Forskning och rapporter visar tydligt att postutdelningen i Sverige genomgår en kraftig omställning. Från att tidigare ha varit en femdagarsverksamhet, sker nu utdelningen varannan vardag – och framtiden pekar på ytterligare reduceringar. I takt med digitalisering, minskad brevvolym och ökade kostnader sker omfattande forskningsarbete för att analysera både samhällseffekter och möjliga lösningar.
Från daglig post till varannan dag – vad säger forskningen?
Den statliga postutredningen och analyser från Post- och telestyrelsen (PTS) visar att brevvolymen i Sverige minskat med över 50 % sedan 2000-talet. Forskningsrapporter från bl.a. KTH, Lunds universitet och PostNord själva pekar på att utdelning varje dag inte längre är samhällsekonomiskt hållbar. PostNord införde därför 2021 varannandagsutdelning i vissa regioner – något som enligt deras interna analyser minskar kostnaderna med upp till 40 %.
Postutdelningens roll i glesbygd och städer – olika behov
Studier från Landsbygdsnätverket och PTS visar att postens betydelse skiljer sig markant mellan stad och landsbygd. I glesbygd är posten ofta en kritisk samhällsfunktion för äldre, företag och myndighetskontakt. Forskning pekar på att varannandagsutdelning i dessa områden kan leda till ökad isolering, fördröjd service och minskad tillgång till myndighetsinformation.
När kommer posten egentligen? Så ser rutinerna ut
Enligt PostNords officiella schema sker utdelningen:
- Måndag, onsdag, fredag ena veckan
- Tisdag, torsdag nästa vecka
Det innebär att hushåll får post tre dagar ena veckan och två dagar nästa vecka – en modell som kallas 5/2-modellen. Den exakta utdelningsdagen beror på postnummer och lokal logistik. Forskare har visat att denna modell har låg påverkan på majoriteten av hushåll, men kan skapa problem för juridiska dokument, medicinsk information och vissa företag.
Digitaliseringens effekt – e-post och Mina sidor tar över
Enligt statistik från Statistiska centralbyrån använder 97 % av svenskar mellan 16–64 år e-post dagligen. Digital post via t.ex. Kivra, Min myndighetspost och Digimail har ökat explosionsartat. Forskning från Internetstiftelsen visar att unga människor i princip aldrig skickar fysiska brev. Övergången till digital post innebär stora besparingar för staten, men riskerar att exkludera äldre och digitalt ovana grupper.
Miljö, ekonomi och effektivitet – forskarnas prioriteringar
Miljöforskning från Chalmers visar att minskad postutdelning leder till betydligt lägre utsläpp av koldioxid. Enligt en rapport från IVL (Svenska miljöinstitutet) kan en varannandagsutdelning minska utsläppen från transporter med upp till 30 % nationellt. Ekonomiskt innebär färre utdelningsdagar minskade personalkostnader, färre fordon och lägre drivmedelsutgifter – något PostNord redovisat i flera årsrapporter.
Postens framtid – forskningsscenarier 2030
Enligt PTS långtidsprognos och EU:s digitala strategi väntas Sverige ha helt digitaliserat all myndighetspost till 2030. Forskningsinstitutet RISE har analyserat flera scenarier:
- Scenario 1: Endast digital post – fysisk utdelning endast på begäran eller mot avgift.
- Scenario 2: Veckovis postutdelning – samlad utdelning en gång i veckan.
- Scenario 3: Kommunal postservice – där kommunerna tar över delar av ansvaret i glesbygden.
Forskningskritik mot dagens utveckling
Enligt forskare vid Göteborgs universitet riskerar den kraftiga neddragningen att skapa ett ”postalt utanförskap”. De varnar för att tilliten till samhällsservice urholkas, särskilt bland äldre och personer med funktionsnedsättningar. Fackförbundet SEKO har också tagit fram rapporter som varnar för arbetsmiljöproblem och stress bland brevbärare vid övergången till mer komprimerade turer.
Så forskar Sverige på post – viktiga aktörer
De viktigaste forskningsaktörerna inom postutdelningens förändring är:
- Post- och telestyrelsen (PTS) – styr myndighetsuppdraget
- PostNord Research – driver intern analys och statistik
- KTH och Chalmers – forskning om logistik, miljö och teknik
- RISE och IVL – analyserar framtidsscenarier och hållbarhet
- SCB och Internetstiftelsen – samlar in data om användarbeteenden
Fakta: Så mycket post skickas i Sverige idag
| År | Brevvolym (miljarder brev) | Jämfört med 2000 |
|---|---|---|
| 2000 | 3,3 | – |
| 2010 | 2,7 | −18 % |
| 2020 | 1,2 | −64 % |
| 2024 | 0,8 | −76 % |
Källa: PTS och PostNord