Forskning i Sverige utförs på tre håll: i företagen, vid universiteten och högskolorna och i offentlig sektor. Företagen står för nästan tre fjärdedelar av arbetet.
Här samlar vi det vi skrivit om forskningen bakom vardagens frågor, tillsammans med en förklaring av hur systemet är byggt.
Så ser forskningssverige ut i siffror
- 233,7 mdkrSveriges samlade FoU-utgifter 2025
- 3,51 %av BNP, en av världens högsta andelar
- 108 852helårspersoner arbetade med FoU 2025
- 51 mdkrutfördes vid universitet och högskolor
Sverige ligger i topp internationellt när forskningssatsningar mäts som andel av BNP. Bilden är samtidigt mer sammansatt än den brukar framställas, eftersom tyngdpunkten ligger i näringslivets utvecklingsarbete snarare än i grundforskningen.
Statens del av notan är 49,3 miljarder kronor i budgeten för 2026. Hur de pengarna fördelas, vem som beslutar och hur en forskare söker dem beskriver vi på en egen sida om forskningsfinansiering.
Hur systemet är byggt
- LärosätenaUniversitet och högskolor utför forskningen och utbildar nya forskare. Varje lärosäte får ett direkt statsanslag som det fördelar internt. Utöver det söks externa medel i konkurrens.
- ForskningsrådenVetenskapsrådet, Formas och Forte fördelar statliga forskningsmedel efter granskning av sakkunniga. Vinnova finansierar innovation och samverkan.
- ForskningsinfrastrukturenStora anläggningar som ESS och MAX IV i Lund används av forskare från hela Europa. Sverige betalar också medlemsavgifter för tillgång till anläggningar utomlands.
- GranskningenVetenskapliga resultat bedöms av andra forskare före publicering. Systemet kallas kollegial granskning och är det som skiljer forskning från åsikt.
Näringslivets forskning styrs av andra drivkrafter än den akademiska. Ett företag utvecklar för att lösa ett problem i produktionen eller för att nå en marknad. Resultatet publiceras sällan öppet. Universitetsforskning bedöms i stället på publikationer och citeringar. Skillnaden förklarar varför de två världarna ibland har svårt att mötas, något som återkommer i debatten om kommersialisering.
Vad vi skriver om
Artiklarna nedan är sorterade efter ämne. Varje sida bygger på namngivna källor och anger när uppgifterna senast kontrollerades.
ENERGI, KLIMAT OCH MILJÖ
EKONOMI OCH SAMHÄLLE
HÄLSA OCH KROPPEN
FORSKNINGSPOLITIK OCH SAMVERKAN
Vanliga frågor
Hur mycket forskar Sverige?
Sveriges utgifter för egen forskning och utveckling var 233,7 miljarder kronor under 2025, motsvarande 3,51 procent av BNP. Det placerar Sverige bland de länder i världen som satsar störst andel av ekonomin på forskning.
Var utförs mest forskning i Sverige?
I företagen. Näringslivet står för nästan tre fjärdedelar av forskningsutgifterna. Universitet och högskolor står för 22 procent och offentliga sektorn för 4,6 procent.
Vad är skillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning?
Grundforskning syftar till ny kunskap utan bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning riktas mot ett praktiskt mål. Båda ingår i begreppet forskning och utveckling, tillsammans med utvecklingsverksamhet där kunskapen omsätts i nya produkter eller metoder.
Vem kontrollerar att forskningsresultat stämmer?
Andra forskare, genom kollegial granskning före publicering och genom att resultaten testas om av andra grupper. Ett enskilt resultat som ingen har kunnat upprepa väger lätt, oavsett hur uppmärksammat det blev när det kom.
Källor
- SCB, Forskning och utveckling i Sverige 2025, preliminär statistik. www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/forskning-och-utveckling/forskning-och-utveckling-i-sverige/
- SCB, Statliga anslag till forskning och utveckling 2026, preliminär statistik. www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/forskning-och-utveckling/statliga-anslag-till-forskning-och-utveckling/
- Vetenskapsrådet, Svensk forskning i siffror. www.vr.se/analys/svensk-forskning-i-siffror.html
Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 7 september 2026.