För låg eller för hög luftfuktighet inomhus påverkar både människors hälsa och byggnaders skick. Svenska forskare har under de senaste decennierna kunnat visa att luftfuktigheten inomhus spelar en central roll för allergier, luftvägsproblem, smittspridning, sömnkvalitet och till och med mental prestation. Optimala nivåer ligger mellan 40–60 % relativ luftfuktighet (RH), men svenska hem når ofta långt under detta på vintern.
Svenska hem blir för torra under vintern
Under kalla månader sjunker luftens absoluta fukthalt drastiskt, särskilt i moderna, täta byggnader med mekanisk ventilation. Mätningar från Boverket och Folkhälsomyndigheten visar att många svenska hem har en luftfuktighet på under 20–30 % vintertid – nivåer som kan orsaka torra slemhinnor, spruckna läppar, klåda i ögonen och försvagat immunförsvar.
Fakta: En luftfuktighet på 20 % är vanlig i svenska hem vintertid – samma nivå som i vissa ökenklimat.
Fuktens koppling till virus och bakterier
Forskning från Karolinska Institutet och Chalmers visar att torr luft gynnar virusöverlevnad och smittspridning, särskilt influensavirus och coronavirus. Det beror på att partiklar från hostningar och nysningar håller sig svävande längre i torr luft. Fuktigare luft (runt 45–55 % RH) gör att droppar faller snabbare till marken och viruspartiklar förstörs snabbare.
Fakta: Vid 50 % RH inaktiveras influensavirus upp till 3 gånger snabbare än vid 20 % RH enligt laboratorietester.
Luftfuktighet påverkar sömnen
Studier från Lunds universitet har visat att både för låg och för hög luftfuktighet stör sömnen. Torr luft kan orsaka snarkningar, halsont och nästäppa, medan fuktig luft kan leda till svettningar och dålig ventilation. Optimal fuktbalans i sovrummet ger bättre djupsömn och återhämtning.
Byggskador och mögel kopplade till hög luftfuktighet
För hög luftfuktighet, över 60 % RH, kan leda till kondens, mögelbildning och skador på material i bostäder. Fuktproblem i badrum, källare och dåligt ventilerade utrymmen är ett vanligt forskningsområde i Sverige. RISE (Research Institutes of Sweden) har tagit fram fuktsäkra byggmetoder och material för att motverka detta. Svartmögel och kvalster trivs särskilt bra vid luftfuktighet över 65 %.
Fakta: Luftfuktighet över 65 % ökar kvalsterpopulationen explosionsartat enligt forskning från Uppsala universitet.
Luftfuktighetens påverkan på barn och äldre
Barn och äldre är särskilt känsliga för inomhusluftens kvalitet. Forskning från Boverket och Arbetsmiljöverket visar att barn i för torr luft oftare drabbas av astma och luftvägsinfektioner. Äldre personer riskerar torra slemhinnor, försämrad hostreflex och ökad infektionskänslighet. Luftfuktigheten bör särskilt i barnrum ligga stabilt runt 40–50 %.
Luftfuktighet påverkar statisk elektricitet och material
Vid låg luftfuktighet (under 35 %) ökar mängden statisk elektricitet i miljön, vilket kan skada elektronik och upplevas som irriterande i vardagen. Trä, tyg, papper och andra material påverkas också. Trä spricker, böcker blir sköra och målade ytor kan flagna. Svenska museer använder avancerade luftfuktarsystem för att skydda historiska föremål – ofta håller man RH runt 50 %.
Mätning och reglering – vad säger forskningen?
Enligt studier från SP (numera en del av RISE) och Energimyndigheten är kontinuerlig mätning avgörande. Hygrometrar (luftfuktighetsmätare) bör finnas i alla bostäder där inomhusmiljön påverkas av ventilation, uppvärmning eller täta klimatskal. Luftfuktare rekommenderas i torra hem, men bör användas med försiktighet då överfuktning är en lika stor risk.
Tips från forskning: Placera hygrometrar i sovrum, vardagsrum och badrum – inte direkt vid värmekällor eller fönster.
Luftfuktare, växter och fuktbalans
Växter kan bidra till att öka luftfuktigheten naturligt. Forskning från SLU visar att vissa växter, som fredskalla, guldpalm och svärmorstunga, avger mer fukt än andra och förbättrar mikroklimatet. Luftfuktare av ultraljudsmodell har visat sig mest effektiva, men kräver rengöring för att inte sprida mikroorganismer.
Fakta: Växter kan öka luftfuktigheten i ett rum med upp till 5–10 % beroende på antal och sort.
Svensk standard för inomhusklimat
Sverige har riktlinjer för luftfuktighet i standarden SS-EN ISO 7730. Även Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket har gränsvärden, särskilt för arbetsplatser och skolor. Trots det finns inga lagkrav på privatpersoners inomhusmiljö, vilket forskare anser är en brist.
Fakta: Skolor med låg luftfuktighet har högre sjukfrånvaro och sämre koncentration enligt svensk forskning från 2021.
Luftfuktighet som indikator på inomhusmiljöns hälsa
Forskare betraktar idag luftfuktighet som en lika viktig indikator som temperatur och koldioxidhalt. I smarta hem används numera sensorer som automatiskt reglerar både ventilation, luftfuktare och värme för optimal balans.
Forskningstrend: AI-baserade inomhusklimatsystem växer snabbt i Sverige och testas i nybyggda bostadsområden i Göteborg och Stockholm.