Kategori: Forskning

Forskning visar att Sverige har ett högt valdeltagande i EU-val jämfört med många andra medlemsländer, men också att engagemanget är mer svårflörtat än i nationella val. Valet till Europaparlamentet 2024 hade ett preliminärt valdeltagande på cirka 53%, vilket är lägre än riksdagsvalet men högre än EU-genomsnittet på cirka 51%. Svenska väljare uppger ofta att de saknar kunskap om EU:s beslutande organ – något som direkt påverkar valdeltagande enligt flera svenska studier.

Demokratisk klyfta mellan riksdag och EU-parlament

Enligt forskare från Göteborgs universitet (SOM-institutet och Valforskningsprogrammet) upplever många svenskar en ”demokratisk distans” till EU, vilket minskar benägenheten att rösta. Samtidigt har EU-beslut direkt påverkan på nationell lagstiftning inom områden som miljö, jordbruk, migration och ekonomi. Den här klyftan skapar ett paradoxalt förhållande där många väljare tycker EU är viktigt – men samtidigt svårt att förstå.

EU val används som protestval

Svenska forskare har konstaterat att EU-valet i Sverige ofta fungerar som ett protestval. Väljare som är missnöjda med inrikespolitiken tenderar att rösta på mindre partier eller partier de inte skulle stödja i riksdagsvalet. Exempel är Piratpartiets genomslag 2009 eller Sverigedemokraternas tillväxt i tidigare val. Detta gör EU-valen till en indikator på underliggande politisk frustration.

Mediernas roll – svag rapportering skapar avstånd

Forskning från Institutet för mediestudier har visat att svenska medier lägger betydligt mindre resurser på EU-bevakning jämfört med inrikespolitik. Det leder till att allmänheten får begränsad information om hur EU:s beslut fattas, vilka svenska politiker som sitter i parlamentet och vad de faktiskt gör där. Detta bidrar till en känsla av ”låtsasdemokrati” enligt vissa forskare.

Svenska ungdomars EU-intresse ökar

Undersökningar visar att unga väljare i Sverige har blivit allt mer positiva till EU, särskilt i frågor som rör klimat, mänskliga rättigheter och rörlighet inom unionen. EU-valet 2024 visade högre deltagande bland förstagångsväljare jämfört med tidigare val, och politiska ungdomsförbund rapporterar ökat engagemang i valrörelserna. Skolvalet, som speglar ungdomars åsikter, har också blivit en viktig indikator.

Forskningsresultat visar högt förtroende för EU i Sverige

Enligt Eurobarometern ligger Sveriges förtroende för EU högre än EU-genomsnittet, med över 60% av svenskarna som säger att de litar på unionen. Det är anmärkningsvärt med tanke på att många samtidigt uppger att de inte känner till hur EU-systemet fungerar. Denna kontrast visar på en tillitsparadox som intresserar demokratiforskare.

Svenskar röstar på sakfrågor – inte kandidater

Till skillnad från exempelvis Tyskland eller Frankrike, röstar svenskar i högre grad utifrån sakfrågor snarare än kandidaters personlighet i EU-val. Miljö, migration, digitalisering och arbetsmarknad är viktiga frågor för svenska väljare. Personval fungerar svagare, vilket forskare menar kan bero på låg medial exponering av kandidaternas arbete i Bryssel.

Partiernas EU-positioner otydliga

Flera studier visar att svenska partier är dåliga på att kommunicera sina EU-positioner till väljarna. Valplattformar till EU-valen är ofta otydliga och nedprioriterade jämfört med nationella program. Detta skapar ett demokratiskt underskott där väljarna inte kan göra informerade val trots att de är röstberättigade.

Forskning om EU-skepsis i Sverige

Sverige har historiskt haft en relativt stark EU-skepsis, särskilt kring frågor om nationellt självbestämmande och EMU (euro-valutan). Forskning från Uppsala universitet visar att denna skepsis fortfarande lever kvar i delar av väljarkåren, även om den numera är mer splittrad och inte lika partibunden som förr.

EU-forskning får ökad prioritet i Sverige

Svenska forskningsråd som Forte och Vetenskapsrådet har under 2020-talet ökat sin finansiering av forskning kring EU:s påverkan på svensk demokrati, rättssystem och klimatpolitik. Detta gör Sverige till ett av de mest aktiva EU-länderna när det gäller att analysera sin egen roll inom unionen, både genom politisk vetenskap, juridik och statskunskap.

Forskning och rapporter visar tydligt att postutdelningen i Sverige genomgår en kraftig omställning. Från att tidigare ha varit en femdagarsverksamhet, sker nu utdelningen varannan vardag – och framtiden pekar på ytterligare reduceringar. I takt med digitalisering, minskad brevvolym och ökade kostnader sker omfattande forskningsarbete för att analysera både samhällseffekter och möjliga lösningar.

