Staten anslår 49,3 miljarder kronor till forskning och utveckling i budgeten för 2026. Sveriges samlade utgifter för egen forskning var samtidigt 233,7 miljarder kronor under 2025.
Skillnaden beror på att företagen utför nästan tre fjärdedelar av all forskning i landet och betalar merparten av den själva. Statens pengar går i första hand till universiteten och högskolorna.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Pengarna i systemet
Forskningsfinansiering i Sverige beskrivs enklast ur två håll. Det ena är vem som betalar, det andra vem som utför arbetet. De två bilderna ser olika ut. Det är där de flesta missförstånden uppstår.
- 49,3 mdkrstatens anslag till FoU i budgeten för 2026
- 3,2 %av statsbudgeten, den lägsta andelen sedan 2008
- 233,7 mdkrSveriges samlade FoU-utgifter under 2025
- 108 852helårspersoner arbetade med FoU 2025
Sett till vem som utför forskningen dominerar näringslivet. Universitets- och högskolesektorn stod för 22 procent av utgifterna 2025, drygt 51 miljarder kronor. Offentliga sektorn stod för 4,6 procent, knappt 11 miljarder. Den privata icke-vinstdrivande sektorn stod för 0,2 procent. Resten utfördes i företagen.
Vem utför forskningen
Utgifter för egen FoU 2025, andel per sektor. Företagssektorns andel är beräknad som återstoden sedan SCB:s tre redovisade sektorer räknats bort. SCB beskriver den som nära tre fjärdedelar. Källa: SCB, preliminär statistik publicerad 25 juni 2026.
FoU-intensiteten, forskningsutgifterna som andel av BNP, låg på 3,51 procent 2025. Det är en marginell nedgång på 0,02 procentenheter från året innan.
Vart statens anslag går
Statsbudgeten för 2026 innehåller 1 543 miljarder kronor i anslag. Av dem beräknar SCB att 49 349 miljoner går till forskning och utveckling.
Den vanligaste missuppfattningen är att forskningspengar söks i konkurrens. Merparten gör det inte. Utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning får 32,6 miljarder av de 49,3. Den största delen av den summan är direkta anslag till lärosätena, som varje universitet fördelar internt.
| Utgiftsområde | FoU-anslag 2026 | Förändring |
|---|---|---|
| Utbildning och universitetsforskning | 32,6 mdkr | +245 mnkr |
| Näringsliv, där Vinnova ingår | 4,5 mdkr | – |
| Försvar och samhällets krisberedskap | 2,3 mdkr | +566 mnkr |
Återstoden fördelas över de övriga utgiftsområdena. Sveriges lantbruksuniversitet ligger till exempel under Areella näringar, landsbygd och livsmedel, där SLU:s ramanslag utgör drygt 60 procent av området.
Cirka 70 procent av statens FoU-anslag går till allmänvetenskaplig utveckling. Resterande 30 procent är riktade mot socioekonomiska ändamål som transporter, industriell verksamhet eller försvar. Det är Vetenskapsrådets egen uppdelning av anslagen.
Anslagen växer i kronor men krymper som andel
I löpande priser har statens forskningsanslag stigit varje år sedan 2017, från 35,7 till 49,3 miljarder kronor. Andelen av statsbudgeten har samtidigt gått åt andra hållet och landar 2026 på 3,2 procent, den lägsta nivån sedan 2008.
Statens FoU-anslag 2017–2026
Övre panelen visar beloppet i miljoner kronor, den undre andelen av hela statsbudgeten. Staplarna för 2025 och 2026 bygger på preliminär statistik: beslutad statsbudget utan ändringsbudgetar. Källa: SCB.
