Sverige har under de senaste åren sett en explosionsartad ökning i både forskning och installation av solpaneler och solfångare. Enligt Energimyndigheten har antalet nätanslutna solcellsanläggningar i landet ökat från cirka 1 500 år 2010 till över 200 000 år 2025. Samtidigt sker en teknikutveckling där effektiviteten förbättras med varje generation och nya material – som perovskiter – ger hopp om billigare och mer effektiva solpaneler.
Skillnaden mellan solpaneler och solfångare – inte samma sak
Solfångare används för att värma vatten och luft och omvandlar solenergi till värme, ofta för tappvarmvatten eller uppvärmning via en ackumulatortank. Solpaneler, eller solceller, omvandlar istället solens energi till elektricitet. Många blandar ihop dessa två teknologier, men de har olika funktion och effektkurvor. I Sverige är solceller mer spridda på villatak, medan solfångare oftare används i större anläggningar eller som komplement i hus med vattenburen värme.
Svenska klimatet – mindre sol, men stora möjligheter
Trots Sveriges nordliga läge är solenergi mycket användbart här. Under sommarhalvåret är solinstrålningen jämförbar med Tysklands, som är världsledande inom solenergi. Välutformade system kan generera el även vid låga temperaturer tack vare högre verkningsgrad i kyla – en kyld solcell presterar faktiskt bättre än en överhettad.
Forskning pågår i hela landet – från Luleå till Lund
Svenska universitet som KTH, Chalmers, Lunds universitet och Uppsala universitet driver banbrytande forskning inom både materialutveckling, systemintegration och energilagring. I Mälardalen testas hybridpaneler som kombinerar solceller och solfångare på samma yta – så kallade PVT-paneler (Photovoltaic Thermal).
Perovskit – framtidens solcellsmaterial?
Ett av de hetaste forskningsspåren globalt, där även svenska forskare är ledande, är användning av perovskitmaterial. Dessa har potential att ersätta kisel i solceller med likvärdig eller högre verkningsgrad till mycket lägre kostnad. Utmaningen ligger ännu i stabilitet och livslängd – men labbförsök visar på över 25 % verkningsgrad i tandemceller.
Bostäder, lantbruk och industri driver utvecklingen
Störst ökning i användningen av solenergi sker idag inom villa- och jordbrukssektorn. För lantbruk är solpaneler attraktiva för att sänka elkostnader vid t.ex. mjölkproduktion eller bevattning. För privatpersoner finns grönt avdrag som täcker upp till 20 % av installationskostnaden. Stora företag installerar också allt fler paneler för att möta klimatmål och minska elberoende.
Energilagring – nästa stora forskningsutmaning
Ett växande forskningsområde är hur överskottsenergi från solpaneler bäst lagras. Svenska projekt testar kombinationer av batterier, vätgas och termiska lager. Vätgasproduktion med solenergi (elektrolys) växer som ett hett forskningsområde i exempelvis Skellefteå och Göteborg.
Smart styrning och AI optimerar solanläggningar
Med hjälp av AI och maskininlärning kan solpanelers produktion optimeras i realtid utifrån väderprognoser, hushållsbehov och elpris. Forskare på KTH och Rise utvecklar system som automatiskt styr laddning, elbilsladdare och batteribank utifrån produktion och konsumtion.
Fasadintegrerade paneler och transparenta solceller
Svenska byggföretag samarbetar med forskare för att utveckla fasadintegrerade solceller (BIPV – Building Integrated Photovoltaics). Även transparenta solceller, där fönsterrutor genererar el, testas i pilotprojekt. Dessa innovationer kan integrera elproduktion direkt i arkitekturen utan att påverka byggnaders estetik.
Effektutveckling – från 150 till 500 watt på 15 år
Solpaneler på 2010-talet hade ofta en effekt på 150–250 watt per panel. Idag når toppmodeller över 500 watt. Svenska forskare testar nya modularkitekturer med låg internresistans, reflektionsminskning och bredare spektrumkänslighet – vilket ökar effekten per kvadratmeter.
Snabbare installation med plug-and-play-lösningar
Ny forskning och produktutveckling inom monteringssystem gör det nu möjligt att installera vissa solpaneler helt utan takgenomföringar eller tunga konstruktioner. Plug-and-play-system med integrerad växelriktare och appstyrning ökar snabbt i popularitet bland villaägare.
Kommunala satsningar och solenergi på skola och äldreboenden
Kommuner i hela Sverige satsar nu på solenergi på offentliga byggnader. I Västra Götaland har över 200 skolor fått solpaneler sedan 2020. Kommunernas investeringar främjar både klimatarbete och skapar lokala testbäddar för ny svensk teknik.
Off-grid-lösningar i norra Sverige
Flera forskningsprojekt testar solenergi i isolerade miljöer – exempelvis samebyar och fjällstationer utan stabilt elnät. Här används kombinationer av solpaneler, batterier och reservkraft för att skapa självförsörjande elförsörjning även under kalla och mörka perioder.
Solenergi och elbilsladdning – en perfekt kombination
Forskning visar att ett hushåll som kombinerar solpaneler med elbilsladdare kan minska sina elkostnader med upp till 70 %. Smart laddning under soliga timmar gör att bilen laddas nästan gratis – och bidrar samtidigt till att balansera elnätet.
Svenska solcellsmoduler – växer trots hård global konkurrens
Sverige har få stora tillverkare av solceller, men flera företag som Midsummer och Exeger utvecklar nischade produkter – som tunna, flexibla solceller för fordon, båtar och textilier. Forskningen här fokuserar på hållbarhet, materialeffektivitet och cirkularitet.
Solenergi + fjärrvärme = hybridlösning för framtiden
I flera svenska projekt testas hur solvärme från solfångare kan matas in i lokala fjärrvärmesystem, särskilt i mindre städer med sommaröverskott. Forskning i bl.a. Borås visar att solvärme kan ersätta fossila spetsbränslen under varma månader.
Solenergi i framtidens energimix – avgörande för fossilfri el
Enligt Energimyndighetens långsiktiga scenarier förväntas solenergi stå för 10–15 % av Sveriges elproduktion år 2040. Det kräver både mer effektiv teknik, förbättrad lagring och nya affärsmodeller där hushåll och företag delar produktion via så kallade energigemenskaper.