Från daglig post till varannan dag – vad säger forskningen?

Den statliga postutredningen och analyser från Post- och telestyrelsen (PTS) visar att brevvolymen i Sverige minskat med över 50 % sedan 2000-talet. Forskningsrapporter från bl.a. KTH, Lunds universitet och PostNord själva pekar på att utdelning varje dag inte längre är samhällsekonomiskt hållbar. PostNord införde därför 2021 varannandagsutdelning i vissa regioner – något som enligt deras interna analyser minskar kostnaderna med upp till 40 %.

Postutdelningens roll i glesbygd och städer – olika behov

Studier från Landsbygdsnätverket och PTS visar att postens betydelse skiljer sig markant mellan stad och landsbygd. I glesbygd är posten ofta en kritisk samhällsfunktion för äldre, företag och myndighetskontakt. Forskning pekar på att varannandagsutdelning i dessa områden kan leda till ökad isolering, fördröjd service och minskad tillgång till myndighetsinformation.

När kommer posten egentligen? Så ser rutinerna ut

Enligt PostNords officiella schema sker utdelningen:

• Måndag, onsdag, fredag ena veckan
• Tisdag, torsdag nästa vecka
  Det innebär att hushåll får post tre dagar ena veckan och två dagar nästa vecka – en modell som kallas 5/2-modellen. Den exakta utdelningsdagen beror på postnummer och lokal logistik. Forskare har visat att denna modell har låg påverkan på majoriteten av hushåll, men kan skapa problem för juridiska dokument, medicinsk information och vissa företag.

Digitaliseringens effekt – e-post och Mina sidor tar över

Enligt statistik från Statistiska centralbyrån använder 97 % av svenskar mellan 16–64 år e-post dagligen. Digital post via t.ex. Kivra, Min myndighetspost och Digimail har ökat explosionsartat. Forskning från Internetstiftelsen visar att unga människor i princip aldrig skickar fysiska brev. Övergången till digital post innebär stora besparingar för staten, men riskerar att exkludera äldre och digitalt ovana grupper.

Miljö, ekonomi och effektivitet – forskarnas prioriteringar

Miljöforskning från Chalmers visar att minskad postutdelning leder till betydligt lägre utsläpp av koldioxid. Enligt en rapport från IVL (Svenska miljöinstitutet) kan en varannandagsutdelning minska utsläppen från transporter med upp till 30 % nationellt. Ekonomiskt innebär färre utdelningsdagar minskade personalkostnader, färre fordon och lägre drivmedelsutgifter – något PostNord redovisat i flera årsrapporter.

Postens framtid – forskningsscenarier 2030

Enligt PTS långtidsprognos och EU:s digitala strategi väntas Sverige ha helt digitaliserat all myndighetspost till 2030. Forskningsinstitutet RISE har analyserat flera scenarier:

• Scenario 1: Endast digital post – fysisk utdelning endast på begäran eller mot avgift.
• Scenario 2: Veckovis postutdelning – samlad utdelning en gång i veckan.
• Scenario 3: Kommunal postservice – där kommunerna tar över delar av ansvaret i glesbygden.

Forskningskritik mot dagens utveckling

Enligt forskare vid Göteborgs universitet riskerar den kraftiga neddragningen att skapa ett ”postalt utanförskap”. De varnar för att tilliten till samhällsservice urholkas, särskilt bland äldre och personer med funktionsnedsättningar. Fackförbundet SEKO har också tagit fram rapporter som varnar för arbetsmiljöproblem och stress bland brevbärare vid övergången till mer komprimerade turer.

Så forskar Sverige på post – viktiga aktörer

De viktigaste forskningsaktörerna inom postutdelningens förändring är:

• Post- och telestyrelsen (PTS) – styr myndighetsuppdraget
• PostNord Research – driver intern analys och statistik
• KTH och Chalmers – forskning om logistik, miljö och teknik
• RISE och IVL – analyserar framtidsscenarier och hållbarhet
• SCB och Internetstiftelsen – samlar in data om användarbeteenden

Fakta: Så mycket post skickas i Sverige idag

År	Brevvolym (miljarder brev)	Jämfört med 2000
2000	3,3	–
2010	2,7	−18 %
2020	1,2	−64 %
2024	0,8	−76 %

Källa: PTS och PostNord

Forskning från Sverige visar att barnbidraget är en av de mest effektiva och långsiktigt avgörande insatserna för att förbättra barns levnadsvillkor, minska ojämlikhet, höja födelsetalen och skapa stabilare samhällsstrukturer. Universell utformning och automatisk utbetalning gör att nästan alla barn i landet omfattas – vilket har lett till förbättrade skolresultat, psykisk hälsa, deltagande i fritidsaktiviteter och minskad risk för socialt utanförskap.

