Forskning visar att Sverige har ett högt valdeltagande i EU-val jämfört med många andra medlemsländer, men också att engagemanget är mer svårflörtat än i nationella val. Valet till Europaparlamentet 2024 hade ett preliminärt valdeltagande på cirka 53%, vilket är lägre än riksdagsvalet men högre än EU-genomsnittet på cirka 51%. Svenska väljare uppger ofta att de saknar kunskap om EU:s beslutande organ – något som direkt påverkar valdeltagande enligt flera svenska studier.
Demokratisk klyfta mellan riksdag och EU-parlament
Enligt forskare från Göteborgs universitet (SOM-institutet och Valforskningsprogrammet) upplever många svenskar en ”demokratisk distans” till EU, vilket minskar benägenheten att rösta. Samtidigt har EU-beslut direkt påverkan på nationell lagstiftning inom områden som miljö, jordbruk, migration och ekonomi. Den här klyftan skapar ett paradoxalt förhållande där många väljare tycker EU är viktigt – men samtidigt svårt att förstå.
EU val används som protestval
Svenska forskare har konstaterat att EU-valet i Sverige ofta fungerar som ett protestval. Väljare som är missnöjda med inrikespolitiken tenderar att rösta på mindre partier eller partier de inte skulle stödja i riksdagsvalet. Exempel är Piratpartiets genomslag 2009 eller Sverigedemokraternas tillväxt i tidigare val. Detta gör EU-valen till en indikator på underliggande politisk frustration.
Mediernas roll – svag rapportering skapar avstånd
Forskning från Institutet för mediestudier har visat att svenska medier lägger betydligt mindre resurser på EU-bevakning jämfört med inrikespolitik. Det leder till att allmänheten får begränsad information om hur EU:s beslut fattas, vilka svenska politiker som sitter i parlamentet och vad de faktiskt gör där. Detta bidrar till en känsla av ”låtsasdemokrati” enligt vissa forskare.
Svenska ungdomars EU-intresse ökar
Undersökningar visar att unga väljare i Sverige har blivit allt mer positiva till EU, särskilt i frågor som rör klimat, mänskliga rättigheter och rörlighet inom unionen. EU-valet 2024 visade högre deltagande bland förstagångsväljare jämfört med tidigare val, och politiska ungdomsförbund rapporterar ökat engagemang i valrörelserna. Skolvalet, som speglar ungdomars åsikter, har också blivit en viktig indikator.
Forskningsresultat visar högt förtroende för EU i Sverige
Enligt Eurobarometern ligger Sveriges förtroende för EU högre än EU-genomsnittet, med över 60% av svenskarna som säger att de litar på unionen. Det är anmärkningsvärt med tanke på att många samtidigt uppger att de inte känner till hur EU-systemet fungerar. Denna kontrast visar på en tillitsparadox som intresserar demokratiforskare.
Svenskar röstar på sakfrågor – inte kandidater
Till skillnad från exempelvis Tyskland eller Frankrike, röstar svenskar i högre grad utifrån sakfrågor snarare än kandidaters personlighet i EU-val. Miljö, migration, digitalisering och arbetsmarknad är viktiga frågor för svenska väljare. Personval fungerar svagare, vilket forskare menar kan bero på låg medial exponering av kandidaternas arbete i Bryssel.
Partiernas EU-positioner otydliga
Flera studier visar att svenska partier är dåliga på att kommunicera sina EU-positioner till väljarna. Valplattformar till EU-valen är ofta otydliga och nedprioriterade jämfört med nationella program. Detta skapar ett demokratiskt underskott där väljarna inte kan göra informerade val trots att de är röstberättigade.
Forskning om EU-skepsis i Sverige
Sverige har historiskt haft en relativt stark EU-skepsis, särskilt kring frågor om nationellt självbestämmande och EMU (euro-valutan). Forskning från Uppsala universitet visar att denna skepsis fortfarande lever kvar i delar av väljarkåren, även om den numera är mer splittrad och inte lika partibunden som förr.
EU-forskning får ökad prioritet i Sverige
Svenska forskningsråd som Forte och Vetenskapsrådet har under 2020-talet ökat sin finansiering av forskning kring EU:s påverkan på svensk demokrati, rättssystem och klimatpolitik. Detta gör Sverige till ett av de mest aktiva EU-länderna när det gäller att analysera sin egen roll inom unionen, både genom politisk vetenskap, juridik och statskunskap.