Hoppa till innehållet
ForskningForskningssverige

Karensavdrag och karensdag: så mycket förlorar du när du blir sjuk

Publicerad Uppdaterad Av Redaktionen

För anställda finns karensdagen inte längre. Sedan den 1 januari 2019 görs i stället ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig vecka. För den som arbetar heltid måndag till fredag motsvarar det ungefär en dags sjuklön.

Med en månadslön på 30 000 kronor blir karensavdraget omkring 1 108 kronor. Avdraget görs högst tio gånger på tolv månader. Inget nytt avdrag görs om du blir sjuk igen inom fem dagar.

Vad är karensavdrag?

När du blir sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön för de första 14 dagarna, 80 procent av lönen. Enligt sjuklönelagen 6 § ska ett karensavdrag göras från sjuklönen. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du genomsnittligen skulle få under en vecka.

  • 20 %av en genomsnittlig veckas sjuklön dras som karensavdrag
  • 10 gångerpå tolv månader, sedan görs inga fler avdrag
  • 5 dagarbörjar en ny sjukperiod inom fem dagar görs inget nytt avdrag
  • 6,7 mdkrbetalades ut i ersättning för karens under pandemin

Formeln är 20 procent gånger 80 procent gånger den genomsnittliga veckolönen, vilket motsvarar 16 procent av veckolönen. Försäkringskassan betonar att det inte spelar någon roll när på dagen du sjukanmäler dig eller hur många timmar du skulle ha arbetat. Avdraget är alltid 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön.

Exempel på karensavdrag
Anställning Genomsnittlig veckolön Karensavdrag
Heltid, månadslön 30 000 kr 6 923 kr 1 108 kr
Timanställd, 100 kr i timmen och 40 timmar i veckan 4 000 kr 640 kr
Deltid 75 procent, månadslön 20 000 kr 4 615 kr 738 kr

Exemplen följer Företagarnas räkneexempel. Veckolönen för månadslön räknas som månadslönen gånger 12 delat med 52.

Räkna ut ditt karensavdrag

Fyll i din lön och välj vilken situation som gäller. Räknaren visar karensavdraget och ungefär hur mycket du förlorar om du är sjuk en hel arbetsvecka.

RÄKNA UT DITT KARENSAVDRAG

Fyll i din lön.

Räknaren visar karensavdraget och vad en sjukvecka kostar dig.

Räknaren följer sjuklönelagen 6 och 7 §§. Veckolönen för månadslön räknas som månadslönen gånger 12 delat med 52. Tillägg som ob och kollektivavtalets regler kan påverka det exakta beloppet. Ingenting skickas någonstans, allt räknas ut i din webbläsare.

Karensavdrag vid olika månadslöner

05001 0001 5002 000738 kr20 000 kr923 kr25 000 kr1 108 kr30 000 kr1 292 kr35 000 kr1 477 kr40 000 kr1 846 kr50 000 krMånadslön 20 000 kr738 krMånadslön 25 000 kr923 krMånadslön 30 000 kr1 108 krMånadslön 35 000 kr1 292 krMånadslön 40 000 kr1 477 krMånadslön 50 000 kr1 846 kr

Karensavdrag i kronor för heltidsanställda med månadslön. Avdraget är 16 procent av den genomsnittliga veckolönen. Beräknat av redaktionen enligt sjuklönelagen.

Den som arbetar långa pass få dagar i veckan förlorar mindre med karensavdraget än med den gamla karensdagen, eftersom avdraget räknas på en genomsnittlig vecka. Med den gamla karensdagen förlorade man hela lönen för det första sjukpasset.

Från karensdag till karensavdrag

Karensdagar har kommit och gått i den svenska sjukförsäkringen. När den allmänna sjukförsäkringen infördes 1955 fanns tre karensdagar. Karensdagen avskaffades helt 1987 och återinfördes den 1 april 1993, efter krisuppgörelsen hösten 1992. Från den 1 januari 2019 ersattes den av karensavdraget.