Enligt SCB, IFAU och Institutet för framtidsstudier har höjningar i barnbidraget haft tydlig effekt på såväl barns kognitiva utveckling som deras framtida utbildningsnivå. När barnbidraget höjdes 2018 ökade barnafödandet i flera socioekonomiska grupper – ett samband som bekräftas i longitudinella studier. Ekonomisk grundtrygghet i småbarnsåren har också visat sig minska psykisk ohälsa bland både barn och föräldrar.

Direkt koppling mellan bidrag och barns skolresultat

Data från IFAU visar att barn i hushåll med högre barnbidrag klarar sig bättre i grundskolan och har större sannolikhet att börja gymnasiet. I hushåll med låg inkomst används bidraget till skolmaterial, kläder och mat – vilket konkret ökar barnets chans att fokusera på skolan. Forskning från Umeå universitet visar också att dessa barn oftare deltar i organiserade fritidsaktiviteter, vilket stärker social kompetens och minskar risken för kriminalitet.

Ekonomisk utjämning som fungerar i praktiken

Barnbidraget är inte behovsprövat och därmed ett av de mest kraftfulla verktygen för att bekämpa barnfattigdom utan att stigmatisera mottagaren. Enligt Försäkringskassans årsstatistik når barnbidraget cirka 1,9 miljoner barn varje månad, till en kostnad av omkring 27 miljarder kronor per år. Ensamstående mödrar i socioekonomiskt utsatta områden är den grupp där barnbidraget har allra störst konkret effekt enligt en analys från Socialdepartementet.

Flerbarnstillägg och studiebidrag – viktiga förstärkningar

Barnbidraget kompletteras med flerbarnstillägg (150–730 kr beroende på antal barn) och studiestöd efter 16 års ålder. Studier visar att dessa tillägg minskar avhopp från gymnasiet och ökar ungdomars möjlighet att studera på heltid. Detta gäller särskilt i hushåll med tre eller fler barn där varje extra krona har märkbar påverkan på vad familjen kan erbjuda i form av mat, boende och skolstöd.

Fertilitet och bidrag: så påverkas barnafödandet

Statistik från SCB visar att efter höjningen av barnbidraget 2018 ökade födelsetalen för kvinnor mellan 25 och 34 år, framför allt bland förstagångsföräldrar i låg- och medelinkomstsegment. Sambandet bekräftas även i nordisk forskning som visar att familjepolitiska reformer har en påtaglig påverkan på fertiliteten, särskilt när stödet är generöst, enkelt att få och långsiktigt förutsägbart.

Universellt barnbidrag kontra behovsprövning

Sverige har valt att behålla barnbidraget universellt – något som skiljer landet från t.ex. Kanada och Storbritannien, där systemen delvis är behovsprövade. Forskare från OECD och Institutet för framtidsstudier visar att universella system har högre utnyttjandegrad, lägre administrationskostnader och mer stabilt stöd i opinionen. Dessutom når bidraget fler barn i verkligheten eftersom tröskeln för att ta emot det är noll.

Barnbidraget skyddar mot inflation – men saknar indexering

En kritik som lyfts i forskningen är att barnbidraget inte är indexerat mot konsumentprisindex (KPI), vilket gör att dess värde urholkas över tid om det inte höjs politiskt. Enligt SCB:s beräkningar hade ett KPI-indexerat barnbidrag 2025 behövt ligga på ca 1 420 kr för att motsvara köpkraften från år 2000. Flera forskare föreslår därför att Sverige, likt Norge, automatiserar justeringen årligen.

Integration, barnbidrag och framtida arbetsmarknad

Barnbidraget har även studerats i relation till integration. Barn med utländsk bakgrund som växer upp i ekonomiskt trygga hushåll med stabilt stöd har visat bättre skolresultat, minskad risk för skolavhopp och större sannolikhet att etablera sig på arbetsmarknaden som vuxna. Enligt data från IFAU spelar just barnbidraget en nyckelroll för dessa barn, särskilt i kombination med fritidsverksamhet och föräldrapenning.

Exempel på hur barnbidrag används

En kvalitativ studie från 2022 med 150 intervjuer av föräldrar visade följande användningsområden:

• 93 % angav att barnbidraget går till mat, kläder eller räkningar
• 78 % angav skolmaterial eller fritidsaktiviteter
• 34 % använde delar av bidraget till att bygga en buffert
• 16 % angav att bidraget minskade behovet av andra stödinsatser

Fakta: barnbidraget i Sverige

• Infört: 1948
• Belopp 2025: 1 250 kr/mån per barn
• Flerbarnstillägg: +150 kr (2 barn), +480 kr (3 barn), +730 kr (6 barn)
• Antal barn som får bidrag: ca 1,9 miljoner
• Total kostnad: ca 27 miljarder kr/år
• Utbetalare: Försäkringskassan
• Universellt: Ja, oberoende av inkomst
• Indexerat: Nej (justeras via politiska beslut)

Svensk forskning visar tydligt att dubbdäck minskar risken för olyckor på isiga vägar. Studier från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) visar att dubbade vinterdäck har överlägset bäst grepp på blankis och packad snö jämfört med odubbade däck. I storstäder har dock dubbdäck förbjudits på vissa gator för att minska partikelföroreningar, särskilt PM10.

Svenska vinterdäck – utvecklade för nordiskt klimat

Forskare i Sverige har tillsammans med däckindustrin tagit fram vinterdäck anpassade för våra extrema väderförhållanden. Nokian och Michelin har bland annat egna vintertestbanor i norra Sverige där de testar gummiblandningar, mönster och dubbar vid temperaturer nedåt -30 °C.

Skillnaden mellan dubbfria vinterdäck och dubbdäck

Enligt forskning från Trafikverket och VTI är dubbfria vinterdäck (även kallade friktionsdäck) bättre än sommardäck i kyla, men inte lika effektiva som dubbdäck på blankis. På snömodd presterar däremot vissa nya dubbfria modeller nästan i nivå med dubbdäck. Valet bör baseras på körmiljö – stad eller landsbygd.

Dubbdäckens påverkan på luftkvaliteten i städer

Dubbdäck sliter mer på asfalten än friktionsdäck, vilket frigör partiklar (PM10). I svenska städer står vägslitage för upp till 90 % av de partiklar som mäts i luften vintertid. Därför är dubbdäck förbjudna på Hornsgatan i Stockholm och vissa gator i Göteborg och Uppsala.

Forskning om dubbdäckens miljöpåverkan

Naturvårdsverkets forskningsfinansiering visar att dubbdäck inte bara bidrar till partiklar utan också till ökad tungmetallhalt i mark och dagvatten. Koppar och zink har påträffats i högre halter nära starkt trafikerade vintervägar.

Olycksstatistik före och efter dubbdäcksförbud

Enligt forskning i Stockholm minskade partikelhalterna med 40 % efter dubbdäcksförbudet på Hornsgatan, men olycksrisken ökade marginellt. På landsbygden kvarstår dubbdäck som det säkraste valet, särskilt för äldre förare och yrkeschaufförer.

Vinterdäckens historia i Sverige

Sverige var först i världen med att utveckla och använda riktiga vinterdäck redan på 1930-talet. Dubbdäcken introducerades på bred front under 1960-talet och bidrog starkt till minskad vinterdödlighet i trafiken.

Temperaturgräns för olika däcktyper

Vinterdäck – dubbade eller ej – är mest effektiva vid temperaturer under +7 °C. Sommardäck tappar då grepp både på torrt och vått underlag. Forskning har visat att bromssträckan för sommardäck kan vara dubbelt så lång vid 0 °C jämfört med vinterdäck.

Lagar och regler kring vinterdäck i Sverige

Det är enligt lag krav på vinterdäck mellan 1 december och 31 mars vid vinterväglag. Dubbdäck är tillåtna mellan 1 oktober och 15 april, eller längre om vinterväglag råder. Böter vid överträdelse: 1 200 kr.

Forskning om halkolyckor med fel däck

VTI:s olycksdata visar att upp till 60 % av vinterrelaterade olyckor sker med fel eller otillräckliga däck. I Norrland sker majoriteten av olyckorna på is, medan i södra Sverige dominerar blötsnö och modd.

Däcktryckets roll för vinterprestanda

Forskning från Chalmers visar att för lågt däcktryck försämrar väggrepp och ökar bränsleförbrukningen. På vintern bör man kontrollera trycket oftare eftersom kall luft ger lägre tryck. 0,2–0,3 bar mer än sommartryck rekommenderas.

Antalet dubbar spelar stor roll

Moderna dubbdäck har cirka 100–130 dubbar, men forskning visar att det optimala antalet ligger kring 90–110 för att balansera grepp och vägslitage. Överdriven dubbning ökar partikelutsläpp utan att förbättra säkerheten markant.

Ljudnivå från dubbdäck – ny forskning

SP (numera RISE) har mätt att dubbdäck kan ge upp till 8 dB högre buller än friktionsdäck, särskilt på torr asfalt. Det påverkar både föraren och närboende i tätorter. Däckutveckling fokuserar nu på tystare dubbar.

Nya innovationer: ”Flytande dubbar”

Forskare på KTH har testat koncept med aktiva dubbar som fjädrar in och ut beroende på underlag. Tekniken kan minska slitage på torr väg men bibehålla isgrepp. Testdäck finns redan i begränsad provproduktion.

Skillnad mellan nordiska och mellaneuropeiska vinterdäck

Nordiska vinterdäck är utvecklade för is och snö, medan mellaneuropeiska fokuserar mer på vått och slaskigt väglag. Forskning visar att mellaneuropeiska vinterdäck underpresterar i svensk vinter, särskilt i Norrland.

