Avregleringen av apoteksmarknaden i Sverige trädde i kraft den 1 juli 2009. För första gången sedan 1970-talet kunde privata aktörer äga och driva apotek i landet. Statligt ägda Apoteket ABs monopol bröts och marknaden öppnades upp för konkurrens. Syftet var att öka tillgängligheten, förbättra servicen och stimulera innovation. Forskning visar dock att effekterna är både komplexa och ibland oväntade – både för folkhälsan, personalen och konsumenterna.
Tillgången till apotek ökade – men främst i redan tätbebyggda områden
Enligt flera utvärderingar, bland annat från Statskontoret, har antalet apotek ökat kraftigt – från cirka 930 innan reformen till över 1 400 ett decennium senare. Den största ökningen skedde i städer och köpcentrum där kundunderlaget är starkt, medan glesbygden endast haft marginell förbättring i tillgänglighet.
Forskning från Lunds universitet visar att apoteksetableringar ofta styrs mer av kommersiella faktorer än samhällsbehov, vilket lett till att vissa landsbygdskommuner fortfarande har långa resvägar till närmaste apotek.
Läkemedelstillgången försämrades inledningsvis
Efter reformen ökade rapporter om restnoteringar, lagerbrist och försenade leveranser. En studie från Uppsala universitet pekade på att decentraliseringen av logistik och lagerhållning lett till ett sämre systematiskt överskott av läkemedel – något som Apoteket AB tidigare ansvarade för. Farmaceuter uppgav också i intervjuer att det blev svårare att garantera att patienterna fick sina läkemedel i tid.
Samtidigt har nya digitala tjänster som e-recept, hemleveranser och apoteksappar effektiviserat hanteringen i vissa delar av landet – men nyttjandet är ojämnt fördelat mellan åldersgrupper.
Kundservicen på dagens apotek har förbättrats enligt vissa studier
Konsumentundersökningar efter avregleringen visar att kunderna i regel upplever förbättrad service, längre öppettider och fler valmöjligheter. Detta gäller särskilt apotek i stadskärnor och köpcentrum som har möjlighet att anställa mer personal och hålla öppet kvällar och helger. Samtidigt har kritiker påpekat att serviceförbättringen är ytlig och att djupare farmaceutisk rådgivning prioriteras lägre än försäljning.
Apotekens nya affärsmodell innebär att mer fokus lagts på säljdrivande produkter som hudvård, kosttillskott och receptfria läkemedel – ibland på bekostnad av hälsoinriktad rådgivning.
Farmaceuters arbetsmiljö och yrkesroll har förändrats
Enligt fackliga organisationer som Sveriges Farmaceuter har arbetsbelastningen ökat, samtidigt som löneutvecklingen inte hållit jämna steg med apotekens omsättning. Forskning från Karolinska Institutet visar att många farmaceuter upplever att deras yrkesroll urholkats – från rådgivande hälsopartner till säljare av produkter.
Studier visar också att apotekspersonalen ofta känner sig pressad att uppnå försäljningsmål, vilket påverkar den professionella integriteten och i vissa fall patientsäkerheten.
Prispress på vissa läkemedel – men nya ojämlikheter
Avregleringen har medfört ökad konkurrens och prispress på vissa receptfria läkemedel, särskilt där flera kedjor konkurrerar i samma område. Men eftersom priserna är fria har det även uppstått skillnader – vissa läkemedel är dyrare i glesbygd där konkurrensen är svagare. Läkemedelsverket har i rapporter pekat på behovet av ökad prisöversikt och transparens.
Receptbelagda läkemedel omfattas dock fortfarande av högkostnadsskydd och reglerad prissättning via TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket).
Apoteksmarknaden domineras idag av stora kedjor
I dag kontrollerar fyra stora kedjor – Apotek Hjärtat, Kronans Apotek, Apoteket AB och Apoteksgruppen – mer än 80 % av marknaden. Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har varnat för att den förväntade mångfalden har uteblivit och istället ersatts av en oligopolliknande struktur. Nya fristående aktörer har haft svårt att etablera sig.
Ett fåtal kedjor har också köpt upp många mindre enheter och därmed koncentrerat ägandet. Det har lett till ökad enhetlighet men minskad lokal anpassning och variation.
Digitalisering och apotek på nätet växer snabbt
Efter pandemin har nätapoteken vuxit kraftigt. Apotek som Apotea, Meds och Apohem erbjuder snabba leveranser och konkurrenskraftiga priser – särskilt på receptfria läkemedel och hälso-/skönhetsprodukter. Forskning från KTH visar att den ökade digitaliseringen har gjort det lättare för vissa grupper att få tillgång till läkemedel, men samtidigt skapat nya digitala klyftor.
Äldre, personer med funktionsvariationer och de med bristande digital kompetens löper risk att hamna utanför.
Samhällsekonomiska effekter – blandade resultat
En rapport från Riksrevisionen (2016) slog fast att staten inte fick in så mycket i engångsintäkter som förväntat vid privatiseringen – samtidigt har tillsynskostnaderna ökat. Läkemedelsverket har fått utökat uppdrag att granska fler aktörer, vilket krävt ökade resurser.
Effekterna på folkhälsan är svåra att mäta direkt, men flera forskare menar att förändringen lett till både ökade valmöjligheter och större ojämlikhet. Enligt experter vid Socialstyrelsen krävs mer samordning mellan apotek, vårdcentraler och digitala tjänster för att maximera nyttan för patienten.