Kategori: Forskning

Forskning visar att prissättningen av cigaretter i Sverige har haft en avskräckande effekt på rökning – men e-cigaretter har inte följt samma ekonomiska styrning. Medan priset på ett cigarettpaket ökat kraftigt över tid, är e-cigaretter och nikotinvätskor fortfarande relativt billiga i jämförelse. Det skapar oro bland folkhälsoforskare.

Historiskt pristryck på cigaretter i Sverige

Sedan 1990-talet har tobaksbeskattningen i Sverige ökat stegvis. I början av 2000-talet kostade ett paket cigaretter omkring 30–40 kronor, medan priset idag ligger mellan 70 och 90 kronor – beroende på märke. Enligt Statistiska centralbyrån har priset på cigaretter ökat med över 150 % sedan 2005, justerat för inflation.

Sverige använder en kombination av specifik skatt (per cigarett) och värdebaserad skatt (procent av försäljningspriset), vilket gör prishöjningar särskilt effektiva som styrmedel.

E-cigaretter undgår beskattningens fulla kraft

E-cigaretter och vapeprodukter har länge haft en svagare skattenivå än traditionella cigaretter. Trots att nikotinvätskor sedan 2018 beskattas i Sverige med 2 kronor per milliliter, anses detta belopp lågt. Flera forskare inom folkhälsa, exempelvis vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, menar att den låga prissättningen bidrar till ökad ungdomskonsumtion.

En flaska nikotinvätska (10 ml) kostar ofta under 60 kronor – vilket motsvarar mängden nikotin i 2–3 paket cigaretter, men till en bråkdel av priset.

Forskning: prisskillnaden påverkar unga mest

En studie från 2023 genomförd av Folkhälsomyndigheten visar att svenska ungdomar i åldern 15–24 år alltmer väljer e-cigaretter framför cigaretter. Forskningen pekar ut priset som en avgörande faktor: 8 av 10 unga uppgav att e-cigaretter är ”billigare och mer tillgängliga” än traditionella cigaretter.

Forskningen stöds av SCB:s konsumtionsstatistik, där cigarettinköp minskar – samtidigt som nikotinvätskeförsäljning ökar.

WHO kritisk till lågprispolitik kring e-cigaretter

Världshälsoorganisationen (WHO) har i flera rapporter kritiserat att e-cigaretter inte beskattas i samma nivå som cigaretter, trots att nikotinberoendet är lika starkt. WHO anser att skatten ska spegla nikotinhalten, oavsett form – en modell som endast ett fåtal länder infört.

Sverige har ännu inte infört någon differentierad beskattning baserad på nikotinstyrka, vilket gör att starka nikotinvätskor ofta kostar lika mycket som svagare.

Rökfria Sverige 2025 – men vad gäller e-cigaretter?

Regeringens mål att göra Sverige rökfritt till 2025 har lett till omfattande regler för tobak, men e-cigaretter omfattas inte av lika stränga åtgärder. Forskare pekar på att detta riskerar att skapa en ”nikotinskugga” – där traditionella cigaretter fasas ut, men nya produkter tar över beroendet.

En rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) varnar för att e-cigaretter kan bli en inkörsport till nikotin, snarare än ett sätt att sluta röka.

Intressant fakta om cigarett- och e-cigarettpriser i Sverige

• Genomsnittspris på cigaretter i Sverige 2024: 83 kr per paket (20 cigaretter)
• Genomsnittspris på e-juice (10 ml): ca 50–60 kr
• Skatt på cigaretter: ca 75 % av detaljhandelspriset
• Skatt på nikotinvätska: 2 kr/ml – oförändrad sedan 2018
• Andel ungdomar som testat e-cigaretter (2022, 16-åringar): 21 %
• Andel som dagligen röker cigaretter (2022): 5 % av vuxna befolkningen

Forskare föreslår krafttag mot billiga nikotinprodukter

Bland åtgärder som föreslås finns:

• Differentierad skatt baserat på nikotinhalt i vätskan
• Minipriser för nikotinprodukter
• Samma exponeringsförbud och smakbegränsningar för e-cigaretter som för cigaretter
• Kampanjer riktade mot ungdomars uppfattningar om e-cigaretters skadlighet

Ett antal forskare menar att det behövs en tydlig nationell strategi där e-cigaretter integreras i samma ekonomiska och politiska styrsystem som tobak – om Sverige vill uppnå verklig nikotinfrihet.

