Kött per person: så mycket kött äter svensken per år

Tre sätt att mäta hur mycket kött svensken äter

Siffrorna om köttkonsumtion skiljer sig mycket åt beroende på vilket led man mäter i. Jordbruksverket påpekar att totalkonsumtionen ofta framställs som det vi äter, vilket är fel.

• TotalkonsumtionDen officiella statistiken. Produktionen i slakterierna plus import minus export, uttryckt i slaktad vikt. Den omfattar ben, senor, putsfett och svinn. År 2025 var den 80 kilo per person.
• DirektkonsumtionDet konsumenterna köper. År 2024 var det preliminärt 50,7 kilo kylt och fryst kött, 16,6 kilo chark och konserver och 8,6 kilo frysta produkter som innehåller kött. Siffrorna går inte att lägga ihop, eftersom charken och de frysta produkterna också innehåller annat än kött.
• På tallrikenDet som äts, i tillagad form. Det finns ingen officiell statistik. Jordbruksverket utgår från Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2010-2011, där vuxna åt 40,3 kilo om året eller 775 gram i veckan. Siffran räknas om med totalkonsumtionens utveckling.

Figuren visar hur mängden rött kött krymper genom leden. Av 94 kilo levande djur per person blev det 56,6 kilo slaktad vikt och 27,1 kilo på gaffeln under 2025. Livsmedelsverkets råd motsvarar 18,2 kilo om året.

För matfågel är motsvarande siffror 23,4 kilo slaktad vikt och 9,9 kilo på gaffeln (191 gram i veckan). Det finns inget kostråd om fågelkött.

Köttkonsumtionen år för år

Totalkonsumtionen ökade från början av 1990-talet till 2016. Jordbruksverket förklarar ökningen främst med att priserna sjönk när importkonkurrensen växte efter EU-inträdet 1995 och att matmomsen sänktes 1996. År 2000 var konsumtionen 75,9 kilo per person. Toppen kom 2016 med 88,3 kilo, som Jordbruksverket kallar Sveriges peak meat.

Mellan 2017 och 2019 minskade konsumtionen med drygt 2 procent om året. Det var då det ökade intresset för vegetarisk mat påverkade mest. Under pandemiåret 2020 minskade den ytterligare, eftersom restaurangerna, som använder mycket importerat kött, förlorade gäster. År 2023 minskade den med 1,9 procent när inflationen och räntorna pressade hushållen.

Under 2024 ökade konsumtionen igen när räntorna sjönk. År 2025 minskade den med 1 procent, främst för att nötköttsproduktionen i Sverige föll med drygt 8 procent. Fler kor än normalt hade slaktats åren innan, bland annat efter den dåliga foderskörden 2023. Därför föddes färre kalvar.

Vilket kött äter vi mest?

Griskött är det största köttslaget, men andelen har minskat. Fågelkött har ökat mest och nästan fördubblats sedan 2000, från 12,8 till 23,4 kilo per person. Det ligger nu i nivå med nötköttet. År 2025 åt vi 23,4 kilo fågel och 22,4 kilo nötkött per person.

Källa: Jordbruksverket. Andelarna är redaktionens beräkning. I rapporten från mars 2026 anges totalen för 2025 preliminärt till 79,9 kilo.

Svenskar äter mer nötkött och fågel men mindre griskött än genomsnittet i EU. Konsumtionen av vilt och ren har minskat från 2,3 till 2,0 kilo per person sedan 2000 och inälvorna från 1,8 till 1,2 kilo.

Hur mycket av köttet är svenskt?

Jordbruksverket mäter försörjningsgraden, det vill säga svensk produktion delad med totalkonsumtionen. Det är inte samma sak som andelen svenskt kött på tallriken, eftersom en del av produktionen exporteras. Men måttet visar hur stor del av efterfrågan som hade kunnat täckas av svenska djur.

Källa: Jordbruksverket, avläst ur diagrammet Svensk försörjningsgrad för animalieprodukter.

Försörjningsgraden har sjunkit för alla köttslag sedan EU-inträdet 1995, då den låg nära 90 procent för nötkött och kring 100 procent för gris och fågel. Från 2014 vände kurvorna tidvis uppåt, enligt Jordbruksverket på grund av intresset för svensk djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning. Under de senaste årens lågkonjunktur har den minskat något igen, eftersom svenskt kött ofta är dyrare än importerat.

Hur mycket kött bör man äta?

Livsmedelsverket råder vuxna att inte äta mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd. Det motsvarar 400-500 gram rått kött eller två till tre köttmåltider. Bara en liten del bör vara chark. Rådet kom våren 2025 och bygger på Nordiska näringsrekommendationer från 2023. Tidigare var gränsen 500 gram.

Rött kött är kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Chark är korv, skinka, bacon och andra rökta, rimmade, saltade eller nitritbehandlade produkter, även av kyckling och kalkon. Vanligt kyckling- och kalkonkött räknas inte som rött kött.

Knappt en tredjedel av de vuxna äter i dag mindre än 350 gram rött kött och chark i veckan enligt Livsmedelsverket. Genomsnittet på 521 gram skulle behöva minska med en tredjedel för att hamna på rådet.

Kött och hälsa

Kött är en viktig källa till protein, järn, zink och vitamin B12. Ungefär hälften av järnet i kött är så kallat hemjärn, som kroppen tar upp lättare än järnet i vegetabilier. Samtidigt bedöms evidensen som stark för att rött kött ökar risken för cancer i tjock- och ändtarmen. För chark är evidensen ännu starkare.

