Sverige har ett av världens mest komplexa och omdiskuterade pensionssystem. Forskning visar att pensionerna sjunker som andel av slutlönen, särskilt för låginkomsttagare och kvinnor. Pensionsmyndigheten, SNS, IFAU, SCB och OECD har identifierat stora strukturella utmaningar som kräver politiska beslut för att tryggheten ska bevaras i framtiden.
Pensionssystemets uppbyggnad: ett livsinkomstsystem med inbyggd eftersläpning
Det svenska allmänna pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen: varje krona du tjänar ger pensionsrätt. Systemet består främst av:
- Inkomstpension (16 % av din pensionsgrundande inkomst)
- Premiepension (2,5 % som du själv placerar)
- Garantipension för dem med låg eller ingen inkomst
- Tjänstepension – arbetsgivarens frivilliga tillägg
- Privat sparande (frivilligt men ökande i betydelse)
Forskning från Pensionsmyndigheten visar att avkastningen i premiepensionen varierar kraftigt – det kan skilja över 1 miljon kronor i pension mellan två individer med liknande inkomster men olika fondval.
Könsskillnaderna i pension är fortfarande stora – kvinnor får i snitt 70 % av männens pension
Enligt SCB och OECD får kvinnor i genomsnitt 30 % lägre pension än män. Anledningarna är flera:
- Kvinnor arbetar oftare deltid
- Har lägre livsinkomster
- Tar större ansvar för obetalt hemarbete
- Har högre livslängd (vilket sprider ut pensionen över fler år)
Forskare från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har påpekat att det nuvarande systemet i grunden är könsneutralt – men eftersom arbetslivet inte är det, blir utfallet orättvist. Flera reformförslag diskuteras, som delad pensionsrätt mellan makar.
De yngre generationerna riskerar mycket lägre pensionsnivåer
För personer födda på 1990- och 2000-talet väntas pensionsnivåerna sjunka under 50 % av slutlönen om inte det privata sparandet ökar kraftigt. SNS Konjunkturråd pekar på flera riskfaktorer:
- Inträde på arbetsmarknaden sker sent
- Många har osäkra anställningar
- Lågavkastande investeringar i premiepensionen
Forskningen visar att den så kallade förväntade pensionsåldern måste öka till omkring 70 år för att bibehålla samma nivå som dagens pensionärer har.
Tjänstepensionen är avgörande – men ojämnt fördelad
Cirka 9 av 10 anställda i Sverige har tjänstepension, men den som inte har det riskerar att få tusentals kronor mindre i pension varje månad. Enligt Pensionsmyndigheten står tjänstepensionen i dag för:
- Cirka 25–50 % av den totala pensionen
- Ännu större andel för höginkomsttagare
- Ofta sämre för egenföretagare och visstidsanställda
Forskning från PTK och AMF visar också att stora skillnader finns mellan olika avtalsområden (t.ex. SAF-LO jämfört med ITP). Avkastning, avgifter och arbetsgivarens val kan ha mycket stor effekt på utfallet.
Forskning om hållbarheten i pensionssystemet visar ekonomisk obalans
Enligt Finanspolitiska rådet och flera akademiska studier (bl.a. från Uppsala universitet och Lunds universitet) kommer dagens pensionssystem bli alltmer ansträngt i takt med att andelen äldre ökar. Några varningssignaler:
- Fondernas avkastning är otillräcklig för att kompensera för låg löneutveckling
- Inkomstpensionens tillväxt släpar efter BNP
- Balansindexeringen gör att pensioner automatiskt sänks i kristider
OECD har kritiserat Sverige för att ha ett av de mest avkastningsberoende systemen i Europa, vilket gör pensionerna extra känsliga för börsras.
Intressant fakta från forskningen om pension
- Den genomsnittliga pensionen för kvinnor i Sverige 2023 var 15 000 kr/månad, för män 21 000 kr/månad
- En person som börjar arbeta vid 25 och går i pension vid 65 kan ha 20 % högre pension än en som börjar vid 30
- 2023 hade drygt 1,5 miljoner svenskar någon form av privat pensionssparande – men medelbeloppet var ofta under 500 kr/månad
- Över 200 000 personer saknar helt tjänstepension – ofta i gigjobb, deltidsjobb eller inom kultursektorn
- Sedan pensionsreformen 1999 har realpensionen (inflationsjusterad) ökat i snitt 0,3 % per år – långt under löneutvecklingen