Cirkulationsplatser – i folkmun kallade rondeller – har blivit en självklar del av det svenska trafiklandskapet. Forskning visar att rondeller inte bara minskar antalet olyckor utan också bidrar till smidigare trafikflöde, minskade kostnader för samhället och bättre miljöprestanda.

Enligt Trafikverket minskar risken för personskador med upp till 80 % när en traditionell korsning ersätts med en rondell. Det gäller särskilt allvarliga olyckor där fordon kolliderar i höga hastigheter.

Forskning visar: färre döda och skadade vid rondeller

En studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att antalet dödsolyckor minskar dramatiskt när T-korsningar eller fyrvägskorsningar byggs om till cirkulationsplatser. Exempelvis rapporterades att cirkulationsplatser minskar antalet dödade med upp till 90 % på landsbygdsvägar med hög hastighet.

Även i stadsmiljö sjunker olycksfrekvensen, särskilt för gående och cyklister, då fordonstrafiken tvingas sänka farten och uppmärksamheten ökar i rondellens närhet.

Så fungerar en rondell – och varför den är smartare än en trafiksignal

Rondeller fungerar enligt principen att fordon inne i cirkulationen har företräde. Det skapar ett konstant flöde utan att fordon behöver vänta på grönt ljus. Studier visar att detta reducerar stillastående tid med upp till 65 %, vilket i sin tur minskar bränsleförbrukning och utsläpp.

Rondeller är också utrymmeseffektiva: De kräver mindre yta än ett traditionellt trafikljusreglerat fyrvägskors. Och eftersom de inte är beroende av eldrift som trafiksignaler, är de också billigare i drift.

Cirkulationsplatser i siffror: så har antalet exploderat i Sverige

År 1990 fanns bara ett par hundra rondeller i Sverige. År 2020 fanns över 4 000 cirkulationsplatser, enligt Trafikverket. Sverige är därmed ett av de länder i Europa med flest rondeller per capita.

Skälet till ökningen är dels trafiksäkerhet, men också samhällsekonomiska beräkningar. Forskning från KTH visar att livscykelkostnaden för en rondell är betydligt lägre än för en korsning med trafikljus, särskilt när man räknar in olyckor, energiförbrukning och driftkostnader.

Miljövinster: forskningen bakom rondellens klimatsmarta rykte

Transportstyrelsen rapporterar att fordon som passerar en rondell i stället för att stanna vid rödljus kan minska sin CO₂-utsläpp med upp till 30 %. Minskad tomgångskörning innebär inte bara bättre luftkvalitet i städer, utan också minskat buller och slit på fordon.

Dessutom främjar rondeller en lugnare trafikrytm vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik – något som flera kommuner lyft fram i hållbarhetsplanering.

Utmaningar med rondeller: inte alltid bäst för alla

Trots alla fördelar finns det också problemområden. Forskning visar att större lastbilar och bussar ofta får svårare att navigera rondeller med för trånga radier. Även äldre förare och personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårigheter att bedöma avstånd och hastigheter i rondeller jämfört med traditionella korsningar.

En rapport från VTI visar också att felutformade rondeller – till exempel med otydlig skyltning eller avsaknad av refug för cyklister – kan skapa nya risker, särskilt i tätorter.

Cirkulationsplatser i framtiden: smarta rondeller på väg in

Forskning pågår om att utrusta rondeller med intelligent trafikstyrning, som kan kommunicera med självkörande bilar eller prioritera utryckningsfordon. I pilotprojekt i bland annat Linköping testas rondeller med sensorer som mäter trafikflöden i realtid.

Dessutom diskuteras ”turborondeller”, som används i Nederländerna, där körfälten leder fordon i rätt bana redan innan infart – något som minskar konfliktytor och ökar kapaciteten.

Samhällsplanering och stadsestetik: rondellen som symbol

Rondeller används också som identitetsskapande element. Forskning inom stadsplanering visar att många kommuner använder rondeller för att förstärka platsens karaktär – till exempel med skulpturer, fontäner eller växtdesign. Det stärker både lokalkänslan och trafiksäkerheten, eftersom utformningen gör förare mer uppmärksamma.