Ökningen mellan 2025 och 2026 stannade på 1,1 procent, eller 522 miljoner kronor. Det är den lägsta ökningen på tio år, mot 4,9 procent året innan.
| År | FoU-anslag | Förändring | Andel av budgeten |
|---|---|---|---|
| 2017 | 35 711 | – | 3,68 % |
| 2018 | 36 212 | 1,40 % | 3,62 % |
| 2019 | 37 017 | 2,22 % | 3,59 % |
| 2020 | 38 466 | 3,91 % | 3,62 % |
| 2021 | 42 693 | 10,99 % | 3,66 % |
| 2022 | 43 512 | 1,92 % | 3,62 % |
| 2023 | 44 861 | 3,10 % | 3,49 % |
| 2024 | 46 530 | 3,72 % | 3,29 % |
| 2025 (P) | 48 827 | 4,94 % | 3,39 % |
| 2026 (P) | 49 349 | 1,07 % | 3,20 % |
(P) markerar preliminära uppgifter.
Vad som ändrades i budgeten för 2026
Två rörelser dominerar. Försvar och samhällets krisberedskap fick 566 miljoner kronor mer i FoU-anslag, en ökning med 25 procent, vilket är den största relativa uppgången bland utgiftsområdena. Kommunikationer ökade med 147 miljoner, 17 procent.
Åt andra hållet gick Klimat, miljö och natur, som tappade 672 miljoner kronor. Nedgången motsvarar nästan en fjärdedel av områdets FoU-anslag och beror i huvudsak på ett minskat ramanslag till Industriklivet, delvis efter ändrade regler för vilka projekt som kan beviljas ytterligare medel. Energiområdet minskade med 100 miljoner, 7,3 procent. Arbetsmarknad och arbetsliv tappade 9 miljoner.
Ovanpå den ordinarie budgeten ligger forsknings- och innovationspropositionen från december 2024. Den innehåller 6,5 miljarder kronor i nivåhöjningar fram till 2028, riktade mot excellent forskning, lärosätenas basanslag, forskningsinfrastruktur och life science.
De fyra statliga forskningsråden
Fyra myndigheter fördelar huvuddelen av de statliga forskningsmedel som söks i konkurrens. Tillsammans motsvarar de knappt 15 miljarder kronor per år, vilket är ungefär en tredjedel av statens samlade FoU-anslag.
- VetenskapsrådetFördelar nästan 8 miljarder kronor per år till forskning och forskningsinfrastruktur. Finansierar drygt en tiondel av forskningen vid lärosätena och är den enda finansiären som täcker samtliga vetenskapsområden.
- VinnovaSatsar ungefär 3,5 miljarder kronor per år på forskning och innovation. Inriktningen är nyttiggörande och samverkan mellan företag, lärosäten och offentlig sektor.
- FormasFördelar knappt 2 miljarder kronor per år inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Är också värdmyndighet för Klimatpolitiska rådet.
- ForteFörmedlar cirka 900 miljoner kronor per år till forskning om hälsa, arbetsliv och välfärd.
En detalj som sällan nämns: hos Vetenskapsrådet är infrastrukturstödet större än projektstödet. Under 2025 gick 38,9 procent av medlen till forskningsinfrastruktur och 35,2 procent till projektstöd. Karriärstödet stod för 9,9 procent, miljö- och samverkansstödet för 12,9 procent.
Infrastruktur betyder här sådant som anläggningar, databaser och stora mätinstrument. Svenska forskare får också tillgång till europeiska anläggningar genom medlemsavgifter som betalas den vägen.
Privata finansiärer
Vid sidan av staten finns ett antal stiftelser som är stora nog att förändra villkoren inom ett helt fält. Störst är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som anslog 2,5 miljarder kronor under 2025 och närmare 42 miljarder sedan starten 1917. Inriktningen är grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap.
Andra återkommande privata finansiärer är Riksbankens Jubileumsfond, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Familjen Erling-Perssons Stiftelse. Flera av dem rapporterar sina beviljade bidrag till den nationella databasen Swecris, vilket gör det möjligt att söka på både statliga och privata anslag på ett ställe.
Så går en ansökan till
- Välj finansiär och utlysningVarje finansiär publicerar sina utlysningar med fasta öppnings- och stängningsdatum. Ämnesområdet avgör vilken myndighet som är rätt. En ansökan som skickas till fel råd bedöms inte.
- Förankra hos medelsförvaltarenBidraget betalas inte till forskaren personligen utan till lärosätet eller institutionen, som kallas medelsförvaltare. Den måste vara godkänd av finansiären innan ansökan skickas.
