Författare: forskare

KK – stiftelsen stödjer idag olika projekt inom avancerad kompetensutveckling med mellan 150 – 200 miljoner kronor per år. Bland annat genom sina Företagsforskarskolor.

Doktorandernas projekt har ett företags perspektiv. Doktoranderna, som är anställda i näringslivet, samlas kring ett definierat tema i syfte att tillsammans lösa relevanta problem.
Andelen akademiker i näringslivet har ökat med 30 procent de senaste tio åren. Det innebär att personer inte känner sig främmande inför att samarbeta med akademierna och det finns ett ökat intresse av avancerad kompetensutveckling.

– Våra insatser utgör en bra grund för innovationer. Och den interaktion som sker mellan näringsliv och akademi måste få ta sig olika uttryck, berättar Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Det är också viktigt att förstå vad det finns för mottagarkapacitet och utvecklingskapacitet hos organisationer och företag.

KK-stiftelsen har förbättrat formen för sina Företagsforskarskolor. Förr var det framförallt de stora koncernerna, som själva bedrev forskning, som engagerade sig. Så ser det inte ut längre, nu finns företag av alla storlekar med. 80 procent av tiden är doktoranden i forskarskolan, 20 procent i företaget. Doktorandernas projekt har ett företags perspektiv. Doktoranderna, som är anställda i näringslivet, samlas kring ett definierat tema i syfte att tillsammans lösa relevanta problem. Den problematik som finns – vad det än kan vara – ska vara en del av temat. En forskarskola kan omfatta 15 doktorander där var och en har sin forskningsfråga men där var och en också har ett värde för varandra i lösning och utveckling.

– Eftersom en del företag tvekar att hänga på vid introduktionen av forskarskolor, så har vi utökat antalet doktorander till 20 och erbjuder möjligheten att ha ett andra intag efter två år.

De forskarskolor som varit igång i två år har samtliga nu gjort ett andra intag. 135 doktorander ingår idag i forskarskolor som KK-stiftelsen medfinansierar. Studier visar att en forskarskola innebär ett rejält kompetenslyft för både individen, medverkande företag och för hela branscher.

– Vi kan inte betrakta ett lärosäte som ett ställe som bara utexaminerar. Interaktionen näringsliv och akademi är viktig. Akademin behöver ha en relation till de utexaminerade. Dessa kommer under sin yrkesbana att fortsätta ha interaktion med de lärosäten de utexaminerades från, inte minst för sin fortsatta kompetensutveckling.

De små stegens avgörande innovation

Företag inom möbel- och träbyggnation i Småland hade problem. De var yrkeskunniga men hade inte ändrat eller utvecklat sin process i takt med tiden. Det hade inte funnits tradition av att vare sig anställa högskoleutbildade, eller att engagera sig i utvecklingsprojekt med universitet och högskolor inom logistik, produktionsprocesser, trävaruhantering, nya material och andra områden. Men nu hade företagen konstaterat att efter varje lågkonjunktur fick de ett tapp de inte kunde ta igen, och något måste göras.

– De eftersökte personer som hade gått yrkesskolor, men de personerna fanns inte längre. Så branschen gick samman, och konstaterade att de måste ta tag i problemet. De resonerade mycket pragmatiskt, tog steget att kontakta högskolan och bestämde sig för att stötta utvecklingen av en Forskarskola inom träproduktion.

Ansökan från Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet beviljades av KK-stiftelsen. Sju unga personer som är anställda i företag som bygger hus och möbler ingår nu i forskarskolan ProWood.

– Det kommer att innebära en fantastisk utveckling för hela branschen, säger Madelene Sandström. Detta visar hur viktig den avancerade kompetensutvecklingen är för Sverige, vilket måste lyftas i debatten. Vi pratar politik, innovation, forskning. Innovationspolitiken är ofullbordad om man inte kopplar det till möjligheterna att kompetensutveckla sig. Det gäller såväl akademiker som icke-akademiker, och det gäller såväl humaniora och samhällsvetenskap som naturvetenskap, medicin, vård och teknik.

Ett spännande exempel är Europas största företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi, GRASCA, som är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och arkeologiföretag. KK-stiftelsen har nyligen beviljat närmare 20 miljoner kronor.

