En respirator är en maskin som hjälper dig att andas eller andas åt dig. Den används under operationer i narkos och när någon har så stora andningsbesvär på grund av sjukdom eller olycka att kroppen inte klarar andningen själv.
Sverige har en särskild plats i respiratorns historia. Carl-Gunnar Engström byggde en av de första moderna respiratorerna 1950. Servo 900 från 1971 lade grunden för de respiratorer som fortfarande tillverkas i Solna.
PÅ DEN HÄR SIDAN
Vad är en respirator?
1177 beskriver respiratorn som en maskin som hjälper dig att andas, under kortare eller längre tid. Svenska Intensivvårdsregistret skriver att den hjälper dig att andas eller andas åt dig. Svenska Akademiens ordbok definierar den som en apparat för konstgjord andning. Enligt ordboken används den vid olika typer av andningsförlamning.
- 1950byggde Carl-Gunnar Engström sin respirator
- 1971kom Servo 900 från Elema-Schönander
- 11 423covidpatienter har vårdats på svensk intensivvård sedan 2020
- 83 %av covidpatienterna på IVA våren 2020 fick respirator
I vården används orden respirator och ventilator om samma maskin. På engelska heter den ventilator, medan engelskans respirator betyder andningsskydd.
Så fungerar respiratorbehandling
Respiratorn blåser in luft med rätt mängd syrgas i lungorna, antingen genom ett rör i luftstrupen eller genom en mask. Tekniken kallas övertrycksventilation. Den äldre järnlungan fungerade tvärtom, med undertryck runt kroppen.
| Metod | Hur | När det används |
|---|---|---|
| Tub | Ett rör genom munnen ned i luftstrupen | Vid narkos och vid intensivvård |
| Larynxmask | En mask i svalget ovanför struphuvudet | Vid kortare behandling, till exempel operation |
| Trakeostomi | Ett rör i luftstrupen genom ett litet hål på halsen | Vid långvarig behandling |
| Mask, NIV | En mask som spänns fast runt huvudet | Andningsstöd utan tub |
| Högflödesgrimma | Luft med syrgas i högt flöde genom näsan | Lättare andningsstöd |
Läkaren ställer in hur mycket luft varje andetag ska innehålla, hur ofta patienten ska andas, hur mycket syrgas luften ska ha och vilket tryck som ska finnas kvar i lungorna efter utandningen. En regional vårdrutin från Skaraborgs sjukhus anger att tidalvolymen ofta sätts till 6 milliliter per kilo predikterad kroppsvikt, som beräknas utifrån längd och kön i stället för den faktiska vikten. Syftet är att skydda lungorna från skador av för stora andetag.
| Inställning | Vad den styr | Vanliga värden |
|---|---|---|
| Tidalvolym | Luftmängd per andetag | 4-8 ml per kilo predikterad kroppsvikt, oftast 6 |
| Andningsfrekvens | Andetag per minut | 10-30 |
| PEEP | Tryck i luftvägarna i slutet av utandningen | 6-20 cm vattenpelare |
| FiO2 | Andel syrgas i inandningsluften | 0,21 motsvarar vanlig luft |
| Platåtryck | Trycket i lungorna vid full inandning | Under 30 cm vattenpelare vid lungskyddande ventilation |
Värdena kommer från en regional vårdrutin och visar vanliga intervall. Inställningarna anpassas alltid efter patienten.
Ordlista för respiratorvård
Närstående till en patient på intensivvården möter många nya ord. Välj ett begrepp för att se vad det betyder.
ORDLISTA: RESPIRATORVÅRD
Välj ett begrepp och tryck på Visa.
Förklaringen visas här.
Förklaringarna bygger på 1177, Svenska Intensivvårdsregistret, Karolinska universitetssjukhuset, en regional vårdrutin för ventilatorbehandling och den nationella riktlinjen för uppföljning efter intensivvård. De ersätter inte information från vården. Ingenting skickas någonstans, allt visas i din webbläsare.
När behövs respirator?
Enligt 1177 kan du behöva respirator när du ska opereras eller om du har stora andningsbesvär på grund av en sjukdom eller en olycka. Det gäller till exempel sjukdomar som påverkar andningsmusklerna eller hjärnan, svåra skador och för tidigt födda barn. Vid andningssvikt används respiratorbehandling med tub när syrgas, NIV eller högflödesgrimma inte räcker, enligt vårdrutinen från Skaraborgs sjukhus.
