Hoppa till innehållet
Natur och miljöForskningssverige

Biologisk mångfald: rödlistan, hoten och vad du kan göra

Publicerad Uppdaterad Av Redaktionen

Biologisk mångfald är variationen av liv på tre nivåer: inom arter, mellan arter och mellan ekosystem. Den ger oss mat, rent vatten, pollinering, virke och läkemedel. I Sverige är 5 217 av 23 103 bedömda arter rödlistade enligt SLU Artdatabankens rödlista från 2026. Antalet har ökat med 10 procent sedan 2020.

Av Sveriges yta var 15,7 procent formellt skyddad i slutet av 2025. Det internationella målet är 30 procent till 2030. Här ser du läget i Sverige och världen, vad som hotar mångfalden och kan testa hur mycket din egen trädgård gör för insekter, fåglar och växter.

  • 5 217arter är rödlistade i Sverige, nära 23 procent av de bedömda
  • 2 373av dem klassas som hotade och riskerar att försvinna från landet
  • 15,7 %av Sveriges totala areal var formellt skyddad vid utgången av 2025
  • 30 %av land och hav ska skyddas till 2030 enligt det globala ramverket

Vad är biologisk mångfald?

Begreppet kommer från FN:s konvention om biologisk mångfald från 1992. Det omfattar tre nivåer, som alla behövs för att naturen ska klara förändringar. En art med stor genetisk variation har lättare att anpassa sig till nya sjukdomar och ett varmare klimat. På samma sätt klarar ett landskap med många olika livsmiljöer störningar bättre än ett enformigt.

  • Genetisk mångfaldVariationen inom en art. Olika bestånd av lax, tall eller lantraser av får har olika gener som gör dem anpassade till sina miljöer.
  • ArtmångfaldAntalet arter och hur jämnt de är fördelade. I Sverige finns omkring 60 000 flercelliga arter, de flesta insekter och svampar.
  • EkosystemmångfaldVariationen av livsmiljöer, från fjällhed och myr till ängar, lövskog, sjöar och hav. Varje miljö har sin egen uppsättning arter.

Varför är biologisk mångfald viktig?

Naturen ger tjänster som samhället inte kan ersätta till rimlig kostnad. Bin, humlor och blomflugor pollinerar en stor del av våra grödor. Våtmarker renar vatten och jämnar ut flöden vid skyfall. Daggmaskar, svampar och bakterier håller jorden bördig. Skogen ger virke, bär och rekreation.

Ett artrikt ekosystem är mer motståndskraftigt. Om en art försvinner kan andra ta över dess roll. När många arter saknas blir systemet sårbart för torka, skadeinsekter och sjukdomar. Granbarkborrens angrepp efter torrsommaren 2018 visade hur sårbara likåldriga granskogar kan vara.

Biologisk mångfald i Sverige: vad säger rödlistan?

SLU Artdatabanken publicerade den 24 mars 2026 den nya rödlistan, som bedömer risken att arter försvinner från Sverige. Av 23 103 bedömda arter är 5 217 rödlistade och 2 373 klassas som hotade. Antalet rödlistade arter har ökat med 10 procent sedan 2020.

De största orsakerna är skogsbruk, igenväxning av gamla ängar och betesmarker, fiske och klimatförändringar. Älgen har för första gången hamnat på rödlistan efter att stammen minskat under tio år. Det finns också ljuspunkter. Havsörn, utter och långbensgroda har lämnat listan tack vare minskade miljögifter och riktade åtgärder.

Odlingslandskapet och skogen har flest rödlistade arter. Ängar och hagar som inte längre betas eller slås växer igen. Arter som behöver öppna, blomrika marker trängs undan. I skogen saknas gamla träd, död ved och lövträd som många insekter, lavar och svampar är beroende av.

Rödlistade arter i Sverige

4 746Rödlistade 20205 217Rödlistade 20252 373Hotade 2025Rödlistade 20204 746Rödlistade 20255 217Hotade 20252 373

Fler rödlistade arter 2025. Antal rödlistade arter i 2020 och 2025 års rödlista samt antalet hotade arter 2025. Källa: SLU Artdatabanken.

De fem stora hoten mot biologisk mångfald

FN:s expertpanel för biologisk mångfald IPBES pekar ut fem direkta orsaker till förlusten av arter, i ungefär den här ordningen globalt. Samma orsaker finns i Sverige, men vikten skiljer sig.

  1. Förändrad mark- och havsanvändningSkogsbruk, jordbruk, exploatering och avvattning gör att livsmiljöer försvinner eller splittras. Störst påverkan både i världen och i Sverige.
  2. Direkt nyttjandeFiske, jakt och insamling. I Östersjön har torsken och sillen påverkats kraftigt av fiske.
  3. KlimatförändringarVarmare klimat flyttar arternas utbredning norrut och uppåt i fjällen. Fjällens arter får mindre plats.
  4. FöroreningarÖvergödning, miljögifter och plast. Övergödningen är ett av Östersjöns största problem.
  5. Invasiva främmande arterArter som sprids med människan och tränger undan inhemska arter, till exempel blomsterlupin, jättebalsamin och mördarsnigel.

Biologisk mångfald i världen

IPBES bedömde i sin globala rapport 2019 att omkring en miljon arter av djur och växter riskerar att dö ut, många inom några decennier. WWF:s Living Planet Report från 2024 visar att de övervakade bestånden av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med 73 procent sedan 1970. Minskningen är störst i Latinamerika och i sötvatten.