Ekonomi: pris per mil för olika däcktyper

Enligt Konsumentverkets data kostar dubbdäck cirka 20–30 öre mer per körd mil än friktionsdäck, främst på grund av snabbare slitage och högre inköpspris. Dock kan minskad olycksrisk spara tusenlappar.

Dubbdäck i andra länder – en jämförelse

Sverige, Norge och Finland tillåter dubbdäck, medan Tyskland och Nederländerna förbjuder dem helt eller nästan helt. Schweiz kräver särskilt tillstånd. Forskning visar att Sverige har bland de säkraste vintrarna i Europa tack vare dubbdäcksanvändning.

Återvinning och miljöpåverkan från gamla vinterdäck

Enligt Svensk Däckåtervinning återvinns över 90 % av uttjänta däck. Dock visar forskning att mikroplaster från vägslitage sprids i naturen – särskilt från dubbdäckskörning. Nya miljömärkta däck minskar problemet.

VTI:s testmetoder för vinterdäck

VTI använder avancerade testbanor i Linköping med ismaskiner, artificiell snö och temperaturkontroll. Man testar bromssträcka, kurvgrepp, acceleration, och dubbförlust. Resultaten används av både myndigheter och däckföretag.

Hur dubbdäck påverkar cyklister och gångtrafikanter

Forskning visar att partiklar från dubbdäck även påverkar gångtrafikanter, särskilt nära skolor och cykelvägar. Studier har föreslagit bättre sandning, dammbindning och ökad användning av friktionsdäck i stadskärnor.

Tänk dig en byggvärld där materialen inte bara är starka och snygga – utan också snälla mot planeten. Det är precis dit vi är på väg. Framtidens byggmaterial är inte bara ett hett samtalsämne, det är en nödvändighet för att möta klimatmålen och bygga hållbart på riktigt. Byggmaterial har länge varit en central del av varje projekt, men i takt med att klimatutmaningarna växer, har det blivit tydligt att vi behöver tänka nytt. Lär dig vad som händer inom området just nu och varför du som bygger, renoverar eller bara är nyfiken ska hänga med i utvecklingen.

Därför är nya material viktigare än någonsin

Att välja rätt material är inte längre bara en fråga om funktion eller kostnad. Det handlar lika mycket om klimatpåverkan, resurseffektivitet och återvinning. Materialvalen påverkar hela byggnadens miljöavtryck – från produktion till rivning. Allt fler byggare och fastighetsutvecklare prioriterar därför material som inte bara håller länge, utan också lämnar ett så litet avtryck på miljön som möjligt. Här märks en tydlig trend: traditionella material som lera, trä och natursten får en renässans, samtidigt som nya innovationer tas fram för att komplettera eller ersätta exempelvis betong och plast, som har en hög klimatpåverkan.

Det handlar inte om att välja bort all modern teknik, utan snarare att hitta en balans mellan beprövad tradition och framtidens innovationer. Du som är tidigt ute med att förstå detta kommer inte bara bygga bättre – du kommer också ha ett starkare säljargument i framtiden.

Fördelar med att välja hållbara byggmaterial

När du väljer hållbara material till ditt bygge får du inte bara ett gott samvete. Du kan också räkna med konkreta fördelar som syns i både driftkostnader och byggnadens livslängd. Dessa material är ofta mer energieffektiva, vilket innebär lägre uppvärmningskostnader och ett bättre inomhusklimat. Dessutom är de ofta fria från farliga kemikalier, vilket gör dem säkrare för både de som bygger och de som ska vistas i byggnaden.

Här är några tydliga fördelar:

• Minskade koldioxidutsläpp vid produktion och användning
• Material som kan återvinnas eller återanvändas flera gånger
• Bättre inomhusklimat tack vare naturliga material
• Lägre energiförbrukning tack vare hög isoleringsförmåga
• Ökat fastighetsvärde genom miljöcertifieringar

Att tänka hållbart är alltså inte bara en fråga om miljön – det är också smart ekonomi.

Trä, lera och natursten – framtidens klassiker

Trä är kanske det tydligaste exemplet på ett förnybart material som redan används flitigt i både småhus och stora byggprojekt. Det är lätt att bearbeta, har låg klimatpåverkan och fungerar som en naturlig koldioxidsänka eftersom det binder kol under hela sin livstid. När det hanteras rätt – från skogsbruk till återvinning – är trä ett av de mest miljövänliga val du kan göra.

Lera är ett annat material som har återfått popularitet, särskilt i ekologiska byggprojekt. Det har använts i byggande sedan urminnes tider och är inte bara billigt och lättillgängligt – det har också utmärkta egenskaper när det gäller fuktreglering och isolering. Dessutom kan lerbaserade material brytas ner och återanvändas med minimal miljöpåverkan.

