Sverige sänkte 1990 sin promillegräns från 0,5 ‰ till 0,2 ‰. Det är idag en av de striktaste lagstiftningarna i världen. Forskning visar att denna sänkning lett till en signifikant minskning av alkoholrelaterade trafikolyckor, särskilt bland unga män. Studier från bland annat Karolinska Institutet, VTI, Transportstyrelsen och CAN pekar på att både antalet rattfylleribrott och trafikdödlighet sjunkit kraftigt sedan införandet. Gränsen har även påverkat sociala normer: i Sverige anses det idag kulturellt oacceptabelt att köra bil efter att ha druckit.
Vetenskapen bakom 0,2 i promillegräns
Flera svenska studier visar att även mycket låga alkoholhalter i blodet har mätbara effekter på människans förmåga att köra säkert. Vid så lite som 0,1 ‰ har man sett fördröjd reaktionstid, nedsatt uppmärksamhet och ökad risk för misstag. Enligt en studie från Chalmers tekniska högskola ökar olycksrisken med upp till 30 % redan vid den nivån. Forskare har dragit slutsatsen att det inte finns någon ”säker” promillegräns i trafiken – all alkohol påverkar.
Stöd bland befolkningen – 85 % anser att våran promillegräns är rimlig
SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar i sina attitydundersökningar att svenska folket till största delen ställer sig bakom den låga gränsen. Majoriteten uppger att de aldrig dricker något alkoholhaltigt överhuvudtaget innan bilkörning, och att 0,2 ‰ är fullt rimligt. Detta återspeglas i ett normskifte där alkohol och bilkörning upplevs som oförenliga. Enligt CAN minskade antalet unga män som körde efter att ha druckit med över 20 procent under 1990-talet.
Sverige sticker ut med hårdare promillegräns än de flesta EU-länder
Medan många europeiska länder fortfarande har promillegränser på 0,5 eller till och med 0,8 ‰ (som Storbritannien), hör Sverige till ett fåtal länder – tillsammans med t.ex. Polen, Estland och Norge – som valt gränsen 0,2 ‰ eller lägre. Forskning vid Umeå universitet visar att dessa länder också generellt har lägre andel alkoholrelaterade dödsfall i trafiken per capita. Detta stöder teorin att en låg promillegräns inte bara fungerar normativt utan också statistiskt.
Återfallsstatistik och beroendeproblematik – forskningen pekar på mönster
Transportstyrelsen och Kriminalvården har i flera studier visat att majoriteten av de som döms för rattfylleri är återfallare, och ofta har ett alkoholberoende. Enligt forskning från Lunds universitet har över 70 % av dömda för grovt rattfylleri en eller flera tidigare domar. Detta har lett till ökade krav på rehabiliteringsinsatser och tekniska lösningar som alkolås för att bryta mönstren.
Teknik i forskningens tjänst – alkomätare och alkolås utvecklas i Sverige
Svensk forskning vid RISE, FOI och flera högskolor har lett till utveckling av mer exakta alkomätare, inklusive nya sensortekniker och biometriska lösningar. Fordonsmonterade alkolås har utvärderats i både svenska och EU-finansierade studier, där resultat visar att återfall kan minska med upp till 60 %. Även AI-baserade övervakningssystem i bilar testas, bl.a. i projekt tillsammans med Volvo, där sensorer läser av puls, ögonrörelser och andning för att upptäcka påverkan.
Del av ett större alkoholpreventivt ekosystem
Sveriges promillegräns fungerar inte isolerat utan är en del av ett bredare alkoholpolitiskt ramverk. Systembolagets monopol, höga alkoholskatter, strikta reklamregler och utbildningskampanjer samverkar med trafiklagstiftningen. Enligt en forskningsöversikt från Sahlgrenska akademin är det just denna helhet som ger störst effekt: länder med både låg promillegräns och stark alkoholpolitik uppvisar bäst resultat i form av färre olyckor och minskad alkoholkonsumtion.
Ingen absolut nollgräns – men forskning visar varför
Trots att vissa forskare förespråkar en nollgräns, har Sverige valt att ligga kvar vid 0,2 ‰. Detta beror dels på kroppens naturliga alkoholproduktion (endogen etanol), som i vissa fall kan nå upp till 0,1 ‰, dels på mätosäkerhet i alkomätare. Att sätta gränsen till exakt 0,0 ‰ skulle innebära ökad risk för felaktiga fällande domar. Enligt rättsmedicinsk forskning och juridiska analyser är 0,2 ‰ en praktisk kompromiss mellan säkerhet och rättssäkerhet.
Svenska forskningsmiljöer i framkant globalt
Flera svenska forskningsinstitut är internationellt erkända inom trafiksäkerhet och alkoholstudier. VTI (Linköping), RISE (Borås), Karolinska Institutet (Stockholm), Chalmers (Göteborg) och Umeå universitet är alla aktiva inom området. Sverige deltar också i flera EU-projekt som jämför effekterna av olika promillegränser och teknologiska lösningar. Den svenska promillegränsen lyfts ofta fram som ett internationellt föredöme.