Karensdagen, alltså den första obetalda sjukdagen i Sverige, avskaffades 1 januari 2019 och ersattes av ett karensavdrag. Men forskningen visar att spåren från karensdagen fortfarande påverkar människors beteenden och hälsa, särskilt bland lågavlönade, kvinnor och vårdpersonal.
Därför infördes karensdagen – och varför den togs bort
Karensdagen infördes 1993 under en tid av ekonomisk kris för att minska sjukskrivningar och spara pengar. Syftet var att skapa ”incitament” för människor att inte sjukskriva sig vid lättare symptom. Forskningen visade dock tidigt att modellen slog hårdast mot låginkomsttagare, timanställda och kvinnor i offentlig sektor – grupper med små ekonomiska marginaler och hög exponering för smitta.
När regeringen 2019 införde karensavdraget, som istället räknas procentuellt på sjuklönen oavsett när på dagen sjukfrånvaro inträffar, var det just för att skapa en mer rättvis modell. Tidigare förlorade den som blev sjuk på morgonen mer pengar än den som gick hem vid lunch – något som forskare påpekade som orättvist och ineffektivt.
Forskning visar på ökad smittspridning under karensdagens era
Enligt studier från Karolinska Institutet och Umeå universitet finns belägg för att karensdagen ledde till att många gick till jobbet trots sjukdom – särskilt inom vård, omsorg och förskola. Det fanns ett tydligt samband mellan karensdagen och ökad smittspridning under influensasäsonger. Vårdpersonal med låg lön och otrygga anställningar valde ofta att arbeta trots feber eller hosta, vilket i sin tur riskerade patienters och brukares hälsa.
Folkhälsomyndigheten lyfte särskilt under pandemin hur viktigt det var att undvika ekonomiska hinder för att stanna hemma vid sjukdom. Regeringen pausade då tillfälligt karensavdraget för att minska smittspridning – ett beslut som stödde tidigare forskningsfynd.
Karensavdraget – vad säger forskningen idag?
Det nya karensavdraget minskade vissa av de tidigare snedvridningarna, men studier från bl.a. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att det fortfarande finns problem. Eftersom avdraget ofta motsvarar 20 % av en genomsnittlig veckolön slår det fortfarande hårt mot dem med låg inkomst eller otrygg anställning.
Flera forskningsrapporter har föreslagit en heltäckande sjuklön från dag ett – särskilt för riskyrken där smittorisk är hög och närvaron vid sjukdom är samhällsekonomiskt skadlig. Samtidigt har ekonomer pekat på att full sjuklön utan karens riskerar öka korttidsfrånvaron, vilket kan bli dyrt för arbetsgivare och försäkringssystem.
Intressanta fakta om karensdagen och sjukfrånvaro i Sverige
- Kvinnor drabbades hårdare: En rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) 2017 visade att kvinnor i vårdyrken stod för en stor del av de sjukdagar som inte ersattes på grund av karens.
- Större frånvaro hos höginkomsttagare: En paradoxal effekt var att höginkomsttagare med tryggare anställningar oftare stannade hemma vid sjukdom, trots karensdagens ekonomiska förlust.
- Tydlig nedgång i vårdrelaterad smitta under pandemins avdragsuppehåll: När karensavdraget tillfälligt slopades 2020 noterades ett markant minskat antal sjukvårdsrelaterade infektioner enligt Socialstyrelsen.
Pågående debatt – ska karensavdraget tas bort helt?
Svenska fackförbund, särskilt inom vård och skola, har länge drivit frågan om att ta bort karensavdraget helt. Deras argument bygger på forskning som visar att avdraget fortfarande orsakar ”sjuknärvaro” och försämrad arbetsmiljö. Arbetsgivarorganisationer och vissa nationalekonomer menar däremot att ett visst avdrag behövs för att undvika överutnyttjande av sjukförsäkringen.
En färsk utredning från 2024, beställd av Socialdepartementet, har lagt fram förslag om att behålla karensavdraget men införa ett inkomsttak för att skydda de mest ekonomiskt utsatta.
Forskningen visar alltså att även små förändringar i sjuklönesystemet har stora effekter på folkhälsa, beteende och ekonomisk jämlikhet – och att debatten om karensens framtid lär fortsätta.