Sverige skapade den moderna rollatorn i Västerås 1978 när Aina Wifalk, själv drabbad av polio, förvandlade ett enkelt gångstöd till ett fyrhjuligt hjälpmedel med bromsar, sits och korg. Hon avstod patent, vilket gav snabb global spridning. Resultatet: Sverige blev ett “rollatortätt” land där hjälpmedlet tidigt förskrevs, testades och följdes upp i vården, och där forskningen spänner från gångmekanik och fallprevention till trafiksäkerhet, standarder och nästa generations smarta rollatorer.
Från idé i Västerås till global standard
Aina Wifalks konstruktion flyttade tyngdpunkten framåt, gav stabilt tvåhandsgrepp och införde parkerings- och färdbroms – en kombination som gjorde längre promenader möjliga även vid balansnedsättning. Att modellen fick en integrerad sits och korg var en medveten ergonomisk lösning: vila när som helst, bära hem varor utan att belasta axlar och rygg.
Hur många använder rollator i Sverige – och varför just här?
Uppskattningsvis flera hundratusen svenskar använder rollator i vardagen, och bland 80-plussare är andelen hög. Tre svenska förklaringar återkommer i litteraturen: tidig offentlig finansiering av hjälpmedel, starka arbetsterapeutiska traditioner och ett klimat/underlag som ställer höga krav på stabila gånghjälpmedel.
Kliniska effekter i svensk forskning
Återkommande uppföljningar visar att rätt förskriven rollator förbättrar gånghastighet, gångsträcka och kadens, minskar upplevd ansträngning och ökar delaktighet (shopping, promenader, sociala besök). Effekten förstärks när användaren får instruktioner, individuell handtagshöjd och uppföljning efter några veckor.
Rollator i trafikmiljö: singelolyckor dominerar
Svenska skadeanalyser pekar på att majoriteten av rollatorrelaterade incidenter är singelolyckor: kanter, brunnar, ojämna plattor, trottoarlutning och snedställda ramper. Kvinnor och mycket gamla fotgängare är överrepresenterade. Olyckor inträffar ofta i korsningar och i övergången mellan olika beläggningar.
Vinter och rollator: svenska lösningar som faktiskt används
Halka driver fallrisk kraftigt. Vanliga svenska motåtgärder är grovmönstrade däck, hjul med mjukare gummi, integrerade isdubbar, broddar för användaren, samt lokala program för gratis broddutdelning. Praktiskt tips från förskrivning: kombinera halkskydd med parkeringsbroms i backe innan man vänder sig om för att sätta sig.
Standarder och provning: iso 11199-2 styr rollatorns säkerhet
ISO 11199-2 specificerar bland annat stabilitet i längs- och sidled, bromskapacitet, hållfasthet, trötthetsprov (cykliska belastningar), hjulens funktion och krav på bruksanvisning. Svenska vårdgivare använder standarden i upphandlingar och CE-bedömning, vilket gör att modeller som når hjälpmedelscentralerna redan har klarat definierade testnivåer.
Så förskrivs rollator i svensk vård
Legitimerade arbetsterapeuter och fysioterapeuter förskriver efter behovsbedömning: mål sätts (exempelvis 20 minuters daglig promenad), passform säkras (grepp, höjd, bredd), och uppföljning planeras. Många regioner har utbildningskrav och kunskapstest för förskrivare samt egna produktlistor för inomhus-, utomhus- och hybridmodeller.
Svensk rollator: design, hållfasthet och export
Svenska aktörer har blivit stilbildare:
• Trust Care – lätta, smala inomhusmodeller och robusta utomhusvarianter med fjädring
• Volaris/Eurovema – modulära ramar, justerbar fjädring, fokus på hållfasthet och service
• Human Care – global portfölj med terränghjul, tillbehör och kliniskt inriktade modeller
Gemensamt är ISO-provad konstruktion, utbytbara slitdelar och sortiment för olika miljöer.
Nästa steg: intelligent rollator med sensorer och automatik
Svenska forskningsmiljöer har utvecklat prototyper med hjulgivare, avståndssensorer och elektromekaniska bromsar. Målen är kollisionsundvikande i trånga miljöer, “dead-man’s-grip” som bromsar vid släppt handtag, lutningsstöd i backar och diskret haptisk feedback som guidar i riktning utan att ta bort brukarens kontroll.
Vad användarna efterfrågar enligt svenska studier
Återkommande önskemål är: trygghet i upp- och nedförsbackar, bromsar som biter mjukt men bestämt, låg vikt utan att kompromissa med sidstabilitet, ergonomiska handtag som minskar handleds- och axelbelastning, tyst rull i inomhusmiljö och enkel fällmekanism för biltransport.
Rätt val av rollator för svenska förhållanden
• Inomhus: smal bredd, små vändradier, tysta hjul som inte märker golv, korg/bricka för kök och servering
• Utomhus: större hjul (200–250 mm) för ojämnt underlag, ram med torsionsstyvhet, effektiv färd- och parkeringsbroms, sits för pauser
• Hybrid: mellanhjul, låg totalvikt, fällbar korg och reflexer
• Grepphöjd: axlar sänkta, armbåge lätt böjd; justera 0,5–1 cm i taget och provgå 50–100 meter
Ergonomi och teknik som minskar fall
Gå inom rollatorns “bas” (inte bakom den), håll armbågarna nära kroppen, bromsa lätt före trottoarkant, lägg tyngden över ramen när du kliver ned från kant. Använd parkeringsbroms innan du sätter dig. Träna vändningar i trånga utrymmen och backteknik i svag lutning först, därefter i brantare backar.
Rollator i kollektivtrafik och på resa
Välj modell med stabil låsning i hopfällt läge och låsbar färdbroms för på-/avstigning. I buss: backa in mot viloyta, aktivera parkeringsbroms och sitt ned om möjligt. På tåg: fråga om särskilt utrymme för gånghjälpmedel; många svenska tåg och lågentrébussar underlättar påstigning men toleransen för bredd varierar.
Upphandling i sverige: från central samordning till regionala listor
När den nationella samordningen smalnade av tog regioner och kommuner ett större ansvar. Det gav snabbare lokalanpassning men också skillnader i sortiment och service. Flera regioner kräver dokumenterad servicebarhet, reservdelstillgång i minst fem år och utbildning för mottagande verksamheter.
Fem aktuella forskningsfrågor i svensk forskning om dagens rollator
- Hur minskar vi singelolyckor kopplade till trottoarkanter och lutningar genom kombinerade åtgärder i både design och miljö?
- Vilken typ av däck/gummi och hjulupphängning ger lägst vibrationsöverföring på svenska gångbanor vintertid?
- Hur effektiv är sensor- och bromsassistans i verklig vardagsanvändning jämfört med träning/utbildning?
- Hur ser optimal uppföljningsmodell ut efter förskrivning för att höja användning och minska fall?
- Hur säkerställs jämlik tillgång och likvärdiga modeller över regiongränser?
Snabb checklista för förskrivare och användare av rollator
• Definiera målaktivitet (promenad, inköp, socialt) och mät gånghastighet/sträcka före–efter
• Välj hjulstorlek efter primärmiljö; prioritera stabilitet framför minimal vikt utomhus
• Ställ in grepphöjd, testa bromsgrepp och vändradie i verklig miljö (gångbana, entré, hiss)
• Planera uppföljning inom 2–6 veckor; justera höjd, handtag, hjul eller bromsar vid behov
• Vinterutrusta: broddar, hjul med bättre grepp, och strategi för backar och övergångar