Arbetsmiljöverket är Sveriges centrala myndighet för forskning, tillsyn och regelutveckling inom arbetsmiljö. Genom att samordna forskningsfinansiering, analysera arbetsrelaterade risker och utfärda föreskrifter har verket en direkt påverkan på lagstiftning, företagsrutiner och arbetsvillkor för miljontals svenskar. Myndigheten genomför över 25 000 inspektioner årligen och ligger bakom flera av de mest avgörande arbetsmiljöreformerna i modern tid.
Samarbetet med universitet, forskningsinstitut, arbetsmarknadens parter och internationella aktörer gör Arbetsmiljöverket till en navpunkt för evidensbaserad policyutveckling. Allt fler forskningssatsningar riktas mot psykisk ohälsa, kvinnors arbetsmiljö, AI:s påverkan på arbetet och klimatförändringarnas effekter på arbetsförhållanden.
Miljardbelopp investeras i arbetsmiljöforskning genom AFA Försäkring
Via ett långsiktigt avtal med AFA Försäkring finansieras över 150 miljoner kronor per år till forskning inom arbetsmiljö och arbetsliv. Arbetsmiljöverket fungerar som rådgivande part vid prioritering av projekt. Målsättningen är att varje forskningsresultat ska leda till konkreta förbättringar i arbetslivet.
Exempel på viktiga projekt är:
- VILA-projektet om arbetsmiljö i äldreomsorgen
- PREVIA-studien om arbetsrelaterad stress
- FAKTA-programmet om fysisk arbetsbelastning i industrin
- Digital arbetsmiljö-labbet (i samverkan med RISE och Göteborgs universitet)
Föreskrifter byggs på forskning – exempelvis AFS 2015:4
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) är centrala verktyg för att översätta forskning till praktik. Ett tydligt exempel är AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som bygger på omfattande studier om psykosocial stress, brist på återhämtning och bristande ledarskap.
Andra forskningsdrivna regeländringar:
- Nya gränsvärden för kvartsdamm efter forskning om silikos
- Vägledning kring värmestress kopplad till klimatförändringar
- Tillsyn mot osäkra arbetsvillkor i gigekonomin efter kartläggning av plattformsarbete
- Förslag om förändrade regler vid nattarbete baserat på sömnforskning
Arbetsmiljöverket prioriterar psykisk ohälsa och kvinnors arbetsmiljö
Forskning visar att psykisk ohälsa står för över 50 % av alla längre sjukskrivningar. Arbetsmiljöverket har därför stöttat flera projekt som fokuserar på stressrelaterad ohälsa, organisatoriska riskfaktorer, kränkande särbehandling och obalans mellan krav och resurser.
Samtidigt har kvinnors arbetsmiljö blivit ett tydligt prioriterat område. Sektorer som vård, skola och omsorg, där många kvinnor arbetar, är överrepresenterade när det gäller hög arbetsbelastning, bristande återhämtning och risk för utbrändhet. Myndigheten har gett stöd till forskning om:
- Hur kön påverkar riskexponering
- Bristande inflytande på arbetsscheman
- Ökad sårbarhet vid otrygga anställningar
Digitalisering och AI i arbetslivet – ny forskningsfront
Arbetsmiljöverket är ledande inom svensk forskning om digital arbetsmiljö. Detta inkluderar:
- Gränslöst arbete och konstant uppkoppling
- Digital stress och informationsöverflöd
- Övervakning och integritet på arbetsplatsen
- AI som beslutsstöd och hur det påverkar autonomi och kontroll
Forskning från RISE och Göteborgs universitet visar att AI-system i arbetslivet kan leda till både avlastning och nya belastningar – beroende på hur tekniken införs och övervakas.
Arbetsmiljö i gig-ekonomin och plattformsarbete
Ett växande forskningsfält är arbetsvillkoren i gig-ekonomin. Arbetsmiljöverket har identifierat allvarliga brister i ansvarsfördelning, arbetsrättsligt skydd och möjligheten till förebyggande insatser. Forskning som verket har initierat har visat att plattformsarbetare ofta saknar tillgång till skyddsutrustning, introduktion, socialt stöd och återhämtning – faktorer som är avgörande för en sund arbetsmiljö.
Klimatförändringar och arbetsmiljö
Klimatförändringarna har blivit ett nytt riskområde. Arbetsmiljöverket stödjer forskning om hur ökade temperaturer påverkar arbete inom:
- Jordbruk
- Byggindustri
- Transport
- Städning och avfallshantering
Värmestress, ökad UV-exponering och högre risk för olyckor vid extremväder är några faktorer som analyseras.
Systematisk datainsamling driver riskidentifiering
Genom undersökningar som AMU (Arbetsmiljöundersökningen) och ISA (Informationssystem om arbetsskador) samlar Arbetsmiljöverket in stora mängder data om arbetsmiljöförhållanden i Sverige. Dessa underlag används för att:
- Identifiera trender
- Målstyra inspektioner
- Rikta forskning till branscher i behov
- Utvärdera effekterna av nya föreskrifter
Internationellt samarbete och påverkan inom EU
Arbetsmiljöverket representerar Sverige i den europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA och är en del av det europeiska forskningsnätverket PEROSH. Detta gör att svensk forskning både exporteras och importeras – och att svenska prioriteringar kan påverka EU:s framtida arbetsmiljöpolitik.
Verket deltar även i internationella studier om AI, kemikaliehantering, ergonomi och åldersanpassade arbetsmiljöer.