Behandlingen har också risker. 1177 nämner trycksår av masken, irritation i luftvägarna av tuben och lungskador av för högt tryck. Andra risker är blodtrycksfall, försämrad njurfunktion och ökad risk för blodpropp. Den som är äldre och sjuk sedan tidigare kan ha större risk för komplikationer.
Hur länge och hur vaken?
Respiratorbehandling kan pågå från några timmar till flera veckor enligt 1177. Den som behöver andningshjälp under lång tid kan få fortsatt behandling i hemmet. År 2020 var den mediana vårdtiden på intensivvården 6,1 dygn för covidpatienter. År 2019 var medianen för alla intensivvårdspatienter 1,1 dygn, enligt en analys till Coronakommissionen.
Är man nedsövd i respirator? Det beror på situationen. Vid en operation är patienten djupt sövd. I andra fall får patienten lugnande och smärtstillande läkemedel men kan vara mer vaken och andas delvis själv. Svenska Intensivvårdsregistret beskriver att patienten ibland kan bli förvirrad och uppleva drömmar eller hallucinationer. Det kallas delirium.
Livet efter respiratorvård
Efter en lång respiratorbehandling kan det enligt 1177 ibland ta flera månader eller år innan lungorna och andningsmusklerna är helt återställda. Många har få eller overkliga minnen från tiden på intensivvården. Vissa intensivvårdsavdelningar erbjuder därför en dagbok där personal och närstående skriver och tar bilder.
Den nationella riktlinjen för uppföljning efter intensivvård från 2023 beskriver besvären som PICS, post intensive care syndrome. Omkring 70 procent av dem som vårdats på intensivvård har uttalad trötthet den första tiden efteråt. Mellan 20 och 50 procent får psykiska besvär och ungefär en tredjedel en kognitiv nedsättning. Patienter som legat 48 timmar eller mer på intensivvården ska erbjudas uppföljning efter två till tre månader.
- KroppenMinskad muskelmassa, aptitlöshet, viktnedgång och heshet efter tuben.
- PsyketNedstämdhet, oro, mardrömmar och i vissa fall symtom på posttraumatisk stress.
- Minne och orkKoncentrationssvårigheter och trötthet som kan sitta i länge.
- UppföljningEtt besök ungefär två till tre månader efter utskrivningen, med genomgång av vårdtiden.
Den svenska respiratorn
Carl-Gunnar Engström var läkare vid Epidemisjukhuset i Stockholm. Han konstruerade sin respirator 1950 efter att ha behandlat en poliopatient. Till skillnad från järnlungan blåste den in en förinställd volym luft direkt i lungorna genom ett rör i luftstrupen. Läkaren kunde ställa in både volym och frekvens.
Respiratorn i sex årtal
Nedslag i respiratorns historia, de flesta med svensk anknytning. Tidslinjen är inte skalenlig. Källor: Getinge, LITFL, Svenska institutet och Tekniska museet.
Under polioepidemin 1953 behandlades 55 patienter med andningsförlamning på Epidemisjukhuset med trakeotomi och Engström-respiratorn. Engström beskrev metoden i British Medical Journal 1954. Samma år började företaget Mivab tillverka respiratorn, som blev vanlig på svenska intensivvårdsavdelningar. Allmän vaccination mot polio infördes i Sverige 1957.
Nästa genombrott kom från Lund och Solna. Läkaren Björn Jonson, professor Sven Ingelstedt, anestesiologen Lars Nordström och elingenjören Sven-Gunnar Olsson vid Elema-Schönander utvecklade Servo Ventilator 900. Fem exemplar testades från juni 1970 och respiratorn lanserades 1971. Den mätte flöde och tryck och styrde andetagen elektroniskt.
Elema-Schönander blev Siemens-Elema, samma företag som tillverkade världens första inopererade pacemaker, vilket vi berättar om i artikeln om Rune Elmqvist. Getinge köpte Maquet år 2000 och Siemens respiratorverksamhet 2003. Nya modeller i Servoserien har följt, bland dem Servo-u 2014 och Servo-air 2015. Respiratorerna tillverkas i Solna.