Intressant kuriosa: Sveriges mest berömda rondeller

1. Potatisrondellen i Mjölby
   – En jättelik potatis står mitt i rondellen som hyllning till traktens jordbruk. Under julen blir den en ”potatisgris” med kultingar, vilket gör den till en humoristisk och älskad lokalattraktion.
2. Kungens Rondell i Norrköping
   – Fick sitt smeknamn efter att kung Carl XVI Gustaf körde av vägen där. Efter händelsen placerades en guldkrona i mitten som en ironisk blinkning till incidenten. Kronan togs senare bort, men namnet lever kvar i folkmun.
3. Rondellhundarnas rondeller (start: Linköping)
   – Ett konstverk vandaliserades 2006, vilket ledde till att folk började placera egna hundfigurer i rondeller. Fenomenet spred sig över hela Sverige – och utomlands – och har blivit en av de mest kända exemplen på spontan svensk gatukonst.
4. Vallarondellen i Linköping
   – En av Sveriges största och mest uppskattade rondeller, med tre filer och god flödeskontroll. Omtalad som ”trafikens kanelbulle”, där rätt filval ger sömlös körning. En gång förebild för modern svensk rondelldesign innan den revs.
5. Grådarondellen i Borlänge
   – Ökänd som Sveriges farligaste rondell, med hög olycksfrekvens. Har kallats “skräckexempel” i lokalmedia och genomgick senare ombyggnad för att minska hastighet och öka trafiksäkerheten.
6. Fägnad i Piteå
   – Ett konstverk i form av ett träd av stål och ljus står i mitten av en rondell i centrala Piteå. Designat av studenter och uppfört som ett möte mellan teknik, konst och trafikmiljö – och blev snabbt en lokal stolthet.
7. Roslags-Näsby-rondellen i Täby
   – Har en stor ring med runinskrifter i modern stil, där 19 olika vikinganamn från svenska runstenar är ingraverade. Ett av de tydligaste exemplen på hur historia integrerats i trafikmiljö.
8. Svamprondellen i Ystad
   – En hög frekvens av passerande fordon (över 7 000 dagligen) möter ett konstverk som liknar en gigantisk svamp. Har blivit en symbol för staden och är ofta med på vykort och i marknadsföring.
9. Mariestads Fyr-rondell
   – Ett miniatyr-fyrtorn står i vattenspegel mitt i rondellen. Skapad med stöd från Lions och lokala aktörer, och utsedd till Skaraborgs vackraste rondell av en lokal jury.
10. Kalixrondellen ”Kråkfällan”
    – Har fått smeknamnet för sin olycksstatistik och vilda vegetation i centrum. Lokalbefolkningen har både kritiserat och skojat om dess utformning, vilket gjort den till en av Norrbottens mest omtalade rondeller.

Dessa rondeller visar att svensk design längs vägen inte bara handlar om trafikflöde – de speglar historia, humor, konst och ibland kunglig otur.

Rondeller är alltså långt mer än bara trafiklösningar – de är forskningsbaserade, klimatvänliga, säkerhetshöjande och identitetsskapande stadsfunktioner.

Vill du vara med och forma framtidens städer till platser där både människor och natur får plats att växa? Då är det dags att förstå vad hållbar stadsutveckling egentligen innebär. I takt med att våra städer växer står vi inför stora utmaningar – men också möjligheter. Läs om konkreta exempel, forskning och verktyg som visar hur du kan bidra till utvecklingen av hållbara, inkluderande och gröna stadsmiljöer. Vi pratar om verkliga lösningar, inte vaga visioner.

Vad betyder hållbar stadsutveckling?

Begreppet hållbar stadsutveckling handlar inte bara om klimatfrågor. Det omfattar också social rättvisa, ekonomisk stabilitet och tillgång till natur. En stad blir hållbar först när dessa delar samspelar. Forskning visar att när människor bor tätt och har nära till grönområden, minskar både utsläpp och ohälsa. Därför är planering av stadens struktur avgörande – från hur hus placeras till hur parker integreras i bostadsområden.

Men det handlar också om delaktighet. Städer måste utformas tillsammans med de som bor där. Att ta hänsyn till lokal kunskap och skapa utrymme för olika livsstilar stärker den sociala hållbarheten.

Så påverkar stadsplaneringen våra liv

Hur städer planeras påverkar dig mer än du kanske tror. Forskningen visar att smarta transportsystem, gröna ytor och trygga mötesplatser gör människor både friskare och mer engagerade i samhället. När det finns plats för både vardagsliv och natur, skapas en balans som gynnar hela samhället.

Ett exempel är att gröna tak och regnträdgårdar minskar risken för översvämningar samtidigt som de förbättrar den biologiska mångfalden. Tätare stadskärnor kan minska bilberoendet och öka tillgängligheten till service. Sådana lösningar gör inte bara staden vackrare – de minskar också klimatpåverkan.