– Detta ger uppdragsarkeologin möjligheten att vara bland de bästa i Europa, samtidigt som Sverige kan bli världsledande på att integrera den akademiska forskningen och uppdragsarkeologin.

Forskarskolor ger resultat

LIC-skola är en annan form av forskarskola. En pilotsatsning på en tvåårig koncentrerad specialistutbildning på forskarnivå har startats på KTH, Blekinge Tekniska Högskola och Örebro universitet. Personer i näringslivet som har en akademisk bakgrund ska kunna fördjupa sina kunskaper inom ett sakområde vid ett universitet eller högskola.

– Fler företag inser att man behöver arbeta i interaktion med forskningsmiljöerna – annars klara de inte av att rekrytera, eller att vara konkurrenskraftiga, säger Madelene Sandström. Det handlar inte om uppdragsforskning utan om att höja kompetensen. Företagen behöver dessutom kunna svara upp mot ökade krav, t ex inom internationella infrastrukturprojekt att det ska finnas ett antal forskarutbildade i projekten.

I kölvattnet av detta uppstår nya samarbeten, nya innovationer, nya anställningar – och fler nya företag.

– Företagen får hjälp att lösa sina problem och lärosätena kan publicera resultat som ingen annan kan publicera. Det stärker positionen för akademiker vid universitet och högskolor. Samtidigt vet vi att när andelen akademiker ökar i företagen, så ökar företagens produktivitet och därmed konkurrenskraften, avslutar Madelene.

Det svenska stålet har nått världsrykte tack vare stora och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling.

Jernkontoret fungerar nu som koordinator för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material ett av hittills elva sådana program, som finansieras av Energimyndigheten, Formas och VINNOVA.

En stor del av denna forskning har de senaste 30 åren genomförts inom Jernkontorets teknikområden som därmed har stor erfarenhet av samverkansforskning.

Jernkontoret fungerar nu som koordinator för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material ett av hittills elva sådana program, som finansieras av Energimyndigheten, Formas och VINNOVA.

Internationell forskning eller svenskt fokus?

Ett skäl till att Metalliska material finns och engagerar många aktörer, även långt utanför stålindustrin, är att det finns ett behov av att avgränsa eller definiera vad industrin ser som viktigt för framtiden.

– På senare år har vi sett att globaliseringen innebär att det är svårt att hålla en internationell toppklass inom forskningen och samtidigt ha ett svenskt fokus, menar Gert Nilson. För att forskningen ska ligga i topp, behöver du ha ett globalt avtryck, alltså göra det du gör bäst. Ska vi prioritera svensk industris förutsättningar, så behöver vi fokusera på vad just vi behöver.

Viktigt med kompetensöverföring

Vi måste ständigt öka kunnandet på hemmaplan för att ha en fortsatt grogrund för utveckling. Om vi kan definiera våra frågor och intressera forskarna för dem kan vi skapa gemensamma visioner för svenskt näringsliv. Det finns en utbredd uppfattning om att excellent forskning driver näringslivet framför sig och det är sant om man ser det på väldigt lång sikt. Men mycket måste ske mellan att en vetenskaplig upptäckt görs och att den kommer till användning. Här och nu kan man därför behöva göra det omvända. Se vad näringslivet kan göra utifrån nuvarande styrka – och söka en gemensam vision med forskningen.

Ny webbsida samlar all information

En åtgärd som Jernkontoret genomfört för att skapa den här kommunikationen är att lansera en ny webbsida. Genom att besöka webbplatsen ska man vara helt uppdaterad inom området metalliska material.

Peter Börjeson, webbansvarig på Jernkontoret förtydligar:

– Vi gör en kraftansamling för att samla alla relevanta projekt och för att skapa relationer. Alla kanske inte känner till vad som pågår, risken för dubbelarbete kan förekomma. Vi har skalat av – vad är kärnan i ert projekt, vilka personer ingår? Det underlättar möjligheten att knyta kontakter. Att få en enkel överblick. Vad pågår just nu inom området? Vi har vänt oss till forskare och de större företagen och de börjar i sin tur vända sig till oss med sin information. Det börjar fungera.

Kommersialiseringen av innovationer är en av de stora utmaningarna för Sverige framöver. Läs branschens synpunkter på hur satsningarna ska se ut.