Karens i sjukförsäkringen över tid
År Regel
1955 Den allmänna sjukförsäkringen införs med tre karensdagar
1967 Två av karensdagarna tas bort
1987 Karensdagen avskaffas
1991 Ersättningen sänks till 65 procent de tre första dagarna
1992 Sjuklöneperioden hos arbetsgivaren införs i lag
1 april 1993 Karensdagen återinförs
1 januari 2019 Karensdagen ersätts av ett karensavdrag på 20 procent av veckosjuklönen

Karensdagen kritiserades länge för att slå hårt mot den som arbetar långa pass. I en riksdagsmotion från 1994 beskrevs hur en karensdag kunde kosta 1 000 till 1 500 kronor eller mer för personal i vård och räddningstjänst. Riksdagen avslog 2018 förslag om undantag för vård, förskola och skola.

Sjuk igen och högriskskydd

Blir du sjuk igen inom fem dagar efter att en sjukperiod har slutat räknas de två perioderna ihop. Du får då inget nytt karensavdrag. Sjuklöneperioden fortsätter där den förra slutade. Det står i sjuklönelagen 7 §.

Högriskskyddet finns i samma lag. Har du fått tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna görs inga fler. Enligt Ds 2023:33 når ungefär 100 000 till 150 000 personer det taket.

Den som har en sjukdom som väntas ge många eller långa sjukperioder kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Det gäller om du troligen blir sjuk fler än tio gånger på tolv månader eller riskerar sjukfrånvaro längre än 28 dagar i följd. Med skyddet slipper du karensavdrag och arbetsgivaren får ersättning för sjuklönen. Enligt Ds 2023:33 har ungefär 12 000 personer per år det särskilda högriskskyddet. Det allmänna högkostnadsskyddet för arbetsgivare, ersättning för höga sjuklönekostnader, upphörde den 1 juli 2024.

Sjuklön, sjukpenning och läkarintyg

  1. Dag 1Sjukanmäl dig till arbetsgivaren. Karensavdraget dras från sjuklönen.
  2. Dag 1-14Arbetsgivaren betalar sjuklön, 80 procent av lönen.
  3. Dag 8Från den sjunde dagen efter sjukanmälan behöver du ett läkarintyg. Intyget behöver inte ange närmare vilken sjukdom du har.
  4. Dag 15Försäkringskassan tar över och betalar sjukpenning, högst 1 259 kronor per dag 2026.

Sjukpenningen räknas på den sjukpenninggrundande inkomsten, som 2026 kan vara högst 592 000 kronor per år, tio gånger prisbasbeloppet. Hur sjukskrivningarna har utvecklats beskriver vi i artikeln om sjukpenning och psykisk ohälsa.

Timanställda, arbetssökande och egenföretagare

Karens för olika grupper
Grupp Vad som gäller
Anställd med sjuklön 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön
Behovsanställd utan sjuklön 20 procent av den sjukpenning du beräknas få en genomsnittlig kalendervecka
Arbetssökande eller föräldraledig Karensavdraget motsvarar en hel dag med ersättning
Egenföretagare med enskild firma Vanligen 7 karensdagar. Du kan välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar

Egenföretagare med enskild firma har inget karensavdrag utan karensdagar i sjukförsäkringen. Ju fler karensdagar du väljer, desto lägre blir sjukförsäkringsavgiften. Sedan den 1 januari 2025 kan även den som har fyllt 55 år välja en kortare karenstid. Du kan inte sänka karenstiden för en sjukdom som gjort att du varit borta från jobbet någon gång under de senaste två åren.

Ersättning för karens under pandemin

Under coronapandemin kunde den som blev sjuk få ersättning för karensavdraget från Försäkringskassan. Det gällde från den 11 mars 2020 till och med den 30 september 2021 och från den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022. Ersättningen var 700 kronor fram till den 31 maj 2020, därefter 804 kronor och från 2021 810 kronor.