Utbildning i hållbar stadsutveckling

Vill du jobba med framtidens stadsmiljöer? Då finns det utbildningar som riktar sig direkt till dig. Ett exempel är masterprogrammet i hållbar stadsutveckling, ett samarbete mellan SLU Alnarp och Malmö universitet. Programmet kombinerar teori och praktik, och du får arbeta med verkliga fall där du lär dig att planera för både människor, miljö och ekonomi.

Du får också möta andra med olika bakgrund – miljövetare, arkitekter, kulturgeografer – vilket skapar ett rikt utbyte av idéer. Det gör dig redo för att leda och organisera komplexa projekt inom stadsutveckling.

För att söka krävs en relevant kandidatexamen, till exempel inom samhällsplanering, landskapsarkitektur eller miljövetenskap. Efter examen kan du arbeta som stadsplanerare, klimatstrateg eller som konsult med fokus på social hållbarhet.

Så skapas socialt hållbara miljöer

Social hållbarhet handlar om att skapa trygga, tillgängliga och jämlika miljöer för alla. Här spelar stadsutvecklingen en nyckelroll. Forskning visar att när människor får vara med och påverka sina bostadsområden, ökar både trivseln och engagemanget. Det kan vara allt från att delta i planeringen av en ny park till att utveckla gemensamma utrymmen i ett bostadsområde.

Du kan tänka på social hållbarhet som ett samspel mellan:

• Trygga miljöer där människor känner sig säkra
• Mötesplatser som stärker gemenskap
• Bostäder som är tillgängliga för olika inkomster

Det handlar om att bygga städer som fungerar för fler än bara den mest privilegierade gruppen – en stad där även barn, äldre och nyanlända känner sig hemma.

Klimatanpassning som grund i stadsplaneringen

Klimatförändringarna är inte längre något som ligger långt bort – de påverkar våra städer redan idag. Därför måste hållbar stadsutveckling integrera klimatanpassning från start. Det kan handla om allt från att anlägga grönblå infrastruktur, som dammar och gröna korridorer, till att placera ny bebyggelse på säkra platser.

Forskningen visar att dessa lösningar både skyddar mot extremväder och förbättrar livskvaliteten. Exempelvis fungerar regnträdgårdar inte bara som översvämningsskydd – de blir också små gröna oaser i vardagen. Genom att tänka helhet i planeringen skapas städer där du både är trygg och trivs.

Projekt och finansiering för hållbar stadsutveckling

Det finns flera projekt och initiativ som jobbar för att förverkliga hållbar stadsutveckling i praktiken. URBACT och European Urban Initiative är två EU-program som stödjer städer i att testa innovativa lösningar. I Sverige finns också Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter genom regionalfonder.

Att söka medel till hållbarhetsprojekt kan öppna dörrar för dig som vill arbeta praktiskt med stadsutveckling. Programmen hjälper kommuner och aktörer att skapa gröna och inkluderande stadsmiljöer, ofta i samarbete över nationella gränser. Det är ett tydligt tecken på hur viktigt hållbarhetsarbetet har blivit även politiskt.

Att arbeta med hållbar stadsutveckling

Jobbmöjligheterna inom detta område är både många och varierade. Du kan arbeta inom offentliga sektorn – på exempelvis stadsbyggnadskontor eller miljöförvaltningar – eller i privata företag som utvecklar fastigheter eller arbetar med energi och byggteknik. Vissa väljer också att arbeta inom journalistik, utbildning eller forskning.

Arbetsuppgifterna kan se olika ut beroende på inriktning. Här är några exempel:

• Planera klimatsmarta transportlösningar
• Utveckla grönområden i tätbebyggda stadsdelar
• Arbeta med lokalsamhällen för att öka delaktighet

Gemensamt är att du arbetar med både teknik och människor. Det är inte en ensidig roll, utan ett jobb där du får kombinera strategi, innovation och samhällsengagemang.

Ny forskning om hållbar stadsutveckling

Forskningsfältet kring hållbar stadsutveckling växer snabbt, och nya rön påverkar hur vi bygger våra städer. Forskning vid SLU och Malmö universitet visar till exempel att täta städer med god tillgång till grönområden har stor potential att bli mer klimatsmarta, samtidigt som de främjar folkhälsan.