- Skriv ansökan i finansiärens systemAnsökan innehåller forskningsplan, budget, meritförteckning och en redogörelse för etiska överväganden. Formkraven är hårda. En ansökan som saknar en obligatorisk bilaga avvisas utan bedömning.
- Beredning av sakkunnigaExterna forskare granskar ansökningarna i beredningsgrupper och rangordnar dem efter vetenskaplig kvalitet. Det är den granskningen som avgör utfallet, inte ett tjänstemannabeslut.
- Beslut, villkor och redovisningBeviljade projekt får ett beslut med villkor om rapportering, öppen tillgång till publikationer och hantering av forskningsdata. Uppgifterna om beslutet blir offentliga och rapporteras vidare till Swecris.
Konkurrensen är hård i samtliga ämnesområden. Beviljandegraderna varierar mellan ämnen och bidragsformer. Vetenskapsrådet publicerar dem själv i sin beslutsstatistik.
Var du ser vem som har fått pengar
Två öppna källor räcker långt för den som vill kontrollera uppgifter själv.
- SwecrisNationell databas där de deltagande forskningsfinansiärerna redovisar hur medlen fördelats. Innehåller både statliga och privata finansiärer. Drivs av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.
- Vetenskapsrådets beslutsstatistikEn excelfil med uppgifter om 64 500 ansökningar från de senaste elva åren, som kan kombineras med 19 parametrar. Där går det att räkna fram beviljandegrad per ämnesområde eller beviljade medel per lärosäte.
Vanliga frågor
Hur mycket satsar Sverige på forskning?
Sveriges samlade utgifter för egen forskning och utveckling var 233,7 miljarder kronor under 2025, vilket motsvarar 3,51 procent av BNP. Av statsbudgeten för 2026 går 49,3 miljarder kronor till forskning och utveckling.
Vem beslutar om forskningsanslagen?
Riksdagen beslutar om statsbudgeten och därmed om ramarna. Regeringen styr myndigheterna genom regleringsbrev och lägger vart fjärde år fram en forsknings- och innovationsproposition. Vilka enskilda projekt som får pengar avgörs av forskningsråden efter granskning av sakkunniga forskare.
Får forskaren pengarna själv?
Nej. Bidraget betalas till en godkänd medelsförvaltare, normalt det lärosäte där forskaren är verksam. Forskaren disponerar medlen inom projektet men äger dem inte personligen.
Hur stor del av forskningen i Sverige görs på universiteten?
Universitets- och högskolesektorn stod för 22 procent av forskningsutgifterna under 2025, drygt 51 miljarder kronor. Företagssektorn stod för nästan tre fjärdedelar.
Vad är skillnaden mellan basanslag och externa medel?
Basanslaget är det direkta statsanslag som varje lärosäte får och fördelar internt. Externa medel söks i konkurrens hos forskningsråd, stiftelser eller EU och är knutna till ett bestämt projekt med egna villkor och redovisningskrav.
Källor
- SCB, Statliga anslag till forskning och utveckling 2026, preliminär statistik, publicerad 19 mars 2026. www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/forskning-och-utveckling/statliga-anslag-till-forskning-och-utveckling/
- SCB, Forskning och utveckling i Sverige 2025, preliminär statistik, publicerad 25 juni 2026. www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/forskning-och-utveckling/forskning-och-utveckling-i-sverige/
- Vetenskapsrådet, Svensk forskning i siffror. www.vr.se/analys/svensk-forskning-i-siffror.html
- Vinnova, Vårt uppdrag. www.vinnova.se/om-oss/vart-uppdrag/
- Formas, Vad vi gör. formas.se/om-formas/vad-vi-gor.html
- Forte, Om oss. forte.se/om-forte/
- Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. kaw.wallenberg.org/knut-och-alice-wallenbergs-stiftelse
- Regeringen, forsknings- och innovationspropositionen 2024. www.regeringen.se/regeringens-politik/forsknings–och-innovationspropositionen-2024/
- Swecris, nationell databas över forskningsbidrag. www.vr.se/swecris.html
Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 7 september 2026. SCB publicerar slutlig statistik för 2025 den 29 oktober 2026.