Forskarskolor knyter samman akademi och näringsliv

KK – stiftelsen stödjer idag olika projekt inom avancerad kompetensutveckling med mellan 150 – 200 miljoner kronor per år. Bland annat genom sina Företagsforskarskolor.

Doktorandernas projekt har ett företags perspektiv. Doktoranderna, som är anställda i näringslivet, samlas kring ett definierat tema i syfte att tillsammans lösa relevanta problem.
Andelen akademiker i näringslivet har ökat med 30 procent de senaste tio åren. Det innebär att personer inte känner sig främmande inför att samarbeta med akademierna och det finns ett ökat intresse av avancerad kompetensutveckling.

– Våra insatser utgör en bra grund för innovationer. Och den interaktion som sker mellan näringsliv och akademi måste få ta sig olika uttryck, berättar Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen. Det är också viktigt att förstå vad det finns för mottagarkapacitet och utvecklingskapacitet hos organisationer och företag.

KK-stiftelsen har förbättrat formen för sina Företagsforskarskolor. Förr var det framförallt de stora koncernerna, som själva bedrev forskning, som engagerade sig. Så ser det inte ut längre, nu finns företag av alla storlekar med. 80 procent av tiden är doktoranden i forskarskolan, 20 procent i företaget. Doktorandernas projekt har ett företags perspektiv. Doktoranderna, som är anställda i näringslivet, samlas kring ett definierat tema i syfte att tillsammans lösa relevanta problem. Den problematik som finns – vad det än kan vara – ska vara en del av temat. En forskarskola kan omfatta 15 doktorander där var och en har sin forskningsfråga men där var och en också har ett värde för varandra i lösning och utveckling.

– Eftersom en del företag tvekar att hänga på vid introduktionen av forskarskolor, så har vi utökat antalet doktorander till 20 och erbjuder möjligheten att ha ett andra intag efter två år.

De forskarskolor som varit igång i två år har samtliga nu gjort ett andra intag. 135 doktorander ingår idag i forskarskolor som KK-stiftelsen medfinansierar. Studier visar att en forskarskola innebär ett rejält kompetenslyft för både individen, medverkande företag och för hela branscher.

– Vi kan inte betrakta ett lärosäte som ett ställe som bara utexaminerar. Interaktionen näringsliv och akademi är viktig. Akademin behöver ha en relation till de utexaminerade. Dessa kommer under sin yrkesbana att fortsätta ha interaktion med de lärosäten de utexaminerades från, inte minst för sin fortsatta kompetensutveckling.

De små stegens avgörande innovation

Företag inom möbel- och träbyggnation i Småland hade problem. De var yrkeskunniga men hade inte ändrat eller utvecklat sin process i takt med tiden. Det hade inte funnits tradition av att vare sig anställa högskoleutbildade, eller att engagera sig i utvecklingsprojekt med universitet och högskolor inom logistik, produktionsprocesser, trävaruhantering, nya material och andra områden. Men nu hade företagen konstaterat att efter varje lågkonjunktur fick de ett tapp de inte kunde ta igen, och något måste göras.

– De eftersökte personer som hade gått yrkesskolor, men de personerna fanns inte längre. Så branschen gick samman, och konstaterade att de måste ta tag i problemet. De resonerade mycket pragmatiskt, tog steget att kontakta högskolan och bestämde sig för att stötta utvecklingen av en Forskarskola inom träproduktion.

Ansökan från Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet beviljades av KK-stiftelsen. Sju unga personer som är anställda i företag som bygger hus och möbler ingår nu i forskarskolan ProWood.

– Det kommer att innebära en fantastisk utveckling för hela branschen, säger Madelene Sandström. Detta visar hur viktig den avancerade kompetensutvecklingen är för Sverige, vilket måste lyftas i debatten. Vi pratar politik, innovation, forskning. Innovationspolitiken är ofullbordad om man inte kopplar det till möjligheterna att kompetensutveckla sig. Det gäller såväl akademiker som icke-akademiker, och det gäller såväl humaniora och samhällsvetenskap som naturvetenskap, medicin, vård och teknik.

Ett spännande exempel är Europas största företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi, GRASCA, som är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och arkeologiföretag. KK-stiftelsen har nyligen beviljat närmare 20 miljoner kronor.

– Detta ger uppdragsarkeologin möjligheten att vara bland de bästa i Europa, samtidigt som Sverige kan bli världsledande på att integrera den akademiska forskningen och uppdragsarkeologin.

Forskarskolor ger resultat

LIC-skola är en annan form av forskarskola. En pilotsatsning på en tvåårig koncentrerad specialistutbildning på forskarnivå har startats på KTH, Blekinge Tekniska Högskola och Örebro universitet. Personer i näringslivet som har en akademisk bakgrund ska kunna fördjupa sina kunskaper inom ett sakområde vid ett universitet eller högskola.

– Fler företag inser att man behöver arbeta i interaktion med forskningsmiljöerna – annars klara de inte av att rekrytera, eller att vara konkurrenskraftiga, säger Madelene Sandström. Det handlar inte om uppdragsforskning utan om att höja kompetensen. Företagen behöver dessutom kunna svara upp mot ökade krav, t ex inom internationella infrastrukturprojekt att det ska finnas ett antal forskarutbildade i projekten.

I kölvattnet av detta uppstår nya samarbeten, nya innovationer, nya anställningar – och fler nya företag.

– Företagen får hjälp att lösa sina problem och lärosätena kan publicera resultat som ingen annan kan publicera. Det stärker positionen för akademiker vid universitet och högskolor. Samtidigt vet vi att när andelen akademiker ökar i företagen, så ökar företagens produktivitet och därmed konkurrenskraften, avslutar Madelene.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *