Forskning i Sverige visar att elpriserna fram till 2035 kommer bli mer volatila, mer väderstyrda och mindre geografiskt ojämna – men samtidigt potentiellt högre under kritiska perioder. Bakom förändringen står en dramatisk omställning av elproduktionen där väderberoende kraft dominerar, tillsammans med ett elnät som ännu inte byggts ut tillräckligt. Effekttoppar, elområdesskillnader och flaskhalsar är centrala teman i den svenska elprisforskningen – liksom den psykologiska aspekten av hur hushåll reagerar på prissignaler.
Sverige går mot väderstyrd el – vind och sol tar över
Enligt Energiforsk kommer nästan all ny elproduktion i Sverige till 2035 att komma från landbaserad vindkraft och solenergi. Detta innebär att elpriset i allt större utsträckning kommer att påverkas av väderförhållanden. Enligt prognoser kan över 50 % av elproduktionen bli väderberoende, vilket ökar både risken för tillfälliga prischocker och prispress vid överskott.
Intressant fakta: En mulen, vindstilla vinterdag i södra Sverige har historiskt lett till elpriser över 8 kr/kWh – 20 gånger högre än snittet.
Flaskhalsar i elnätet skapar ekonomiska klyftor
Forskning från IFN visar att de fyra svenska elområdena (SE1–SE4) lider av kapacitetsbegränsningar i elnätet, särskilt från norr till söder. Dessa flaskhalsar leder till kraftiga prisskillnader – där el i södra Sverige (SE4) ofta kostar dubbelt så mycket som i norra Sverige (SE1).
Exempel: I januari 2023 betalade SE4-hushåll över 4 kr/kWh samtidigt som SE1 hade under 1 kr/kWh.
Forskningen visar också att flaskhalsintäkter (pengar som Svenska kraftnät får när el säljs dyrare i söder) inte alltid går till att minska problemet.
Fler effektkriser att vänta utan investeringar i balanskraft
Elpriset påverkas inte bara av elproduktion – utan också av tillgången på balanskraft, som snabbt kan leverera el när efterfrågan ökar. Forskning visar att utan investeringar i energilager, gasturbiner eller flexibel vattenkraft kommer Sverige få allt svårare att möta elbehovet under kalla dagar. Det driver upp priserna – särskilt i SE3 och SE4 där konsumtionen är högst.
Elmarknadens design ifrågasätts av forskare
Flera svenska forskare menar att Nord Pools marknadsmodell inte längre är optimal i ett system där vind- och solkraft dominerar. Just nu sätts priset timme för timme utifrån den dyraste kraftkällan som krävs för att möta efterfrågan – ofta fossileldad reservkraft. Det innebär att även billig, förnybar el får högt pris.
Forskningsförslag: Skapa särskilda kapacitetsmarknader där producenter ersätts för att hålla effekt tillgänglig, inte bara sälja energi.
Hushållen förstår inte sina elavtal – beteendeforskning pekar på brister
Göteborgs universitet har studerat hur svenska hushåll reagerar på elprisvariationer. Trots högre priser ändrar de flesta inte sina vanor. Anledningen är enligt forskarna bristande förståelse, otydliga avtal och psykologisk tröghet.
Resultat: Bara 17 % av hushållen i undersökningen visste om de hade rörligt eller fast elavtal.
Det visar att prissignaler inte fungerar som styrmedel utan bättre information och teknisk stöd, som smarta appar eller automatisk styrning av värme.
AI och smarta elnät – framtiden för elprisprognoser
Projektet DemandFlex vid KTH utvecklar AI-modeller som med timprecision kan förutsäga hushållens elbehov. Detta gör det möjligt att:
- Schemalägga elförbrukning när priserna är lägre
- Minska trycket på elnätet vid effekttoppar
- Potentiellt spara 20–30 % på elräkningen
Forskningen pekar på att när AI kopplas ihop med smarta elnät och dynamisk prissättning kan det ge både billigare el och stabilare elsystem.
Konkurrens på elmarknaden är inte fullständig
En rapport från Konkurrensverket visar att elmarknaden inte fungerar helt som en fri marknad. Det finns hinder för nya aktörer att ta plats, och de stora elbolagen har viss makt att påverka priser. Trots det är de direkta ekonomiska konsekvenserna för konsumenter just nu relativt begränsade, enligt rapporten – men det kan förändras om utbudet blir mer pressat.
Elpriser påverkas även av Tysklands gas – trots svensk fossilfrihet
Sverige har över 90 % fossilfri elproduktion, men elpriserna påverkas ändå av fossila bränslepriser – främst genom koppling till elbörsen Nord Pool där även tyska, danska och baltiska priser påverkar det svenska.
Intressant fakta: När gaspriserna steg i Tyskland efter invasionen av Ukraina ökade även svenska spotpriser – trots att vi inte använder gas.
5 viktiga forskningsbaserade slutsatser om svenska elpriser
- Elpriserna blir mer väderstyrda – vind och sol är framtidens dominerande produktionsform.
- Prisvolatiliteten ökar – timpriser på 0,10–8,00 kr/kWh kan förekomma inom samma vecka.
- Regionala prisskillnader består – flaskhalsar i elnätet orsakar fortsatt ojämlikhet.
- Effektbrist driver upp priserna – särskilt vid kalla, stillastående dagar.
- Teknik och beteende måste samspela – AI och smarta system kan minska kostnader om hushållen får bättre verktyg.