Sverige står inför en möjlig omritning av landets elområden, en åtgärd som skulle kunna påverka allt från elpriser till industrins konkurrenskraft. Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för nya elområden, med fokus på rättvisare elpriser och bättre elförsörjning i hela landet.
Ett nytt elområdessystem kan införas redan 2027 – och innebära att stora delar av södra Sverige får sänkta elpriser medan delar av norr kan få se en ökning.
Vad är elområden och varför delar vi upp landet?
Elområden infördes 2011 efter krav från EU. Syftet är att elpriset bättre ska spegla tillgång och efterfrågan lokalt. I Sverige är elproduktionen starkt koncentrerad till norr (vattenkraft), medan elförbrukningen är störst i söder. Resultatet har blivit att norra Sverige (Elområde 1 och 2) länge haft betydligt lägre elpriser än södra Sverige (Elområde 3 och 4).
Forskning visar stora regionala effekter
Flera rapporter visar att elområdena i sin nuvarande form förstärker regionala obalanser. Enligt forskning från Energiforsk och Uppsala universitet har de höga elpriserna i söder påverkat hushållens köpkraft, elintensiv industri och investeringar i nya bostäder. Samtidigt har industrier i norr dragit fördel av lägre kostnader – något som enligt forskarna kan ses som en ”subvention” från syd till norr.
Energimarknadsinspektionen pekar också på att många sydsvenska hushåll under energikrisen 2022–2023 fick se sina elräkningar femfaldigas, medan prisökningarna i norr var marginella.
Sverige kan delas upp i upp till sju nya elområden
Enligt Ei:s utredning övervägs flera nya indelningar – från tre till sju elområden. Ett alternativ är att skapa ett separat område för Stockholm, som har höga förbrukningstoppar men begränsad elproduktion och importkapacitet. Ett annat förslag är att dela upp Skåne från resten av Elområde 4, eftersom elunderskottet där ofta orsakar prisryck.
Syftet är att skapa prissignaler som tydligare visar var det behövs investeringar i nät, produktion eller lagring.
EU pressar Sverige att agera
EU-kommissionen har länge riktat kritik mot att elområden inte anpassats efter verkliga flaskhalsar i överföringen. Sverige riskerar böter om man inte följer regelverket. Därför har Ei fått ett tydligt mandat att ta fram nya elområdesgränser senast våren 2026, vilket kan leda till införande 2027.
Elprischocker leder till politiskt tryck
Under de senaste åren har elpriset blivit en het politisk fråga. Flera partier har krävt att elområdena tas bort helt – eller att ett enhetligt elpris införs. Detta vore dock i strid med EU:s elmarknadsregler.
Regeringen har i stället gett stöd till hushåll i södra Sverige, men dessa stöd betraktas som tillfälliga. På lång sikt pekar forskningen på att en mer rättvis elområdesindelning kan minska behovet av krisstöd.
Elområden påverkar investeringar i både industri och energisystem
Industrietableringar i norr, såsom batterifabriker, gruvor och vätgasprojekt, har delvis drivits av de låga elpriserna där. Om elområden ritas om och prisskillnader minskar, kan framtida investeringar i energiintensiv verksamhet styras om till södra Sverige.
Forskare från IVL och Chalmers har också visat att en annan elområdesindelning kan leda till bättre incitament för lokal produktion av sol och vind i söder, samt ökad energieffektivisering.
Överföringskapacitet och nätutbyggnad avgör
En avgörande faktor för framtidens elområden är hur snabbt elnätet kan byggas ut. Svenska kraftnät har storsatsat på flera nya stamnätsledningar, särskilt mellan norr och söder. Men flaskhalsar kvarstår – inte minst vid snabba förbrukningsökningar som i Skåne, Stockholm och Göteborg.
Ny forskning visar att elområden som utformas utan att nätkapaciteten förbättras riskerar att endast flytta problemet. Därför föreslås att ny gränsdragning ska kombineras med investeringsplaner från Svenska kraftnät.
Elområdesindelning i övriga Europa – så gör andra länder
Sverige är ett av få länder i EU som redan har flera elområden. De flesta länder, t.ex. Tyskland och Frankrike, har enhetliga elpriser inom landet – men betalar istället mer i flaskhalsavgifter eller importpriser.
I Norge och Danmark finns dock också elområden, och där ser man liknande effekter som i Sverige. Norge har justerat sina områdesgränser flera gånger sedan 2000-talet för att hantera nya flaskhalsar.
Intressant fakta om elområden
- Under 2022 var snittpriset i Elområde 1 drygt 40 öre/kWh – i Elområde 4 låg det på över 200 öre/kWh.
- Elområde 3 (bl.a. Stockholm, Västra Götaland) står för över 50 % av Sveriges elanvändning, men har inte motsvarande lokal produktion.
- Överföringsförluster och kapacitetsbrist gör att det ibland är tekniskt omöjligt att skicka billig el från norr till söder – trots överskott.
- Svenska kraftnät tjänade över 10 miljarder kronor 2022 på flaskhalsavgifter, som beror på prisskillnader mellan områden.
- Ett enhetligt elpris i hela landet skulle enligt EU:s regler endast vara möjligt om alla flaskhalsar i nätet byggs bort – något som enligt Svenska kraftnät kan ta 15–20 år.