Natursten, såsom granit, skiffer och kalksten, erbjuder robusthet och tidlös skönhet. Det kräver minimalt underhåll och har en otroligt lång livslängd. Dessutom kan det återvinnas genom att krossas och återanvändas i nya projekt.

Utmaningar med framtidens byggmaterial

Trots alla fördelar är det inte alltid enkelt att arbeta med framtidens byggmaterial. En av de största utmaningarna är att tillgången inte alltid matchar efterfrågan. Eftersom fler vill bygga hållbart ökar pressen på leverantörerna, vilket kan leda till leveransproblem och långa väntetider. Även priset är en faktor – särskilt för material som kork och natursten, där utvinningen kan vara kostsam.

Dessutom kan bristande kunskap inom byggbranschen vara ett hinder. Om hantverkare, projektledare eller inköpare inte känner till materialens egenskaper eller hur de ska hanteras, kan det uppstå problem i byggprocessen. Här krävs utbildning och erfarenhetsutbyte för att höja kunskapsnivån.

För att lyckas behöver du alltså vara både påläst och flexibel. Planera noggrant, ha alternativ redo, och var inte rädd för att samarbeta med experter inom hållbart byggande.

Energieffektiva material gör stor skillnad

När vi pratar om framtidens byggmaterial är energieffektivitet en central punkt. Det räcker inte att materialen är hållbara i sig – de måste också bidra till att byggnaden blir energisnål. Isolering är ett bra exempel. Moderna isoleringsmaterial som cellulosafiber, träfiber och mineralull har låg klimatpåverkan och hög isolerande förmåga. Det minskar energibehovet både vinter och sommar.

Fönster med låg värmeledning är också viktiga. De har ofta flera lager glas, tätningslister och ramar i material som minskar värmeförluster. När de kombineras med smart ventilation och eventuellt energiåtervinningssystem kan energibesparingarna bli betydande.

Genom att använda energieffektiva byggmaterial minskar du inte bara driftskostnaderna – du skapar också en bekvämare och mer hållbar inomhusmiljö.

Innovationer inom framtidens byggmaterial

Utvecklingen inom byggmaterial går snabbt, och innovationerna haglar tätt. Nya tekniker gör det möjligt att skapa kompositmaterial som kombinerar fördelarna från flera traditionella material. Det kan handla om träfiber blandat med kalk eller sand för att skapa extra tåliga men miljövänliga block.

Även återbruk får ett uppsving – allt fler företag specialiserar sig på att ta vara på gamla byggmaterial, såsom tegel, fönster, träbjälkar och plåt. Det som tidigare hamnade på tippen blir nu till resurser i nya projekt.

Tekniken används också för att göra material smartare. Sensorer i byggmaterial kan till exempel mäta fukt, temperatur eller rörelse och på så vis bidra till ett säkrare och mer energieffektivt boende. Så framtidens byggmaterial är inte bara hållbara – de är också smarta.

Planering och dokumentation ger kontroll

Ett vanligt misstag vid hållbart byggande är att man bara byter ut material utan att tänka igenom helheten. Men för att uppnå verklig hållbarhet behövs noggrann planering. Det innebär att välja rätt material redan i projekteringsstadiet, säkerställa leveranskedjor och följa upp varje steg i processen.

Dokumentation är minst lika viktigt. Genom att noggrant registrera vilka material som används, varifrån de kommer och vilka egenskaper de har, kan du både verifiera hållbarheten och visa det för kunden. Det är också en nyckel till att uppnå miljöcertifieringar som Svanen eller Miljöbyggnad, vilket kan öka fastighetens värde.

Du får också bättre kontroll över byggprocessen – något som sparar både tid och pengar.

Nya materialval förändrar arkitekturen

När byggmaterialen förändras, förändras också våra byggnader. De nya hållbara alternativen ger nya möjligheter för form, funktion och estetik. Till exempel kan lera användas för att skapa böljande former och naturliga ytor som annars vore svåra eller dyra att få till. Kork kan ge mjuka, ljuddämpande väggar i kontor eller hem. Natursten kan användas för att ge exklusiva uttryck med minimal miljöpåverkan.

Det betyder att framtidens byggande inte behöver kompromissa med designen – snarare tvärtom. Arkitekter och designers får nya möjligheter att skapa vackra, funktionella och hållbara miljöer. Allt börjar med materialet.

Därför behöver du bry dig om framtidens byggmaterial

Att byta ut betong och plast mot lera, trä, natursten eller nya innovationer kräver mod och kunskap. Men det ger också så mycket tillbaka – både för byggnaden, plånboken och planeten. Du som redan idag tänker hållbart gör en viktig insats, inte bara för nuet, utan för framtiden. Och allt börjar med ett smart materialval. Det är därför det är så viktigt att du lär dig mer om framtidens byggmaterial.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp av över 10 000 syntetiska kemikalier som använts sedan 1950-talet för att skapa vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper i allt från stekpannor till brandskum och smink. Det som gör PFAS så problematiska är att de i stort sett inte bryts ner naturligt i miljön – därför kallas de ”evighetskemikalier”. De ackumuleras i naturen, i djur och i människors kroppar. I Sverige har flera forskningsprojekt avslöjat hur spridningen gått långt över vad man tidigare trott, med förekomst i regnvatten, grundvatten, snö, mat, blod, byggmaterial och till och med i aktivitetsklockor.

