PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp av över 10 000 syntetiska kemikalier som använts sedan 1950-talet för att skapa vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper i allt från stekpannor till brandskum och smink. Det som gör PFAS så problematiska är att de i stort sett inte bryts ner naturligt i miljön – därför kallas de ”evighetskemikalier”. De ackumuleras i naturen, i djur och i människors kroppar. I Sverige har flera forskningsprojekt avslöjat hur spridningen gått långt över vad man tidigare trott, med förekomst i regnvatten, grundvatten, snö, mat, blod, byggmaterial och till och med i aktivitetsklockor.
Ett av de mest allvarliga fallen inträffade i Kallinge där brandskum från Försvarsmakten förorenade vattentäkten, och invånare – inklusive barn – fick i sig PFAS via dricksvattnet i nivåer 2 450 gånger högre än dagens gränsvärden. Denna incident ledde till rättsprocesser där Högsta domstolen 2023 slog fast att PFAS-förgiftning i blod räknas som personskada, vilket öppnat dörren för skadestånd. Detta är första gången i Sverige en miljöförorening av detta slag lett till sådana juridiska följder.
PFAS gör material vatten-, fett- och smutsavvisande. PFAS finns i:
• Stekpannor (teflon)
• Skönhetsprodukter (mascara, foundation)
• Textilier (regnkläder, möbler)
• Brandsläckningsskum
• Livsmedelsförpackningar
• Industriella processer
Hälsorisker och miljöpåverkan från PFAS enligt svensk forskning
Svenska och internationella studier har identifierat en rad hälsoeffekter kopplade till PFAS. Dessa inkluderar testikel- och njurcancer, leverskador, nedsatt immunförsvar (t.ex. sämre vaccinrespons hos barn), hormonstörningar, försämrad fertilitet, påverkan på sköldkörteln, höjda kolesterolvärden och påverkan på fostrets utveckling. Redan vid blodnivåer på cirka 10 ng/ml har man sett mätbara effekter på immunsystemet, och i Kallinge var nivåerna hos vissa individer över 100 ng/ml.
Samtidigt visar forskning från Sveriges geologiska undersökning (SGU) att nedbrytningsprodukten TFA (trifluorättiksyra) – en PFAS-variant – finns i över 90 % av alla analyserade vattenprover från grundvatten, snö och ytvatten. Den påverkar vattenlevande organismer och kan transporteras långväga i atmosfären.
PFAS har dessutom visat sig tas upp av växter – exempelvis i grönsaksodlingar nära förorenade marker. Livsmedelsverket har också hittat PFAS i fisk, ägg och kött från djur som exponeras via foder och vatten. I ett exempel från Gotland påträffades höga PFOS-nivåer i ekologiska ägg.
Svenska reningstekniker och forskningsprojekt
Att avlägsna PFAS från miljön är tekniskt komplicerat. Svenska reningsverk har visat sig ha låg effektivitet när det gäller PFAS – mycket av ämnet passerar rakt genom reningsprocesserna. I forskningsprojekt som leds av RISE (Research Institutes of Sweden) genomförs nu omfattande tester med reningstekniker såsom aktivt kol, jonbytarmassa, nanofiltrering, skumfraktionering och avancerad oxidation. Dessa tekniker testas bland annat på gamla brandövningsplatser och i avloppssystem – men hittills har ingen metod varit tillräckligt billig, enkel och effektiv för storskaligt bruk.
Sverige har även kartlagt PFAS i byggmaterial, där ämnena återfinns i produkter som färger, kablar, belysningsarmaturer och ventiler. Dessa kan läcka PFAS under produktens livstid eller vid förbränning. Vid deponier har man konstaterat att PFAS lakas ut i lakvatten och kan sprida sig till närliggande grundvattenreserver, vilket ytterligare försvårar kontroll och åtgärder.
För att möta detta problem arbetar myndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen med att bygga upp en nationell databas över PFAS-källor, mätningar och riskzoner. Denna databas är tänkt att bli ett underlag för både miljötillsyn och beslut om sanering.
Nationella och europeiska åtgärder mot PFAS på gång
Från och med januari 2026 kommer Sverige att införa nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Summan av 20 särskilt prioriterade PFAS-ämnen får inte överskrida 0,09 µg/l, med en åtgärdsgräns vid 900 ng/l. Gränsvärdena gäller samtliga kommunala vattenverk, stora som små.
Parallellt har EU tagit initiativ till ett totalförbud mot PFAS i konsumentprodukter med endast ett fåtal undantag för livsviktig industri. Sverige är medförslagsställare till detta förbud och verkar aktivt för att minska utsläpp och spridning i hela unionen. Forskare har visat att nuvarande insatser bara påverkar cirka 20 % av alla PFAS-utsläpp – vilket gör en bred lagstiftning nödvändig för att minska framtida föroreningar.
Konsumentprodukter i Sverige som fortfarande innehåller PFAS
Trots ökad medvetenhet säljs fortfarande många produkter med PFAS i svenska butiker. Bland de mest uppmärksammade är kosmetika – där ämnen som PFOA, PFNA och PFHxS förekommit i mascara, foundation, ögonskuggor och läppstift. Dessa ämnen kan tas upp via huden och har visat hormonstörande och cancerframkallande egenskaper.
Även tekniska produkter som aktivitetsklockor, regnkläder och impregnerade textilier är fortfarande PFAS-berikade. Vissa aktivitetsklockor har testats med upp till 16 000 ng PFAS per gram i armbandet. Konsumentverket rekommenderar numera silikonband eller plast som alternativ.