Inflationen i Sverige har under 2020-talet blivit ett hett ämne inom både politik, media och akademisk forskning. Efter årtionden av låg och stabil inflation har Sverige, liksom många andra länder, på kort tid upplevt kraftiga prisökningar – ibland över Riksbankens mål på 2 %. Forskning pekar på att inflationschocker i Sverige idag inte främst beror på inhemsk löneglidning, utan drivs av globala faktorer som energipriser, livsmedelskedjor och geopolitiska kriser.
Vad är inflation – och varför spelar det roll?
Inflation är den allmänna prisökningen på varor och tjänster över tid. När inflationen är hög tappar pengar i värde, vilket påverkar hushållens köpkraft. För mycket inflation leder till osäkerhet, räntelyft och minskat sparande. Men för låg inflation är också ett problem – det kan hämma investeringar och leda till lågkonjunktur.
Riksbanken har som mål att hålla inflationen kring 2 % mätt med KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta). Men forskningen visar att inflationsmålet inte är ett exakt verktyg – och att inflationsförväntningar, energipolitik, löneavtal och finanspolitik samverkar på oväntade sätt.
Forskningsrön: inflationens drivkrafter i Sverige
Flera svenska universitet och forskningsinstitut har under de senaste åren intensifierat studierna om inflationens orsaker. Några av de viktigaste rönen är:
- Globalisering påverkar prisbildningen – Internationella produktionskedjor och importberoende gör att inflation ofta ”importeras” via t.ex. högre fraktpriser eller brist på komponenter.
- Energipriser är en nyckelfaktor – Forskare vid Lunds universitet har visat hur el- och bränslepriser står för en oproportionerligt stor andel av de kortsiktiga inflationssvängningarna.
- Krig och geopolitik slår snabbt igenom – Rysk gasexport, spannmålsbrist i Ukraina och oljeförsörjning från Mellanöstern påverkar direkt svenska konsumenters ekonomi.
- Lönebildningen är stabil, men kan snabbt ändras – Medlingsinstitutet har i sin analys visat att löner i Sverige historiskt haft svagt genomslag på inflationen, men att detta kan ändras vid snabba inflationsförväntningar.
- Penningpolitikens eftersläpning – Studier från Handelshögskolan visar att det tar upp till 12–24 månader innan en räntehöjning från Riksbanken får full effekt på inflationen.
Inflationsforskning i Sverige – ledande aktörer och pågående projekt
Sverige har ett antal forskningsmiljöer som fokuserar på inflation, makroekonomi och penningpolitik. Bland de mest aktiva finns:
- Riksbankens FoU-enhet – Genomför både intern forskning och finansierar externa studier om inflationsmål, förväntningar och penningpolitikens effektivitet.
- Konjunkturinstitutet (KI) – Publicerar regelbundna inflationsprognoser och analyser av penning- och finanspolitikens samverkan.
- Institutet för Näringslivsforskning (IFN) – Har publicerat flera uppmärksammade rapporter om inflationsförväntningar hos svenska hushåll och företag.
- Sveriges universitet – Framför allt Handelshögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet och Uppsala universitet har forskargrupper som analyserar inflationsmekanismer och räntestrategier.
Så påverkas hushållen och ekonomin – forskarnas slutsatser
Inflationen slår inte jämt. Forskning visar att låginkomsttagare, äldre och ensamstående påverkas mest negativt, eftersom en större del av deras inkomster går till boende, el och mat. Hög inflation gynnar samtidigt dem med rörliga lån (initialt), fast egendom eller placeringar i realtillgångar.
Svenska studier har även lyft hur hushållens psykologi spelar roll – när inflationen ökar snabbt tenderar människor att tro att den ska fortsätta öka, vilket i sin tur förstärker prisspiralen.
Intressant fakta om inflation i Sverige
- Historisk rekordnivå: Under 1980-talet var inflationen i Sverige ofta över 10 %, med rekordnivåer på 15 % under vissa år.
- 2022 års inflationschock: KPIF-inflationen nådde 10,2 % i december 2022 – den högsta sedan början av 1990-talet.
- Skillnaden mellan KPI och KPIF: KPI påverkas av ränteförändringar, medan KPIF (som Riksbanken använder som målvariabel) exkluderar dem.
- Riksbankens verktyg: Räntan (styrräntan), valutainterventioner, repor och köpprogram av statsobligationer är centrala verktyg mot inflation.
Framtidens forskning: artificiell intelligens och inflationsprognoser
Svenska forskare experimenterar nu med AI-baserade modeller för att bättre förutsäga inflation utifrån realtidsdata, sökvolymer, vädermönster och internationella kriser. Dessa system utvecklas bland annat i samarbete mellan Riksbanken, KI och svenska universitet.
Forskningen visar att mer datadriven och situationsanpassad penningpolitik kan vara nyckeln till att hantera framtidens inflationsutmaningar – där traditionella modeller inte räcker till.