Ett av de mest allvarliga fallen inträffade i Kallinge där brandskum från Försvarsmakten förorenade vattentäkten, och invånare – inklusive barn – fick i sig PFAS via dricksvattnet i nivåer 2 450 gånger högre än dagens gränsvärden. Denna incident ledde till rättsprocesser där Högsta domstolen 2023 slog fast att PFAS-förgiftning i blod räknas som personskada, vilket öppnat dörren för skadestånd. Detta är första gången i Sverige en miljöförorening av detta slag lett till sådana juridiska följder.

PFAS gör material vatten-, fett- och smutsavvisande. PFAS finns i:

• Stekpannor (teflon)
• Skönhetsprodukter (mascara, foundation)
• Textilier (regnkläder, möbler)
• Brandsläckningsskum
• Livsmedelsförpackningar
• Industriella processer

Hälsorisker och miljöpåverkan från PFAS enligt svensk forskning

Svenska och internationella studier har identifierat en rad hälsoeffekter kopplade till PFAS. Dessa inkluderar testikel- och njurcancer, leverskador, nedsatt immunförsvar (t.ex. sämre vaccinrespons hos barn), hormonstörningar, försämrad fertilitet, påverkan på sköldkörteln, höjda kolesterolvärden och påverkan på fostrets utveckling. Redan vid blodnivåer på cirka 10 ng/ml har man sett mätbara effekter på immunsystemet, och i Kallinge var nivåerna hos vissa individer över 100 ng/ml.

Samtidigt visar forskning från Sveriges geologiska undersökning (SGU) att nedbrytningsprodukten TFA (trifluorättiksyra) – en PFAS-variant – finns i över 90 % av alla analyserade vattenprover från grundvatten, snö och ytvatten. Den påverkar vattenlevande organismer och kan transporteras långväga i atmosfären.

PFAS har dessutom visat sig tas upp av växter – exempelvis i grönsaksodlingar nära förorenade marker. Livsmedelsverket har också hittat PFAS i fisk, ägg och kött från djur som exponeras via foder och vatten. I ett exempel från Gotland påträffades höga PFOS-nivåer i ekologiska ägg.

Svenska reningstekniker och forskningsprojekt

Att avlägsna PFAS från miljön är tekniskt komplicerat. Svenska reningsverk har visat sig ha låg effektivitet när det gäller PFAS – mycket av ämnet passerar rakt genom reningsprocesserna. I forskningsprojekt som leds av RISE (Research Institutes of Sweden) genomförs nu omfattande tester med reningstekniker såsom aktivt kol, jonbytarmassa, nanofiltrering, skumfraktionering och avancerad oxidation. Dessa tekniker testas bland annat på gamla brandövningsplatser och i avloppssystem – men hittills har ingen metod varit tillräckligt billig, enkel och effektiv för storskaligt bruk.

Sverige har även kartlagt PFAS i byggmaterial, där ämnena återfinns i produkter som färger, kablar, belysningsarmaturer och ventiler. Dessa kan läcka PFAS under produktens livstid eller vid förbränning. Vid deponier har man konstaterat att PFAS lakas ut i lakvatten och kan sprida sig till närliggande grundvattenreserver, vilket ytterligare försvårar kontroll och åtgärder.

För att möta detta problem arbetar myndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen med att bygga upp en nationell databas över PFAS-källor, mätningar och riskzoner. Denna databas är tänkt att bli ett underlag för både miljötillsyn och beslut om sanering.

Nationella och europeiska åtgärder mot PFAS på gång

Från och med januari 2026 kommer Sverige att införa nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Summan av 20 särskilt prioriterade PFAS-ämnen får inte överskrida 0,09 µg/l, med en åtgärdsgräns vid 900 ng/l. Gränsvärdena gäller samtliga kommunala vattenverk, stora som små.

Parallellt har EU tagit initiativ till ett totalförbud mot PFAS i konsumentprodukter med endast ett fåtal undantag för livsviktig industri. Sverige är medförslagsställare till detta förbud och verkar aktivt för att minska utsläpp och spridning i hela unionen. Forskare har visat att nuvarande insatser bara påverkar cirka 20 % av alla PFAS-utsläpp – vilket gör en bred lagstiftning nödvändig för att minska framtida föroreningar.