Covid-19 och respiratorerna
I början av 2020 fanns 492 disponibla intensivvårdsplatser i Sverige, enligt Socialstyrelsens siffror som Läkartidningen återgav. Under den första vågen utökades antalet snabbt till strax över 1 000. Belastningen på intensivvården i april 2020 var ungefär dubbelt så stor som vanligt.
En studie från Socialstyrelsen och Svenska Intensivvårdsregistret av våren 2020 visade att 15 procent av sjukhusvårdade covidpatienter fick intensivvård. Av dem fick 83 procent respiratorbehandling. Dödligheten på intensivvården var 26,7 procent och bland dem som fick respirator 30 procent. Sedan mars 2020 har 11 423 covidpatienter vårdats på svensk intensivvård vid 14 640 tillfällen.
Getinges respiratorproduktion i Solna
Antal respiratorer per år. Getinge tillverkade 10 000 respiratorer 2019 och höjde produktionskapaciteten för 2020 i två steg. Källa: Getinges pressmeddelanden i mars och april 2020.
Getinge hade enligt Scania en fjärdedel av världsmarknaden. Scania, vars fabrik i Södertälje stod still på grund av komponentbrist, lånade ut 40 anställda för att öka produktionen. I november 2020 meddelade Scania att målet att tredubbla produktionen var inom räckhåll. I Lund startade Björn Jonson, en av Servo 900-pionjärerna, ett projekt för att snabbt ta fram en enkel respirator för covidpatienter.
Respirator som andningsskydd
På engelska betyder respirator ett andningsskydd, till exempel en FFP2-mask. På svenska kallas det andningsskydd eller filtrerande halvmask. Arbetsmiljöverket delar in andningsskydd i filterskydd och andningsapparater och påpekar att en filtrerande halvmask bara skyddar mot partiklar och vattenaerosoler.
Standarden för filtrerande halvmasker heter på svenska Andningsskydd, filtrerande halvmasker mot partiklar, SS-EN 149. Ett tättsittande andningsskydd måste ligga an mot ansiktet utan glipor. Skägg och skäggstubb försämrar tätheten. Mer om skydd i arbetslivet finns i artikeln om arbetsmiljölagen.
Visste du att
- 55 patienterbehandlades med Engström-respiratorn under polioepidemin i Stockholm 1953.
- En fjärdedelav världsmarknaden för respiratorer hade Getinge 2020.
- 40 anställdalånade Scania ut till respiratortillverkningen i Solna.
- 0,21är FiO2 för vanlig luft, som innehåller 21 procent syre.
Texten ger allmän information och ersätter inte råd från vården. Frågor om en närståendes behandling ställs bäst till personalen på intensivvårdsavdelningen.
Vanliga frågor
Vad innebär det att ligga i respirator?
Att en maskin hjälper dig att andas eller andas åt dig, genom ett rör i luftstrupen eller en mask. Du får oftast lugnande och smärtstillande läkemedel. Behandlingen sker på en intensivvårdsavdelning eller under en operation.
Hur länge kan man vara i respirator?
Från några timmar till flera veckor enligt 1177. Vid långvarigt behov används ofta trakeostomi. Vissa patienter kan få respiratorbehandling i hemmet.
Är man nedsövd i respirator?
Vid operationer är man djupt sövd. På intensivvården kan patienten få lugnande läkemedel men vara mer vaken och andas delvis själv, beroende på hur sjuk hen är.
Vad är skillnaden mellan respirator och ventilator?
På svenska betyder de samma sak, en maskin för konstgjord andning. På engelska heter maskinen ventilator, medan respirator betyder andningsskydd.
Vem uppfann respiratorn?
Järnlungan testades 1928 i Boston. Den svenske läkaren Carl-Gunnar Engström konstruerade 1950 en respirator som blåste in luft med övertryck. Servo 900 kom 1971 från Elema-Schönander i Solna.
Hur mår man efter respiratorvård?
Många känner sig trötta och svaga länge. Enligt den nationella riktlinjen har omkring 70 procent av dem som vårdats på intensivvård uttalad trötthet den första tiden efteråt och 20 till 50 procent psykiska besvär. Den som legat minst 48 timmar på intensivvården ska erbjudas uppföljning efter två till tre månader.
