Reduktionsplikten är ett av de viktigaste styrmedlen i svensk klimatpolitik för transportsektorn. Den innebär att drivmedelsbolag är skyldiga att minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel eller genom att tillföra utsläppsminskningar via andra godkända metoder, exempelvis el till laddinfrastruktur. Från och med den 1 juli 2025 gäller en reduktionsnivå på 10 procent för både bensin och diesel, en kraftig sänkning från tidigare nivåer på upp mot 30,5 procent. Denna förändring har väckt stor debatt och blivit föremål för omfattande svensk forskning kring både klimatnytta, kostnader och samhällsekonomiska konsekvenser.
Forskning om reduktionspliktens klimatpåverkan
Studier från bland annat forskningscentrumet F3 och Sweco visar att en hög reduktionsplikt historiskt sett har bidragit till betydande utsläppsminskningar i Sverige. När reduktionsplikten sänks, försvagas dock styrningen mot klimatmålen och Sverige riskerar att hamna i underskott inom EU:s ansvarsfördelningssystem (ESR). Detta kan leda till att staten tvingas köpa utsläppskrediter från andra länder – en lösning som är betydligt dyrare och mindre effektiv än att minska utsläppen nationellt.
Forskare pekar också på att reduktionsplikten fungerar som en viktig övergångslösning i väntan på en större andel elfordon i transportsektorn. Elektrifieringen går framåt men sker långsamt, särskilt inom tunga transporter där biodrivmedel är en av få realistiska lösningar på kort sikt.
Pris- och kostnadseffekter enligt svensk forskning
Ett centralt forskningsområde är hur reduktionsplikten påverkar drivmedelspriserna. När nivån höjdes från 26 till 30,5 procent ökade priset på diesel med ungefär 1 krona per liter. När reduktionsplikten sedan sänktes till 6 procent vid årsskiftet 2023/2024 sjönk priset med 4–4,8 kronor per liter, enligt Konjunkturinstitutets analyser.
Riksrevisionen har kritiserat att de ursprungliga besluten om höga reduktionsnivåer togs utan tillräckliga konsekvensanalyser. Forskningen lyfter fram att man inte fullt ut förutsåg kostnadsökningarna för hushåll och företag, vilket i sin tur kan påverka konkurrenskraft och konsumtionsmönster.
Effekterna av en reduktionsplikt för företag och transportsektorn
Svensk forskning har också studerat hur reduktionsplikten påverkar företag. En kandidatuppsats vid Göteborgs universitet analyserade transportföretag i Skaraborg och fann att små och medelstora aktörer i praktiken inte påverkats särskilt mycket, varken i sina kostnader eller i sitt miljöarbete. Samtidigt pekar forskarna på att urvalet var begränsat och att större, mer bränsleintensiva företag kan ha helt andra erfarenheter.
Större forskningsprojekt har däremot visat att bränsleintensiva branscher, såsom åkerinäringen, är mer sårbara för prisförändringar och därmed påverkas direkt av reduktionspliktsnivåer. Detta gör att forskningen ofta betonar behovet av långsiktiga, stabila regler för att underlätta investeringar i mer hållbara fordon.
Risker och utmaningar med reduktionsplikt enligt forskningen
Svenska forskningsrapporter lyfter fram flera risker:
- Tillgången på biodrivmedel – Sverige importerar mer än hälften av sitt biodrivmedel, vilket gör oss beroende av internationella marknader och priser.
- Kostnadseffektivitet – dagens regelverk med separata kvoter för bensin och diesel samt exkludering av rena biodrivmedel (som HVO100) gör systemet dyrare än nödvändigt.
- Osäkerhet i genomförandet – Riksrevisionen har varnat för att reduktionsplikten kan vara svår att upprätthålla långsiktigt om den inte stöds av stabila politiska beslut och tydliga kontrollmekanismer.
Ett intressant faktum är att när reduktionsplikten sänktes drastiskt, minskade efterfrågan på biodrivmedel som HVO100 betydligt, vilket i sin tur påverkade hela biodrivmedelsmarknaden och de investeringar som planeras i Sverige.
Framtidsutsikter för svensk reduktionsplikt
Svensk forskning understryker att reduktionsplikten inte är en slutlig lösning utan ett verktyg på vägen mot ett fossilfritt transportsystem. På längre sikt måste den kombineras med elektrifiering, energieffektivisering och andra styrmedel för att klimatmålen ska kunna nås.
Det finns också forskningsluckor: vi behöver mer kunskap om hur småföretag i olika delar av landet påverkas, hur kostnaderna kan fördelas mer rättvist, samt hur olika reduktionsnivåer påverkar Sveriges relation till EU:s klimatmål. Flera forskare pekar på att Sveriges framtida styrmedel måste vara mer flexibla för att anpassas efter teknisk utveckling, internationella råvarumarknader och klimatpolitiska mål.
Reduktionsplikten har alltså blivit en central fråga inte bara för svensk klimatpolitik, utan också för ekonomi, samhälle och internationell konkurrenskraft. Forskningen visar att dess utformning i hög grad avgör om Sverige klarar att förena klimatmål med ekonomisk hållbarhet.