Hur kan satsningar på Innnovation öka Sveriges internationella konkurrenskraft?

Som innovationsdirektör vid Lunds universitet så ser jag att forskning som har kommersiellt värde alltid kommer att leda till innovationer och tillväxt.  Om vi i Sverige inte tar tillvara den kommersiella potentialen i den forskning som sker vid svenska universitet så sker detta på andra ställen, och leder till arbetstillfällen och tillväxt i t. ex. USA, Japan, Kina och Frankrike istället för här i Sverige.

Vilka är de vanligaste problemen du möter hos innovatörer som vill kommersialisera en innovation?

Min erfarenhet är att vi inte saknar bra idéer i Sverige, utan den största utmaningen är att hitta de individer som kan ta idéerna från just idéstadiet till marknaden – dvs entreprenörerna.  Vi på LU Innovation System arbetar mycket med att sätta samman team som kan ta idéerna från forskningen till marknaden – att just hitta de komplementära individerna eftersom det sällan är en ensam person som kan göra hela arbetet.

Vilken är den största utmaningen för Sverige som innovationsland de närmsta åren?

Vi har kommit långt i att vi numera vågar fira våra framgångar och lyfta fram våra framgångsrika entreprenörer men ett område vi fortfarande behöver arbeta med i Sverige är att ‘våga misslyckas’, dvs att bara för att en person inte nådde hela vägen med sitt första försök så kan nästa projekt mycket väl lyckas och kanske faktiskt har större möjlighet eftersom man lär sig av sina tidigare erfarenheter.  Vi har idag i Sverige en tendens att döma personer hårt om de någon gång har misslyckats vilket jag är övertygad om är till vår nackdel.

Hur kan satsningar på innovation öka Sveriges internationella konkurrenskraft?

Innovation är en absolut förutsättning för att Sverige ska behålla sitt välstånd. De nya svenska företag som varit framgångsrikast internationellt de senaste åren är starkt innovationsdrivna. Ett gynnsamt företagsklimat och samhälle där människor vill verka och leva gör att de väljer att stanna i Sverige.

Vilka är de vanligaste problemen du möter hos innovatörer som vill kommersialisera en innovation?

Innovatörens största utmaning att vara innovatör och inte affärsman. Men han eller hon måste tillägna sig annan kunskap så som marknadsföring, ekonomistyrning och IP i rätt omfattning. Som innovatör är det viktigt att skydda och öka värdet på dina tillgångar, det vill säga ditt patent och varumärke samt din design.

Vilken är den största utmaningen för Sverige som innovationsland de närmsta åren?

På kort sikt ser vår bransch en brist på kompetens inom IP, bland annat patentingenjörer. Vi behöver bli bättre på att inse att vi verkar i ett globalt sammanhang. Nationella regler och lösningar riskerar att invagga oss i falsk säkerhet och vara kontraproduktiva. På sikt är naturligtvis kvaliteten på svensk skola, universitetsutbildning samt forskning av största vikt.

Nu i höst togs det första spadtaget till den flervetenskapliga materialforskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund.

Anläggningen öppnar för ny forskning inom många områden, bland annat Life Science, materialvetenskap, arkeologi och magnetism.

Efter många års förberedelser är bygget slutligen igång. European Spallation Source baseras på världens mest kraftfulla neutronkälla. Kombinationen av det geografiska läget, stor uppbackning från den europeiska forskarvärlden och Sveriges forskningsintensiva industri kommer att göra ESS till en mötesplats för hela världens forskare.

Materialforskningsanläggningen ESS kommer att göra det möjligt att med hjälp av neutroner studera olika material och dess egenskaper på molekyl- och atomnivå. Anläggningen öppnar för ny forskning inom många områden, bland annat Life Science, materialvetenskap, arkeologi och magnetism.

30 gånger mer kraftfullt

Jim Yeck är ESS generaldirektör och vd. Han berättar att neutronkällan i Lund kommer att bli 30 gånger kraftfullare än andra liknande nu existerande anläggningar.

– Det är som att jämföra ljuset från en tändsticka med en ficklampa från 100 meters avstånd. Det betyder att vi kommer kunna bedriva experiment som inte var möjliga tidigare. Dessutom mycket snabbare, säger Jim Yeck.

ESS är som ett gigantiskt mikroskop, där neutronerna motsvarar ljuset.

I en 600 meter lång accelerator skickas protoner i nästintill ljusets hastighet in i ett målmaterial av volfram. Neutroner slås då loss från målmaterialets atomkärnor. Dessa neutroner leds vidare till olika experimentstationer där forskarna placerat det materialprov som ska undersökas. Genom att studera neutronernas väg genom provet får forskarna mycket detaljerad information om hur materialet är uppbyggt och fungerar.

Gemensam satsning

17 europeiska medlemsländer gör en gemensam satsning på ESS. Alla medlemsländerna bidrar med finansiering, men också med intellektuellt stöd från olika universitet i Europa. Det innefattar hundratals forskare och ingenjörer runt om i världen.

– Kombinationen av brainpower, finansiellt stöd och erfarenhet kommer att göra ESS till det vi strävar efter. Vi har märkt länge att intresset har varit stort. Forskarna längtar efter att använda anläggningen, säger Jim Yeck.

Tror på ESS framtid

– Vi vet att anläggningen är framgångsrikt konstruerad och att bra saker kommer hända. Vi kommer att locka ännu fler medlemsländer. ESS är redan satt på kartan i hela Europa och i resten av forskarvärlden.

Jim Yeck betonar att ESS ska bli en förebild för andra länder och att fler kommer att hoppa på forskningståget.

– Vi ska ligga i framkant – se på möjligheterna och förbättra dem för framtiden. Utvecklingen går framåt och det måste vi också göra. Hos ESS kan både lokala och internationella aktörer få förstahandsinformation när det gäller både företagande och teknologiska samarbeten, säger Jim Yeck.

Fakta ESS

ESS (European Spallation Source) är en materialforskningsanläggning som kommer att användas av mellan 2000 och 3000 forskare från olika universitet, institut och forskningsföretag årligen. Forskarna får tillgång till 22 specialbyggda forskningsinstrument för att utföra experiment som till stor del inte är möjliga i dag. Kostnaden för att bygga ESS är cirka 1,8 miljarder euro och värdländerna Sverige och Danmark står för närmare halva kostnaden. Resterande kostnad kommer de övriga 15 länderna i partnerskapet stå för. ESS är världens första klimatneutrala forskningscentrum. Dess totala yta kommer vara runt 65 000 kvm.

Det är tänkt att de första neutronerna ska kunna produceras 2020, men några instrument kommer vara igång redan 2019.

FRAMTIDENS ANLÄGGNING FÖR FORSKARE

ESS kommer att innebära stora möjligheter för forskare över hela världen. Sindra Petersson Årsköld som är senior forskningsrådgivare på ESS säger att om allt sköts rätt så kan ESS bli en ordentlig vitamininjektion för svensk forskning.

– En framgångsrik forskningsinfrastruktur är ett riktigt flaggskepp. Se bara på CERN. Både universitet och företag från hela Europa kommer att lockas att ha lokaler nära ESS och MAX IV.

Det kommer att bli lättare att rekrytera toppkompetens till svenska lärosäten och infrastrukturerna kommer att vara ännu en anledning för folk att vilja samarbeta med svenska labb. Universiteten har här en unik möjlighet att positionera sig strategiskt, säger Sindra Petersson Årsköld.

Unik anläggning

ESS blir världens starkaste neutronkälla och kommer att ha instrument som kan göra saker som inga andra anläggningar kan. Som en unik materialforskningsanläggning kommer det innebära att många experiment som inte kan utföras idag blir möjliga.

– Det blir en del av den enskilda forskarens verktygslåda – bara en ansökan och en resa bort, säger Sindra Petersson Årsköld.

Forskare kommer att besöka ESS med sina vetenskapliga frågor. De tar med sig sina prover som de kan ha arbetat i flera månader med att förbereda.

– De kommer att få hjälp av forskarpersonalen med att använda utrustningen, att hitta vad de behöver på labb och att få ut det mesta av sina mätningar, säger Sindra Petersson Årsköld. Vi siktar på användarvänlighet. Här kommer att finnas stödlabb och funktioner som inte gör det nödvändigt att vara neutronexpert för att få användning av verktygen