LÄS VIDARE
Källor
- 1177, Respiratorbehandling. www.1177.se/undersokning-behandling/fler-behandlingar/Respiratorbehandling/
- 1177 Skåne, Intensivvård. www.1177.se/Skane/undersokning-behandling/fler-behandlingar/intensivvard/
- Svenska Intensivvårdsregistret, Att vårdas på intensiven. www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/att-vardas-pa-intensiven/
- Svenska Intensivvårdsregistret, Covid-19 i svensk intensivvård. portal.icuregswe.org/utdata/tabledata/covid
- Svenska Akademiens ordböcker, respirator. svenska.se/so/?sok=respirator
- Skaraborgs sjukhus, vårdrutin Invasiv ventilatorbehandling. mellanarkiv-offentlig.vgregion.se/alfresco/s/archive/stream/public/v1/source/available/sofia/skas9696-242963441-190/surrogate/Invasiv%20ventilatorbehandling.pdf
- Karolinska universitetssjukhuset, ECMO. www.karolinska.se/vard/funktion/funktion-barn-pmi/ecmo/
- Engström CG, Treatment of severe cases of respiratory paralysis by the Engström universal respirator, BMJ 1954. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/13190223/
- Svenska institutet, The Engström ventilator that revolutionised respiratory care. sharingsweden.se/materials/the-engstrom-ventilator-that-revolutionised-respiratory-care
- Tekniska museet, Om andning, polio och järnlungan. blogg.tekniskamuseet.se/om-andning-polio-och-jarnlungan/
- Getinge, The Servo Ventilator story. www.getinge.com/int/products-and-solutions/intensive-care/mechanical-ventilation/the-servo-ventilator-story/
- Getinge, 50 years of Servo Ventilators, 2022. news.cision.com/getinge/r/50-years-of-servo-ventilators---meet-one-of-the-pioneers,c3598367
- Getinge, Historia. www.getinge.com/int/company/history/
- Getinge, Getinge ökar ytterligare produktionskapacitet av ventilatorer 2020, april 2020. news.cision.com/se/getinge/r/getinge-okar-ytterligare-produktionskapacitet-av-ventilatorer-2020,c3082360
- LITFL, Carl Gunnar Engström. litfl.com/carl-gunnar-engstrom/
- Scania, Scania winds down ventilator engagement, november 2020. www.scania.com/group/en/home/newsroom/news/2020/scania-winds-down-ventilator-engagement-having-reached-targeted-tripled-productionnews-article-template-simple.html
- Lunds universitet, Snabbutveckling av respirator för covid-19. www.lu.se/artikel/snabbutveckling-av-respirator-covid-19
- Läkartidningen, Iva-läkare: svårt att skala upp när många är trötta, 2021. lakartidningen.se/nyheter/iva-lakare-svart-att-skala-upp-nar-manga-ar-trotta/
- Socialstyrelsen, Stor andel patienter har överlevt covid-19-vård på svenska sjukhus, juli 2020. www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/debattartiklar/stor-andel-patienter-har-overlevt-covid-19-vard-pa-svenska-sjukhus/
- NPO Perioperativ vård, intensivvård och transplantation, Riktlinje för uppföljning av vuxna patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning, 2023. vardpersonal.1177.se/globalassets/nkk/nationell/media/dokument/kunskapsstod/vardriktlinjer/uppdaterad20230907riktlinje-uppfoljning-vuxna-som-vardats-pa-intensivvardsavdelning.pdf
- Gerdin, Intensivvården i Sverige under covid-19-pandemin, underlag till Coronakommissionen. www.regeringen.se/contentassets/b8b41822be7c42448fc1693a1f3c4546/gerdin-intensivvarden-i-sverige-under-covid-19-pandemin.pdf
- Arbetsmiljöverket, Andningsskydd. www.av.se/halsa-och-sakerhet/personlig-skyddsutrustning/andningsskydd/
- SIS, SS-EN 149 Andningsskydd, filtrerande halvmasker mot partiklar. www.sis.se/produkter/miljo-och-halsoskydd-sakerhet/skyddsutrustning/andningsskydd/ssen1492/
Uppgifterna kontrollerades mot källorna den 28 september 2026. Siffrorna från Svenska Intensivvårdsregistret uppdateras löpande.