WHO:s cancerforskningsorgan IARC klassade 2015 processat kött som cancerframkallande (grupp 1) och rött kött som sannolikt cancerframkallande (grupp 2A). Varje 50 gram processat kött om dagen ökar risken för tjock- och ändtarmscancer med 18 procent. Livsmedelsverket hänvisar till modelleringar som visar att 350 gram i stället för 500 gram i veckan skulle ge 3 500 färre cancerfall och 14 900 färre fall av hjärt- och kärlsjukdom i Sverige. Knappt 1 600 färre skulle dö i kranskärlssjukdom, tjock- och ändtarmscancer, stroke och typ 2-diabetes.

Enligt Global Burden of Disease-samarbetet är chark och rött kött den andra och tredje största riskfaktorn för ohälsa i svenskarnas matvanor.

Kött och klimat

Kött är det livsmedel som påverkar klimatet mest. Enligt Livsmedelsverket står djurproduktionen för nästan 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Idisslare som kor och får släpper ut metan när de smälter fodret, vilket gör nöt och lamm mest klimatbelastande per kilo.

Källa: Livsmedelsverket, Miljösmarta matval: kött och chark (granskad januari 2026).

Nötkött från mjölkkor har lägre klimatpåverkan per kilo än kött från djur som bara föds upp för köttet, eftersom utsläppen delas med mjölken. Betande nötkreatur och får kan å andra sidan hålla naturbetesmarker öppna, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Mer om hur utsläppen påverkar klimatet finns i artikeln om växthuseffekten.

Köttkonsumtion i andra länder

Svenskar äter ungefär 9 kilo mer kött per person och år än genomsnittet i EU, räknat i slaktad vikt. På tallriken blir skillnaden omkring 4,5 kilo. I USA och Australien är konsumtionen över 100 kilo per person, i Indien 3,5 kilo.

Internationella siffror är svåra att jämföra, eftersom OECD och FAO ofta redovisar köttet i den vikt det har i butik. Jämförelsen ovan använder slaktad vikt för alla länder.

Vanliga frågor

Hur mycket kött äter en svensk per år?

80 kilo per person i slaktad vikt enligt Jordbruksverket. På tallriken blir det ungefär hälften, omkring 37 kilo tillagat kött om året.

Hur mycket kött äter svensken per vecka?

I genomsnitt 521 gram rött kött och 191 gram fågel i veckan, tillagad mängd, enligt Jordbruksverkets beräkning för 2025.

Hur mycket kött bör man äta per vecka?

Högst 350 gram rött kött och chark, tillagad mängd, enligt Livsmedelsverket. Det motsvarar 400-500 gram rått kött.

Vilket kött äter svenskar mest?

Griskött, med 29,3 kilo per person i slaktad vikt. Därefter kommer fågel med 23,4 och nötkött med 22,4 kilo.

Äter svenskar mer kött än andra?

Mer än genomsnittet i EU, ungefär 9 kilo per person och år i slaktad vikt. Men betydligt mindre än i USA och Australien.

Hur mycket av köttet är svenskt?

Försörjningsgraden var 80,6 procent för griskött, 74,9 för fågel och 54,0 för nötkött 2025. Andelen svenskt på tallriken är något lägre, eftersom en del exporteras.

Vad räknas som rött kött?

Kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Chark räknas in i rådet, även chark av kyckling och kalkon.

Vad är skillnaden mellan slaktad vikt och tillagad vikt?

Slaktad vikt är köttets vikt i slakteriet, med ben, fett och svinn. Tillagad vikt är det som äts. För rött kött var den tillagade mängden 2025 ungefär 48 procent av den slaktade vikten.

Källor

• Jordbruksverket, Konsumtion av kött. jordbruksverket.se/mat-och-drycker/hallbar-produktion-och-konsumtion-av-mat/konsumtion-av-kott
• Jordbruksverket, Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2025. jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2026-03-19-livsmedelskonsumtion-av-animalier.-preliminara-uppgifter-2025
• Livsmedelsverket, Kött och chark: kostråd. www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/kostrad-vuxna/kott-och-chark/
• Livsmedelsverket, Miljösmarta matval: kött och chark. www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2/kott-och-chark/
• Livsmedelsverket, Nya kostråd med fokus på mer grönt och mindre sött. www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/mat-och-naring/nya-kostrad-med-fokus-pa-mer-gront-och-mindre-sott
• Livsmedelsverket, Riksmaten vuxna 2010-2011. www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksmaten_2010_20111.pdf
• WHO, Cancer: carcinogenicity of the consumption of red meat and processed meat. www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/cancer-carcinogenicity-of-the-consumption-of-red-meat-and-processed-meat
• World Cancer Research Fund, Limit red and processed meat. www.wcrf.org/research-policy/evidence-for-our-recommendations/limit-red-processed-meat/
• Jordbruksverkets statistikdatabas, Totalkonsumtion (JO1301K2). statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/Jordbruksverkets%20statistikdatabas__Konsumtion%20av%20livsmedel/JO1301K2.px/

Texten kontrollerades mot källorna den 30 september 2026. Jordbruksverket publicerar nästa preliminära siffra för köttkonsumtionen i mars 2027.