I december 2022 enades världens länder om Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Det har 23 mål till 2030. Det mest kända är att minst 30 procent av land och hav ska skyddas och att 30 procent av skadade ekosystem ska vara under restaurering.

Skydd och restaurering av natur i Sverige

Enligt SCB var 15,7 procent av Sveriges totala areal formellt skyddad vid utgången av 2025. Under året tillkom 232 600 hektar, främst nya och utökade Natura 2000-områden i Östersjön. Skyddet av havet uppgick till 15 procent inklusive den ekonomiska zonen. Nämdöskärgårdens nationalpark bildades som en ny nationalpark med marint syfte.

I skogen är skyddet mindre. Formellt skyddad produktiv skogsmark uppgick till 6,2 procent 2025. Under året tillkom knappt 20 000 hektar. Utöver det formella skyddet finns frivilliga avsättningar som markägare gör, men de är inte permanenta på samma sätt.

EU:s förordning om restaurering av natur trädde i kraft den 18 augusti 2024. Regeringen beslutade den 3 september 2026 om ett utkast till nationell restaureringsplan med 39 åtgärdspaket. Myndigheterna hade föreslagit 201 åtgärder i sitt underlag. Den slutliga planen ska vara klar senast den 1 september 2027.

Formellt skyddad natur i Sverige, procent

15,7Hela ytan15Havet6,2Produktiv skog30Mål 2030Hela ytan15,7Havet15Produktiv skog6,2Mål 203030

Långt kvar till 30 procent i skogen. Andel formellt skyddad areal vid utgången av 2025 jämfört med målet 30 procent. Källa: SCB.

Testa hur bra din trädgård är för biologisk mångfald

Trädgårdar, villatomter och kolonilotter täcker tillsammans en stor yta i Sveriges tätorter. Rätt skötta kan de bli viktiga livsmiljöer för vildbin, fjärilar, igelkottar och fåglar. Välj det som stämmer bäst för din trädgård.

TESTA DIN TRÄDGÅRD

Räknas ut när sidan laddas.

Testet är en förenklad bedömning gjord av redaktionen utifrån råd från naturvårdsorganisationer och myndigheter. Allt räknas ut i din webbläsare.

Vad kan du göra för den biologiska mångfalden?

Även små ytor gör nytta när många gör samma sak. Låt en del av gräsmattan växa och slå den sent på sommaren, så att blommorna hinner fröa av sig. Plantera inhemska växter som blommar vid olika tider, till exempel sälg och krokus på våren, blåeld och väddklint på sommaren och kärleksört på hösten.

Spara död ved, rishögar och gamla träd. Undvik bekämpningsmedel och konstgödsel. Ta bort invasiva växter som blomsterlupin och jättebalsamin innan de sprider frön.

Utanför trädgården kan du rapportera fynd i Artportalen och delta i fågelräkningar. Rapporterna används av forskare och myndigheter för att följa hur arterna mår. Välj gärna kött och mjölk från naturbetesmarker. Betande djur håller hagar och ängar öppna. Där lever många av de rödlistade arterna i odlingslandskapet.

Svensk forskning om biologisk mångfald

Sverige har en lång tradition av artkunskap, från Carl von Linnés system för att namnge arter till dagens nationella övervakning. SLU Artdatabanken samlar kunskap om Sveriges arter och tar fram rödlistan vart femte år. Rödlistan bygger på IUCN:s internationella kriterier och görs med hjälp av över hundra artexperter. Svenska artprojektet har sedan 2002 inventerat dåligt kända organismgrupper och hittat tusentals arter som tidigare inte var kända från Sverige.

Forskare vid bland annat SLU, Lunds universitet och Stockholms universitet studerar hur skogsbruk med hyggesfria metoder påverkar arterna, hur pollinatörer klarar sig i jordbrukslandskapet och hur restaurering av våtmarker och ängar fungerar. Stockholm Resilience Centre har bidragit till begreppet planetära gränser, där förlust av biologisk mångfald bedöms som en av de gränser som redan har överskridits.

Vanliga frågor

Vad är biologisk mångfald?

Variationen av liv på tre nivåer: genetisk variation inom arter, mångfalden av arter och variationen av ekosystem.

Varför är biologisk mångfald viktig?

Den ger pollinering, rent vatten, bördig jord, mat och virke och gör naturen mer motståndskraftig mot torka, sjukdomar och klimatförändringar.

Hur många arter är rödlistade i Sverige?

Enligt 2025 års rödlista, publicerad 2026, är 5 217 av 23 103 bedömda arter rödlistade och 2 373 hotade.

Vad är det största hotet mot biologisk mångfald?

Förändrad mark- och havsanvändning, i Sverige främst skogsbruk och igenväxning av ängar och betesmarker.

Hur stor del av Sverige är skyddad?

Av Sveriges totala areal var 15,7 procent formellt skyddad vid utgången av 2025 enligt SCB.

Vad är 30 x 30-målet?

Ett mål i Kunming-Montreal-ramverket från 2022 om att minst 30 procent av världens land och hav ska skyddas till 2030.

Vad kan jag göra i trädgården?

Låt delar av gräsmattan bli äng, plantera inhemska blommor, spara död ved, skapa vatten och undvik bekämpningsmedel.

Vilka arter har lämnat rödlistan?

I den nya rödlistan har bland annat havsörn, utter och långbensgroda lämnat listan.

Källor

Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 5 november 2026.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *