillväxt, sysselsättning och inflation. I lågkonjunktur används expansiv finanspolitik, där staten exempelvis ökar sina utgifter eller sänker skatter för att få igång konsumtion och investeringar. I högkonjunktur används i stället kontraktiv finanspolitik, där staten kan höja skatter eller minska utgifter för att dämpa inflation och överhettning.
I Sverige ses finanspolitiken som en av de två centrala delarna av den ekonomiska politiken, vid sidan av penningpolitiken som styrs av Riksbanken. Finanspolitiken ligger i regeringens händer och beslutas i budgetpropositionen, vilket gör den till ett av de mest kraftfulla styrinstrumenten i demokratin.
Svensk forskning om finanspolitik
Svenska forskare analyserar både kortsiktiga och långsiktiga effekter av finanspolitiken. Exempel är effekterna av krispaket under pandemin, effekten av kommunala investeringar på sysselsättningen och hur väl skattepolitiken anpassas till konjunkturläget. Den återkommande slutsatsen är att politiken behöver vara förutsägbar, långsiktigt hållbar och väl avvägd mot penningpolitiken.
Stockholmsskolan – pionjärer inom finanspolitik
Redan på 1930-talet utvecklades inom Sverige en unik tradition av finanspolitisk forskning genom den så kallade Stockholmsskolan. Nationalekonomer som Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin och Erik Lundberg argumenterade för att staten aktivt kunde jämna ut konjunktursvängningar genom att förändra sina inkomster och utgifter. Dessa idéer låg mycket nära John Maynard Keynes teorier, och Sverige blev internationellt uppmärksammat som ett land där finanspolitiken användes tidigt för att bekämpa arbetslöshet och stabilisera ekonomin.
Finanspolitiska rådet och rapporten Svensk finanspolitik
I dag granskas svensk finanspolitik av Finanspolitiska rådet, en oberoende expertmyndighet. Rådet analyserar årligen i rapporten Svensk finanspolitik hur regeringens politik förhåller sig till det finanspolitiska ramverket, som bland annat innehåller överskottsmål, utgiftstak och kommunernas balanskrav. Rapporten är central i forsknings- och policydebatten eftersom den belyser om Sveriges finanspolitik är långsiktigt hållbar, effektiv och i linje med internationella rekommendationer.
Forskning om tajming och effektivitet
En viktig del av svensk forskning är att undersöka hur tajmingen av finanspolitiken påverkar resultaten. Studier vid Stockholms universitet, bland annat inom Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (Cemof), visar att det är avgörande att stimulansåtgärder sätts in tidigt i lågkonjunkturen. Om åtgärderna kommer för sent riskerar de att förstärka nästa högkonjunktur i stället för att mildra nedgången.
Automatiska stabilisatorer
Sverige har byggt upp starka automatiska stabilisatorer, något som forskningen ofta lyfter fram som ett styrketecken. Arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkring och skattesystemets utformning gör att hushållens inkomster dämpas mindre i lågkonjunkturer. Detta innebär att staten inte alltid behöver fatta nya beslut i kriser – systemen fungerar i sig själva som en stötdämpare för ekonomin.
Finanspolitik i praktiken i Sverige
Den årliga budgetpropositionen är det viktigaste beslutet för Sveriges finanspolitik. Här anger regeringen skattesatser, utgiftsnivåer och investeringar. Riksdagen fattar sedan beslut om budgeten. Forskare har visat att svensk budgetprocess är en av de mest regelstyrda i världen, vilket bidrar till stabilitet och förtroende på de internationella finansmarknaderna.
Exempel: finanspolitik vid kriser
– Under 1990-talskrisen använde Sverige först kontraktiv finanspolitik med åtstramningar för att stabilisera statens finanser.
– Under finanskrisen 2008 gick man över till expansiv politik med investeringar och stöd till kommuner och företag.
– Under coronapandemin 2020–2021 satsade staten hundratals miljarder på permitteringsstöd, garantier och vårdsatsningar. Svensk forskning har visat att dessa åtgärder minskade arbetslöshetstoppen och skyddade många företag från konkurs.
OECD och ränteavdragens effekter
Internationella forskningsrapporter, bland annat från OECD, har uppmärksammat att Sverige har en unik situation med mycket generösa ränteavdrag för bolån. Detta innebär i praktiken en negativ beskattning av lån, något som svenska forskare pekar på kan driva hushållens skuldsättning och riskera finansiell stabilitet. Här möts finanspolitisk forskning och bostadsmarknadsforskning på ett direkt sätt.
Samspel mellan finanspolitik och penningpolitik
En central forskningsfråga i Sverige är hur finanspolitik och penningpolitik samverkar. Riksbanken ansvarar för att hålla inflationen kring målet på 2 %. Men om regeringen samtidigt driver en expansiv finanspolitik riskerar det att motverka Riksbankens arbete, vilket kan tvinga fram räntehöjningar. Konferensen Strävan efter nominell stabilitet, anordnad av Riksbanken 2025, belyste just detta samspel och framhöll vikten av samordning mellan de två politikområdena för att undvika att de drar åt motsatta håll.
Intressant fakta om svensk finanspolitik
– Sverige var först i världen med ett finanspolitiskt ramverk som inkluderar ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Detta infördes efter 1990-talskrisen och ses i dag som en förebild internationellt.
– Finanspolitiken i Sverige påverkar inte bara inhemsk tillväxt, utan även internationellt förtroende för svenska statsobligationer. Stabil finanspolitik har gett Sverige låga lånekostnader jämfört med många andra länder.
– Forskning visar att svensk finanspolitik ofta har en stark fördelningspolitisk dimension. Genom skatter och bidrag minskar skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare mer än i de flesta andra OECD-länder.
Svenskt forskningslandskap kring finanspolitik
| Institution / Aktör | Fokusområden |
|---|---|
| Finanspolitiska rådet | Granskning av regeringens finanspolitik och långsiktig hållbarhet |
| Stockholms universitet (Cemof) | Tajming, effektivitet och stabilitet |
| Riksbanken | Samspel mellan penning- och finanspolitik |
| OECD | Skattestruktur och finansiell stabilitet |
| Ekonomihistoriker (Stockholmsskolan) | Tidiga teorier om konjunkturpolitik och statens roll |
| Ekonomifakta och Fortnox | Pedagogiska förklaringar av finanspolitik för bredare publik |