Föräldrapenningen är en av Sveriges mest omfattande välfärdsförmåner. Enligt Försäkringskassan betalades över 34 miljarder kronor ut i föräldrapenning under 2023. Föräldrapenningen ger nyblivna föräldrar ekonomiskt stöd för att kunna vara hemma med barnet och är starkt kopplad till den svenska modellen för jämställdhet och familjepolitik. Sverige var dessutom först i världen med att införa en individuell föräldraförsäkring redan 1974.
Så fungerar föräldrapenningen – dagar, nivåer och regler
Föräldrar har rätt till 480 dagar med föräldrapenning per barn. Av dessa är 390 dagar på sjukpenningnivå (baserat på inkomst) och 90 dagar på lägstanivå (ett fast belopp). Varje förälder har rätt till hälften av dagarna, men man kan överlåta dagar till den andra föräldern – dock inte de 90 reserverade dagarna som är öronmärkta till respektive förälder för att öka jämställdheten.
Maximalt belopp är cirka 1 116 kronor per dag (2025), vilket motsvarar cirka 80 % av lönen upp till taket på 10 prisbasbelopp (dvs en årsinkomst på omkring 573 000 kr).
Forskning visar att pappor tar ut fler dagar – men skillnaden kvarstår
Enligt en rapport från Försäkringskassan 2024 har andelen uttagna föräldradagar av pappor ökat till cirka 30 %. Det är en ökning från bara 6 % i början av 1990-talet. Trots framsteg kvarstår skillnader – särskilt bland höginkomsttagare, utrikes födda och föräldrar i mansdominerade yrken.
Forskning från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har också visat att längre pappaledighet korrelerar med ökad jämställdhet i hushållsarbetet och minskad skilsmässorisk.
Föräldrapenning påverkar både barns hälsa och kvinnors karriärer
Studier från Karolinska Institutet och Stockholms universitet visar att barn vars föräldrar är hemma längre under det första levnadsåret uppvisar bättre hälsoutfall, särskilt gällande andningssjukdomar och sjukhusvistelser. Samtidigt visar annan forskning att långa föräldraledigheter kan ha negativa effekter på kvinnors karriärutveckling och löneutveckling, särskilt om pappan inte tar ut motsvarande ledighet.
Flexibelt uttag – men brister i kunskap
Föräldrapenning kan tas ut till och med den dag barnet fyller 12 år, men de flesta dagar tas ut under barnets första två år. Det finns möjlighet att ta ut hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondelsdag. Enligt en undersökning från Försäkringskassan 2023 är dock många föräldrar osäkra på hur uttagsmöjligheterna fungerar, vilket gör att många inte utnyttjar systemet optimalt.
Reformdiskussioner och internationella jämförelser
Det har länge diskuterats att öka antalet reserverade dagar för respektive förälder – exempelvis till 3 månader per person, vilket EU också kräver genom sitt direktiv om föräldraledighet. Sverige har hittills uppfyllt kravet men ligger efter i jämförelse med exempelvis Island, där föräldrar får 6 månader var utan möjlighet till överföring.
Samband mellan föräldrapenning och socioekonomiska faktorer
Statistiska analyser visar att föräldrar med låg utbildning, tillfälliga anställningar eller svag anknytning till arbetsmarknaden i lägre grad utnyttjar sin rätt till föräldrapenning fullt ut. Det beror bland annat på bristande information, språkbarriärer och oro över ekonomisk osäkerhet.
Digitalisering och automatisering av ansökningar
Sedan införandet av Mina sidor och Föräldrakollen på Försäkringskassans webbplats har det blivit enklare att planera sin ledighet. Automatisering gör att handläggningstiderna minskat, men vissa grupper – särskilt utrikes födda kvinnor – upplever fortfarande svårigheter att förstå systemet.
Föräldrapenningens roll i svensk familjepolitik
Föräldrapenningen är central i svensk politik för jämställdhet och befolkningstillväxt. Den anses bidra till högre födelsetal, ökad kvinnlig förvärvsfrekvens och större livskvalitet under småbarnsåren. Enligt flera samhällsekonomiska analyser är det också en investering snarare än en kostnad, eftersom den stärker både barnens framtid och kvinnors deltagande i arbetslivet.