Skuldsanering i Sverige är en rättslig process som kan beviljas av Kronofogden till personer med så svår skuldsättning att de saknar realistisk möjlighet att betala tillbaka inom överskådlig tid. Beslutet innebär att individen under fem års tid lever efter en strikt betalningsplan – därefter är man skuldfri. Antalet ansökningar om skuldsanering har ökat kraftigt de senaste åren, och forskningen visar både positiva och negativa effekter av detta system.
Kraftig ökning av skuldsaneringar – men regionala skillnader kvarstår
Mellan 2016 och 2023 fördubblades antalet beviljade skuldsaneringar. Enligt statistik från Kronofogden beviljades över 14 000 personer skuldsanering 2023 – en siffra som speglar både ökade ekonomiska svårigheter och större tillgång till rådgivning. Däremot kvarstår tydliga skillnader mellan regioner: Norrlands inland, vissa delar av Skåne samt bruksorter i Bergslagen har oproportionerligt höga andelar hushåll med behov av skuldsanering. Forskning pekar på att strukturell arbetslöshet, låg utbildningsnivå och brist på rådgivning ökar risken.
Vem får skuldsanering? Forskning om urvalet och kriterierna
För att få skuldsanering måste individen:
- Vara så skuldsatt att det inte går att betala inom överskådlig framtid
- Ha försökt lösa situationen på egen hand
- Ha ordnad livssituation (t.ex. stadig inkomst)
- Samarbeta fullt ut med Kronofogden
Forskare har dock lyft att grupper som står längst från arbetsmarknaden – till exempel vissa migranter och långtidsarbetslösa – ofta inte beviljas skuldsanering trots uppenbara behov. En studie från Umeå universitet visade att dessa grupper ofta saknar de ”formella förutsättningarna”, exempelvis deklarerad inkomst, trots att de befinner sig i permanent ekonomisk kris.
Psykologiska effekter: stor lättnad, men också skam
Forskning från Stockholms universitet har visat att personer som beviljats skuldsanering ofta upplever kraftig minskning av stress, sömnproblem och depression. De första månaderna präglas dock ofta av känslor av skuld, skam och isolering – särskilt när vänner eller familj inte känner till processen. I fokusgrupper har vissa berättat att de undvikit sociala sammanhang under flera år för att slippa skammen.
Effekten på återfall: skuldfria – men ekonomiskt sårbara
En viktig forskningsfråga är om skuldsanering leder till långsiktigt ekonomiskt stabila liv. Enligt en uppföljningsstudie från Örebro universitet hamnar cirka 15 % av tidigare skuldsanerade i ny skuldproblematik inom 5 år efter avslutad plan. Skälen är ofta:
- Låg marginal i ekonomin
- Bristande ekonomikunskap
- Nya livshändelser (t.ex. skilsmässa, sjukdom)
Rekommendationer från forskare är att eftervårdsprogram borde införas – t.ex. ekonomicoaching under minst två år efter avslutad sanering.
Skuldsanering för företagare – ny forskningsgren växer fram
Sedan regeländringen 2016 kan även tidigare företagare ansöka om en särskild typ av skuldsanering kallad skuldsanering för företagare. Den skiljer sig genom att betalningsplanen är tre år istället för fem. Forskning kring detta är ny men växande – bland annat studerar Handelshögskolan i Göteborg hur företagarnas misslyckanden påverkar deras framtida sysselsättning och entreprenörskap. Tidiga resultat visar att många återvänder till företagande, men i mindre riskfyllda branscher.
Ekonomisk rådgivning förebygger långvarig överskuldsättning
Kommunala budget- och skuldrådgivare spelar en avgörande roll i både att förhindra och genomföra skuldsanering. En studie från Lunds universitet visar att personer som kontaktar rådgivare i ett tidigt skede i snitt undviker 4 års onödigt betalningsdrivande. Trots detta visar en nationell kartläggning från 2022 att var fjärde kommun saknar tillräcklig bemanning – ofta med väntetider över tre månader.
Digitalisering av processen – mer effektiv men svår för vissa
Kronofogden har digitaliserat stora delar av ansökningsprocessen, vilket har effektiviserat handläggningstider och förbättrat informationsflödet. Samtidigt rapporterar flera forskare att äldre, personer med kognitiva nedsättningar och nyanlända har svårt att navigera de digitala stegen. Regeringens utredning om ”Digital inkludering i offentlig sektor” 2023 pekade särskilt ut skuldsanering som en riskzon där digitalisering kan leda till exkludering.
Intressant fakta om skuldsanering i Sverige
- Den genomsnittliga skulden vid beviljad skuldsanering är ca 500 000 kr
- Cirka 60 % av dem som ansöker får avslag, ofta p.g.a. att skulderna inte är tillräckligt höga
- Högst andel skuldsanerade per capita finns i Gävleborgs län
- 25 % av alla skuldsanerade är över 60 år – många lever på garantipension
- Många fordringsägare får inte tillbaka mer än 5–10 % av det ursprungliga beloppet