En viktig insikt är att hållbara lösningar måste anpassas till lokala förutsättningar. Det som fungerar i Malmö kanske inte passar i Kiruna. Därför är det avgörande att städer samarbetar både lokalt och internationellt, och att forskning förs in i praktiken.

Vill du vara en del av den utvecklingen? Då kan utbildning eller arbete inom hållbar stadsutveckling vara något för dig.

Sverige har ingen lagstadgad skyldighet för forskare, universitet eller jurister att arbeta pro bono – men ändå växer en stark kultur av frivilligt samhällsbidrag, öppen vetenskap och ideellt expertstöd. Pro bono-insatser i Sverige inom forskning innebär ofta att resultat görs fritt tillgängliga, att expertis ges utan ersättning till ideella organisationer, eller att forskare samverkar med allmänheten i så kallad ”citizen science”.

Pro bono och öppen vetenskap – forskare delar sin kunskap gratis

Sedan 2010 kräver Vetenskapsrådet att all forskning som finansieras med offentliga medel ska publiceras med open access. Det innebär att forskare arbetar delvis pro bono för samhället, genom att publicera sina rön fritt tillgängligt utan att ta betalt. Open access omfattar också krav på öppna forskningsdata och transparent metodredovisning.

Fakta:

• Sverige har varit ett föregångsland inom open access-rörelsen i EU.
• Universitet som Lund, Uppsala, Karolinska och Malmö har egna riktlinjer för pro bono-liknande publicering.
• Plattformar som DiVA och SwePub samlar tusentals öppet tillgängliga forskningsrapporter från svenska lärosäten.

Pro bono i samverkan – när forskare bidrar till civilsamhället

Flera svenska initiativ fokuserar på att koppla samman forskare med det omgivande samhället, utan vinstsyfte:

• Vetenskap & Allmänhet (VA) främjar forskningskommunikation, skolprojekt och dialog mellan forskare och allmänhet.
• ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning) erbjuder populärvetenskapliga föreläsningar och rapporter – gratis för allmänhet och beslutsfattare.
• ForskarFredag är ett nationellt evenemang där forskare möter barn, ungdomar och vuxna och visar upp sin forskning utan ersättning.

Dessa aktörer agerar i praktiken som pro bono-förmedlare – men för forskning.

Pro bono i näringslivet – företag sponsrar forskning och ideell utveckling

Stora svenska och internationella företag verkar också inom ramen för pro bono, där forskningsbaserad kompetens erbjuds gratis till ideella aktörer:

• Dell Sverige erbjuder teknisk hjälp och digitalisering för organisationer som arbetar med barn, klimat eller utbildning.
• Deloitte tillhandahåller pro bono-rådgivning inom mental hälsa och organisationsutveckling, ofta baserat på forskning.
• Projekt kan pågå i flera månader och innehålla allt från datainsamling till analyser och teknisk implementation.

Fakta:

• Ett genomsnittligt pro bono-uppdrag från Dell varar mellan 3 och 6 månader.
• Deloitte Sverige engagerar konsulter som avsätter upp till 100 timmar för varje projekt.
• Dessa insatser är inte reklam – företagen räknar med samhällseffekt, inte vinst.

Juridisk pro bono med koppling till forskningsfält

Juridiska byråer i Sverige bedriver pro bono-arbete till stöd för forskningsbaserade initiativ:

• Mannheimer Swartling ger rådgivning till klimatrörelser och miljöforskare.
• Vinge samarbetar med Oxfam Sverige och stöttar projekt kring global rättvisa och utvecklingsforskning.
• Eversheds Sutherland erbjuder rättsligt stöd till organisationer som arbetar med vetenskapligt baserad samhällsnytta.

Fakta:

• Roschier uppger att över 40 % av deras jurister årligen arbetar med pro bono-ärenden.
• Oxfam Sverige får motsvarande flera hundra timmars juridisk rådgivning gratis varje år.
• Flera byråer kombinerar sin pro bono-verksamhet med hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.

Pro bono och citizen science – när forskningen görs av folket

En växande trend i Sverige är så kallad citizen science, där forskare bjuder in allmänheten att delta i datainsamling och analys – utan krav på ersättning från vare sig deltagare eller forskare. Exempel:

• Artportalen – där tusentals privatpersoner rapporterar djur- och växtobservationer till forskare.
• Medborgarforskning.se – en samlingsplattform för svenska projekt där deltagande sker ideellt men används i vetenskaplig forskning.
• Projekt inom hälsa, klimat och biologi dominerar – och forskningen kan gå snabbare tack vare pro bono-deltagare.