Försäkringskassans analys visar att drygt 2,2 miljoner personer fick ersättningen, knappt hälften av de sysselsatta. Totalt betalades ersättning för omkring 8,6 miljoner karensdagar, cirka 6,7 miljarder kronor. Bland förskollärarna använde 74 procent ersättningen och bland undersköterskor och personal på äldreboenden 69 procent.

Vad forskningen visar

Forskningen om karensdagar ger ingen enkel bild. Per Pettersson-Lidbom och Peter Skogman Thoursie studerade avskaffandet av karensdagen 1987 i en artikel från 2013. De fann att det totala antalet sjukdagar minskade efter reformen. Per Johansson och Mårten Palme fann att frånvaron minskade när ersättningen sänktes 1991.

Regeringens arbetsgrupp bedömde i Ds 2023:33 att karensavdragsreformen 2019 uppnådde sitt syfte. En studie i Scandinavian Journal of Public Health 2026 visade att hälften av arbetarna i handeln fick ersättning för karens mellan mars 2020 och september 2021. Analystjänsten Policyevidens sammanfattade i september 2026 att karensavdragets effekt på antalet korta sjukfall är belagd men begränsad. Sjuknärvaro, att gå till jobbet sjuk, är enligt samma genomgång vanligare i yrken med låga inkomster.

Ska karensavdraget tas bort?

Översynen Ds 2023:33 föreslog i december 2023 ett tak på sex karensavdrag per tolv månader och ett utökat högriskskydd. Förslagen har inte genomförts. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje sa i december 2025 att regeringen inte avser att avskaffa karensavdraget. Enligt promemorian skulle ett avskaffande öka arbetsgivarnas sjuklönekostnader med cirka 14 miljarder kronor direkt och upp till 24 miljarder med beteendeeffekter.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill slopa karensavdraget. Sverigedemokraterna har arbetat med ett eget förslag för särskilt utsatta yrkesgrupper i förskola, vård och omsorg. Efter valet den 13 september 2026 har S, V, MP och C 176 mandat mot 173 för M, SD, KD och L. Regeringsfrågan var inte avgjord den 28 september 2026. Karensavdraget gäller oförändrat tills riksdagen beslutar något annat.

Visste du att

  • 1955hade den allmänna sjukförsäkringen tre karensdagar.
  • 2,2 miljonerfick ersättning för karens under pandemin.
  • 16 procentav veckolönen är vad karensavdraget motsvarar.
  • Dag 8behöver du läkarintyg för att få sjuklön.

Vanliga frågor

Vad innebär en karensdag?

Karensdagen betydde att man inte fick någon ersättning den första sjukdagen. År 2019 ersattes den av ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön, men ordet karensdag används fortfarande i vardagligt tal.

Hur mycket pengar förlorar man på karensdag?

Karensavdraget är 16 procent av din genomsnittliga veckolön. Med en månadslön på 30 000 kronor blir det omkring 1 108 kronor.

Är karens alltid 8 timmar?

Nej. Karensavdraget räknas på en genomsnittlig vecka och beror inte på hur många timmar du skulle ha arbetat den dag du blev sjuk. För den som arbetar 40 timmar i veckan motsvarar det avdrag för ungefär 8 timmars sjuklön.

Kan man ha två karensdagar på en vecka?

Inte om den nya sjukperioden börjar inom fem dagar från att den förra slutade. Då räknas perioderna ihop och inget nytt karensavdrag görs. Blir du sjuk igen senare görs ett nytt avdrag.

När togs karensdagen bort?

Karensdagen ersattes av karensavdraget den 1 januari 2019. Den hade också varit avskaffad mellan 1987 och 1993.

Vilka partier vill slopa karensavdraget?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ta bort det. Sverigedemokraterna har arbetat med ett förslag för vissa yrkesgrupper. Regeringen under mandatperioden 2022-2026 ville inte avskaffa det.

Källor

Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 28 september 2026. Texten uppdateras om riksdagen beslutar om ändringar i karensavdraget.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *