Braskaminer kan minska hushållets elförbrukning med upp till 40 % under vintermånaderna, enligt studier från Energimyndigheten. Men forskningen visar också att vissa modeller kan släppa ut lika mycket partiklar som 1 000 moderna bilar under ett enda dygn. Braskaminer står därmed i centrum för en pågående konflikt mellan klimatnytta och hälsorisker, särskilt i tätorter.
Kraftig ökning av braskaminer i Sverige – men forskarna varnar
Antalet installerade braskaminer i Sverige har ökat kraftigt de senaste 20 åren, mycket på grund av stigande elpriser och ett ökat intresse för energisäkerhet. Enligt Naturvårdsverket finns det över 750 000 eldstäder i svenska bostäder – varav en stor andel är braskaminer. Trots detta finns växande kritik från forskare kring utsläpp av partiklar (PM2.5), kolmonoxid och kolväten.
Vedeldning släpper ut stora mängder hälsofarliga partiklar
Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet är vedeldning den största enskilda källan till partikelutsläpp i Sverige. Den bidrar med ca 40 % av den totala svenska emissionen av PM2.5, vilket är små partiklar som kan tränga djupt in i lungorna och blodomloppet. Dessa utsläpp sker ofta i bostadsområden där människor bor och andas in luften.
Nyare braskaminer har betydligt lägre utsläpp
Enligt tester från RISE (Research Institutes of Sweden) kan moderna miljögodkända braskaminer släppa ut 90–95 % mindre partiklar jämfört med äldre modeller. Ny teknik såsom sekundärförbränning och katalytiska insatser minskar utsläppen kraftigt – men en stor andel av de kaminer som används i dag är äldre och saknar denna teknik.
Braskaminer som elreserv – en osynlig del av Sveriges beredskap
Forskning från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) visar att braskaminer spelar en viktig roll i svensk civilförsvarsförmåga. I händelse av elavbrott kan de hålla bostäder varma utan el. I vissa kommuner ingår de i planeringen för lokal krisberedskap.
Klimatavtryck beror på hur veden eldas
Enligt forskning från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) är klimatpåverkan från braskaminer starkt beroende av förbränningsteknik och vedkvalitet. Dålig förbränning av fuktig ved kan släppa ut metan och kolmonoxid – medan torr björkved i modern kamin ger nästan fullständig förbränning och minimal klimatpåverkan.
Sociala skillnader i vedeldningens påverkan
Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten är låginkomstområden oproportionerligt utsatta för luftföroreningar från vedeldning, särskilt i villaområden utan fjärrvärme. Samtidigt har rika hushåll större möjlighet att investera i nya, mer miljövänliga kaminer – vilket skapar en ojämlik fördelning av både nytta och risk.
Reglering av braskaminer – starkt ifrågasatt forskningsfält
Naturvårdsverket föreslog 2023 att äldre vedspisar och kaminer som inte klarar utsläppskraven bör fasas ut. Det har lett till stark debatt. Forskare är splittrade: vissa pekar på hälsoriskerna, andra varnar för att det skulle försvåra hushållens möjlighet till energisäkerhet under en elkris.
Effektivare förbränningsteknik utvecklas i Sverige
Forskare vid KTH utvecklar nya keramiska insatser och sensorteknik för att styra luftflödet automatiskt i braskaminer. Denna teknik kan optimera förbränningen och minska utsläppen utan att användaren själv behöver justera något – ett steg mot smarta, autonoma vedeldningssystem.
Elbesparing upp till flera tusen kWh per år
Energimyndigheten har i ett flertal fältstudier visat att braskaminer i välisolerade hem kan ersätta 2 000–4 000 kWh el per år i direktverkande elvärmda hus. Det motsvarar en besparing på över 10 000 kr per år vid elpriser som de varit under vintern 2022/2023.
Skärpta EU-regler påverkar även Sverige
EU:s Ecodesign-direktiv har infört krav på nya kaminer sedan 2022. För att säljas i Sverige måste braskaminer nu uppfylla gränsvärden för verkningsgrad, partikelutsläpp och kolmonoxid. Detta driver innovation och utfasning av äldre produkter, men skapar också oro för kostnader i glesbygden.
Vedens ursprung spelar roll för klimatpåverkan
Om veden kommer från hållbart brukad skog och restprodukter från sågverk blir klimatpåverkan låg. Om ved tas från växande skog som annars skulle binda koldioxid, blir klimatnyttan mindre. Forskning från Lunds universitet visar att lokal, återvunnen ved ger bäst klimatbalans.
Förbättrad luftkvalitet i tätorter vid restriktioner
När vissa kommuner tillfälligt har förbjudit vedeldning vid inversion (t.ex. Uppsala och Södertälje) har halterna av PM2.5 sjunkit med upp till 70 % på bara några dygn, enligt SMHI:s mätningar. Det bekräftar hur stark påverkan vedeldning har på lokal luftkvalitet.
Automatisk tändning och luftflödesstyrning – framtiden för braskaminer
Svensk forskning i samarbete mellan RISE och Chalmers visar att automatiska startsekvenser och luftstyrning via app kan minska både vedförbrukning och utsläpp. Dessa system är fortfarande dyra men blir allt mer tillgängliga på konsumentmarknaden.
Braskaminer och barns hälsa – oroande samband
Enligt studier från Karolinska Institutet finns ökad risk för luftvägsinfektioner och astmasymtom hos barn i hushåll där mycket vedeldning förekommer. Sambandet är särskilt tydligt i områden med många äldre kaminer och dålig ventilation.
Eldning i fel tid – ny forskning om tidpunktens betydelse
Forskning från SMHI visar att eldning under kalla och stilla nätter leder till kraftig ansamling av partiklar. Partiklarna ligger kvar nära marken i timmar och påverkar hälsan kraftigt. Att elda mitt på dagen med högre luftcirkulation är betydligt bättre ur miljösynpunkt.
Braskaminens psykologiska effekt – mer än bara värme
Forskare vid Umeå universitet har visat att braskaminer också har stressdämpande effekt. Lågornas rörelse och knastret från veden har i studier visat sig minska puls och blodtryck – vilket kan bidra till varför kaminer är så populära trots utsläppsproblematik.
Forskning pågår om filterlösningar för äldre kaminer
RISE och Energimyndigheten finansierar utvecklingen av eftermonterbara partikelfilter för gamla kaminer. Tester visar lovande resultat med över 80 % reduktion av partiklar – men filtren är dyra och tekniken ännu inte kommersiellt tillgänglig.
Ved som energikälla i ett fossilfritt Sverige
Braskaminer diskuteras i flera forskningssammanhang som en del av övergången till fossilfri uppvärmning. Men forskare menar att detta endast gäller om veden är hållbart producerad, eldstaden modern och användningen sker under kontrollerade former.
Lokal vedeldning påverkar luftkvalitet mer än trafiken i vissa orter
I tätorter som Härnösand, Falun och Järvsö har forskare från IVL mätt att vedeldning står för större andel PM2.5 än biltrafiken vintertid. Detta trots att trafiken ofta får skulden. Luftkvalitetszoner diskuteras nu som verktyg.