Fakta:

• Över 90 000 observationer rapporteras dagligen till Artportalen.
• Forskare har använt dessa data i över 200 vetenskapliga artiklar.
• Sverige har en av Europas mest aktiva befolkningar i citizen science-projekt.

Varför Sverige inte har lagkrav på pro bono – men ändå ligger i framkant

Till skillnad från exempelvis USA har Sverige inga lagstadgade krav på jurister eller forskare att arbeta pro bono. Men kombinationen av högt förtroende för forskarsamhället, tillgång till offentliga resurser, och en stark ideell sektor har skapat en miljö där frivilligt samhällsbidrag är normen snarare än undantag.

Forskare arbetar ofta utan ersättning i arbetsgrupper, i panelsamtal och vid evenemang som syftar till att sprida vetenskap till bredare målgrupper – vilket i sig är en form av pro bono. Även myndigheter som Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova lyfter vikten av samhällsengagemang i sina riktlinjer.

Fakta:

• Sverige ligger på topp 5 globalt i andel vetenskapliga artiklar publicerade open access.
• Enligt SCB är över 30 % av forskare engagerade i samverkansprojekt med ideella organisationer.
• Forskning från VA visar att 82 % av svenska forskare ser samhällsnytta som en central del av sitt uppdrag.

När coronapandemin drabbade oss under 2020 påverkades de flesta delar av samhället och så även spelvärlden på olika sätt. En något oväntad påverkan var att alla sportevenemang pausades marknaden för odds och betting försvann. SHL ställdes in, allsvenskan sköts upp och stora ligor som Premier League och NHL pausades. Inom casino så stängde fysiska Casino Cosmopols kasinon spel i online casinon begränsades med en insättningsgräns på 5000 kronor per licens och max 100 kronor för erbjudna bonusar.

Syftet var att begränsa spelproblemen under coronapandemin som skulle kunna bli fallet som ett resultat av att fler är hemma och  människor förlorar jobbet samtidigt som många är isolerade från andra och allmänt uttråkade. Enligt beslutet, som det dock inte ligger någon forskning bakom, var risken att pandemin skulle leda till ökat spelande och ökande spelproblem. Det var bakgrunden till att regeringen införde begräsningarna. Hur har det gått då så här ett år efter coronapandemin drabbade oss?

Har begräsningarna minskat problemen?

Enligt uppgifter från spelbranschen så har inte spelandet minskat eftersom man enkelt kan byta casino när man nåt insättningsgränsen på 5000 kr och vill man kan man spela bort 350 000 kr per vecka genom att växla mellan alla tillgängliga casinon i Sverige. Söker man sig sen till casino utan svensk licens så kan man spela precis som tidigare innan begränsningarna infördes.

Man kan därmed dra slutsatsen inte haft någon positiv påverkan. Kanske tvärtom dessutom eftersom alltfler söker sig till casinon utan licens i Sverige för att slippa insättningsgränser och bonusbegränsningar. Fler spelare väljer alltså att spela i mer osäkra miljöer utan den trygghet som den svenska licensen innebär. Det kan innebära att begräsningarna som infördes för att skydda dem som kan få spelproblem istället får större problem med sitt spelande.

Undersökningar om spelandet under pandemin

Det har gjorts minst tre studier under pandemin försökt svara på hur spelandet påverkats samtidigt som Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att studera det noggrannare. Det finns också branschdata att tillgå och uppgifter om antalet kontakter till Stödlinjen från spelare och anhöriga.

Enligt Stödlinjen så minskade antalet kontakter under vecka 9-35 för att sedan öka och landa på ungefär samma nivåer som 2019. Minskningen var under den tid det inte fanns några sportspel att spela på. I en studie av Lindner minskade spelandet med 13% under 2020 som ett resultat av minskat spel på  sport. En viss del flyttade till mer nätkasinon men det rör sig inte om något riskabelt spelande. Vad som sker i casinon utan licens är det dock ingen som vet mer än att alltfler söker sig dit.

En studie av Håkansson med svar från en självrekryterad webbpanel med 2000 deltagare visade att spelandet har minskat under 24 april-3 maj 2020 men en liten grupp  som i högre grad hade spelproblem och alkoholproblem hade ökat sitt spelande.

Man kan enligt undersökningarna dra slutsatsen att pandemin inte har lett till ökade spelproblem men hur många som sökt sig till casinon utan licens där de kan spela obegränsat framgår inte.