Forskning visar tydligt att en kombination av utbildning, arbete och individuellt anpassad behandling inom fängelset är de mest effektiva verktygen för att minska återfall i brott. I Sverige styrs kriminalvårdens utveckling av ett vetenskapligt råd och en aktiv FoU-enhet som samverkar med universitet och högskolor. Trots ökade resurser och ambitiösa program är det endast en mindre del av de intagna som får tillgång till dessa insatser, främst på grund av personalbrist och överbelastade lokaler.
Så minskas återfall: insatser i kriminalvården som gör skillnad
Forskningen visar att:
- Yrkesförberedande arbete och utbildning minskar återfall markant.
- Kriminalvårdens certifierade program som Krimfokus, R&R2 ADHD och Seif riktar sig till olika kriminogena behov, såsom våld, drogmissbruk och antisociala beteenden.
- Bäst effekt fås när man fokuserar på en insats i taget snarare än många parallellt.
RVP och Predov: när forskning möter våldsförebyggande praktik
Två stora program som RVP (Relationsvåldsprogrammet) och Predov (Preventivt domestic violence-program) är utformade för att bryta våldscykler i nära relationer. De bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) och genomgår just nu omfattande vetenskaplig utvärdering. Resultat väntas 2026.
Sveriges kriminalvård: världsledande på papper – men haltar i praktiken
Trots en ökning av Kriminalvårdens budget med 63 % mellan 2018 och 2023 – från ca 8,6 till 14 miljarder kronor – når insatserna fortfarande bara en minoritet av de intagna:
- Endast 22 % av klienter i anstalt och 13 % i frivård deltog i minst ett behandlingsprogram 2023.
- En av orsakerna är akut personalbrist och platsbrist i behandlingsrum.
- Vissa avdelningar är så överbelastade att rast och sysselsättning inte kan garanteras.
Frivård som alternativ till fängelse växer kraftigt
Över 15 000 personer avtjänar straff i frivård varje dag i Sverige. Forskning visar att frivård ofta är ett mer effektivt och humant alternativ till fängelsestraff, särskilt vid förstgångsbrott, eftersom det undviker den negativa sociala stämpling som ofta följer med institutionsvistelse.
Myten om hårdare straff krossas av forskningen
Svensk och internationell forskning, bland annat från Lunds universitet, visar att längre fängelsestraff inte har någon påvisbar effekt på återfallsfrekvens. Tvärtom pekar studier på att sociala insatser, utbildning och stabilitet i boende och relationer är avgörande för att minska brott.
Grönare fängelser – bättre mående
Kriminalvården har i samarbete med SLU startat pilotprojekt för att införa naturinslag i rastgårdar. Syftet är att:
- Skapa bättre psykisk hälsa hos de intagna.
- Minska stress och konflikter.
- Främja återanpassning till samhället.
Ålder och brott: kurvan visar lösningen
Forskningen bekräftar en tydlig ålder-brottskurva: flest brott begås i sena tonåren och tidiga 20-årsåldern. Därefter minskar brottsligheten snabbt. Detta talar för förebyggande insatser i unga år och karriärbaserade insatsmodeller för att bryta långvarig kriminalitet.
Forskning som styr policyutveckling
Kriminalvårdens egen FoU-enhet driver ett omfattande kunskapsarbete tillsammans med myndigheter som Brottsförebyggande rådet (Brå) och akademiska institutioner. Det vetenskapliga rådet säkerställer kvalitet och riktning på forskningssatsningar – ofta inom områden som:
- Riskbedömning (t.ex. SARA och HCR-20)
- Återfallsprognoser
- Psykologisk behandling inom kriminalvårdsmiljö
Intressanta fakta och siffror om kriminalvården
- Lönen för arbete i fängelse ligger på ca 13 kr/timme, men bidrar starkt till självkänsla, struktur och rehabilitering.
- Kriminalvården genomför varje år cirka 140 000 drogtester.
- Program som Vägen till arbete har lett till att klienter lättare får jobb efter avtjänat straff.
- Från 2022 testas fjärrbaserade behandlingsprogram, särskilt för glesbygdsklienter.
Svenska kriminalvården i en internationell jämförelse
Sverige har låg andel livstidsdomar och fokuserar på rehabilitering snarare än repressiv kontroll. Trots det har överbelastningen ökat – vissa intagna tvingas vänta på förvar hos polisen i flera dygn innan de får plats i Kriminalvårdens anstalter.