Sverige är ett av de länder i världen med högst skattetryck – men också ett av de länder som erbjuder flest offentliga tjänster i utbyte. Den totala skattebördan i Sverige uppgår till cirka 42–44 % av BNP, enligt siffror från OECD. Det innebär att svenska medborgare i snitt betalar nästan hälften av sina inkomster i olika former av skatt – men vad ingår egentligen? Forskningen har kartlagt hela skattestrukturen: från inkomstskatt till moms, arbetsgivaravgifter och kapitalskatt.
Forskare visar: Vanlig svensk betalar över 60 % i total skatt på marginalen
Ekonomiprofessor Lars Calmfors och forskare vid IFAU och SNS har i flera rapporter visat att en höginkomsttagare i Sverige kan betala en marginalskatt på upp till 60–70 % när samtliga skatter räknas med: kommunalskatt, statlig inkomstskatt, värnskatt (före 2020), arbetsgivaravgifter och moms på konsumtion.
Även låg- och medelinkomsttagare har högt skattetryck i Sverige jämfört med andra OECD-länder, där marginalskatten ofta stannar kring 35–40 %.
Skatt på arbete: Här försvinner mest
Inkomstskatten delas i två delar:
- Kommunalskatt: cirka 30–33 % beroende på var du bor
- Statlig inkomstskatt: 20 % på inkomster över 598 500 kr (2025)
Utöver detta betalar arbetsgivaren 31,42 % i arbetsgivaravgift, vilket är en kostnad som inte syns på lönebeskedet men som påverkar hur mycket du ”kostar” att anställa.
Moms och konsumtionsskatt – dolt skattetryck vid varje köp
Momsen i Sverige ligger på:
- 25 % på det mesta (t.ex. kläder, elektronik)
- 12 % på livsmedel och hotell
- 6 % på böcker, kollektivtrafik och kultur
Momsintäkterna är en av statens största inkomstkällor. Totalt genererar moms och punktskatter (alkohol, tobak, bränsle) över 500 miljarder kronor årligen, enligt Skatteverket.
Kapitalbeskattning – forskarna ifrågasätter modellen
Kapitalinkomster beskattas ofta med 30 %, men forskning från bl.a. SNS och Konjunkturinstitutet har visat att reella skattenivåer ofta blir lägre på grund av olika avdrag, investeringsformer och räntefördelning.
ISK (investeringssparkonto) beskattas med en schablon som motsvarar cirka 1 % av kapitalet per år, vilket i praktiken innebär mycket låg skatt för rika sparare under perioder av hög avkastning.
Skattetryck i internationell jämförelse – Sverige i topp
OECD-statistik visar att Sverige ligger bland de fem länder med högst skattetryck i världen, tillsammans med Danmark, Frankrike och Belgien. Skattetrycket som andel av BNP ligger:
- Sverige: 42,6 %
- OECD-snitt: 34 %
- USA: 27 %
Det innebär att den genomsnittlige svensken betalar flera tusenlappar mer i skatt varje månad jämfört med en person i t.ex. Tyskland eller USA, även vid liknande bruttolön.
Skatteuttaget finansierar omfattande välfärd
Forskare vid Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket konstaterar att den höga skattenivån i Sverige också möjliggör offentligt finansierad:
- Sjukvård
- Skola
- Universitetsutbildning
- Föräldraförsäkring
- Pensioner
- Äldreomsorg
- Barnomsorg
Sverige har också en av de mest generösa föräldraledigheterna i världen – något som finansieras just genom det höga skattetrycket.
Effektivitet och incitament – forskningskritik mot skattesystemet
En rad forskningsrapporter (t.ex. från ESO och SNS) har dock pekat på att de höga marginalskatterna minskar arbetsutbudet, särskilt bland högutbildade och entreprenörer. Sverige har också ett av de lägsta antalen höginkomsttagare inom den privata sektorn i EU, enligt SCB och EU-statistik, delvis på grund av skattesystemets utformning.
Fördelningseffekt – låginkomsttagare betalar mer än det verkar
Trots progressivitet i inkomstskatten visar forskning att låginkomsttagare ofta drabbas hårdare av konsumtionsskatter. Momsen är proportionell, vilket innebär att låginkomsttagare lägger större andel av sin inkomst på momsbeskattade varor – en effekt som i praktiken gör systemet mer regressivt än det ser ut.
Så fördelas skatteintäkterna
Enligt Ekonomifakta och Skatteverket kommer statens skatteintäkter (drygt 2 600 miljarder kr 2024) främst från:
- Inkomstskatt: 870 miljarder kr
- Arbetsgivaravgifter: 800 miljarder kr
- Moms: 600 miljarder kr
- Punktskatter och kapital: 330 miljarder kr
Forskningen efterlyser enklare system
Många svenska och internationella ekonomer har efterlyst enklare, mer transparent skattepolitik. Förslag som återkommande diskuteras i forskningen inkluderar:
- Plattare inkomstskatt
- Lägre arbetsgivaravgift
- Högre fastighetsskatt i stället för kapitalskatt
- Skattereformer som stimulerar entreprenörskap och arbete
Exempelvis menar Timbro, SNS och Institutet för Näringslivsforskning att Sverige riskerar långsiktig ekonomisk försvagning om inte marginaleffekterna mildras.
Svenskens faktiska skatt: så mycket försvinner av lönen
För en medelinkomsttagare (35 000 kr/mån före skatt) ser det typiskt ut så här:
- Kommunalskatt: ca 10 500 kr
- Indirekta skatter (moms, punktskatt): 4 000–6 000 kr
- Dold arbetsgivaravgift: ca 11 000 kr
Totalt: ca 25 000–27 000 kr av värdet på det utförda arbetet går till skatter och avgifter – varje månad.