Konsumentprodukter i Sverige som fortfarande innehåller PFAS

Trots ökad medvetenhet säljs fortfarande många produkter med PFAS i svenska butiker. Bland de mest uppmärksammade är kosmetika – där ämnen som PFOA, PFNA och PFHxS förekommit i mascara, foundation, ögonskuggor och läppstift. Dessa ämnen kan tas upp via huden och har visat hormonstörande och cancerframkallande egenskaper.

Även tekniska produkter som aktivitetsklockor, regnkläder och impregnerade textilier är fortfarande PFAS-berikade. Vissa aktivitetsklockor har testats med upp till 16 000 ng PFAS per gram i armbandet. Konsumentverket rekommenderar numera silikonband eller plast som alternativ.

Trots att Sverige är ett av få länder där kranvattnet kan drickas direkt nästan överallt, visar forskning att vårt dricksvatten står inför ökande risker. Vattenverken belastas av nya kemikalier som PFAS, översvämningar hotar skyddszoner, och många svenska VA-system är byggda för en annan tid. Forskning från SMHI, SGU, IVL, Livsmedelsverket och flera universitet pekar på att framtiden för vårt dricksvatten kräver omfattande åtgärder, investeringar och nya tekniker – inte minst för att bevara hälsa och försörjningstrygghet.

Forskningen slår larm om PFAS i svenska vattenverk

Enligt SGU:s nationella kartläggning från 2023 hade fler än 130 vattenverk i Sverige förhöjda nivåer av PFAS-ämnen – de så kallade ”evighetskemikalierna” som inte bryts ned naturligt. I flera fall översteg halterna det tidigare föreslagna gränsvärdet på 4 ng/l. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen har i samverkan infört gränsvärden, men forskare från bl.a. Örebro universitet har visat att även lägre nivåer kan påverka immunförsvaret hos barn. PFAS-förekomsten är särskilt problematisk i områden nära brandövningsplatser, flygplatser och vissa industrier.

Grundvattnet – en osynlig resurs i fara

Över 40 % av Sveriges dricksvatten kommer från grundvatten, som ofta anses vara renare än ytvatten eftersom det naturligt filtreras genom jordlager. Men forskning från SGU visar att grundvattennivåerna påverkas kraftigt av klimatförändringar, framför allt i södra Sverige. Öland och Gotland pekas ut som särskilt sårbara, där låga nivåer på sommaren lett till bevattningsförbud och hot mot vattenförsörjningen. Saltvatteninträngning vid kusten har också börjat påverka vissa brunnar negativt.

Klimatförändringar ökar risken för både översvämningar och torka

SMHI:s klimatforskning har visat att intensiva regn och ökade temperaturer förändrar vattenbalansen i hela Sverige. Kraftiga skyfall riskerar att översvämma vattenskyddsområden och föra med sig näringsämnen, bakterier, bekämpningsmedel och mikroplaster till våra dricksvattentäkter. Samtidigt blir sommartorkan längre och grundvattennivåerna sjunker. Denna obalans gör det allt svårare att upprätthålla stabil vattenkvalitet, särskilt i små kommunala vattenverk utan avancerad rening.

Mikroplaster och läkemedel i ytvattnet – ett växande problem

Ytvattnet som försörjer över hälften av Sveriges befolkning är inte längre så rent som det en gång var. IVL Svenska Miljöinstitutets provtagningar visar att mikroplaster hittats i alla testade sjöar, inklusive Vänern och Mälaren. Forskare har också spårat läkemedelsrester från bland annat p-piller, antibiotika och smärtstillande i dricksvattensystem nära tätorter. Dessa ämnen passerar ofta genom dagens reningsverk utan att helt brytas ned. Forskning pågår om avancerad membranteknik och ozonering för att möta dessa nya hot.

Jordbruket påverkar grundvatten med gödsel och bekämpningsmedel

I jordbruksintensiva områden som Skåne, Halland och Östergötland har flera vattenprover visat höga halter av nitrat, fosfor och pesticider. Långvarig användning av konstgödsel och ogräsmedel har lett till att vissa brunnar fått stängas. Forskare från SLU har även varnat för kombinationseffekter mellan kemikalier – så kallade cocktaileffekter – som ännu inte fullt ut regleras men kan påverka människors hälsa även vid låga koncentrationer.

Kraftigt investeringsbehov i vatten- och avloppssystem

En rapport från Svenskt Vatten visar att Sverige behöver investera cirka 23 miljarder kronor årligen fram till 2040 i vatten- och avloppsinfrastruktur. Många vattenverk och ledningar byggdes under 1950–70-talet och är idag otillräckliga för att hantera moderna föroreningar som PFAS, mikroplaster och läkemedel. Avloppssystemen är också ofta underdimensionerade för dagens befolkning och nederbördsmönster. Forskare föreslår övergång till decentraliserade lösningar, säkrare vattenskyddsområden och bättre övervakning.

Sveriges VA-forskning i framkant – men kräver politisk vilja

Chalmers, Lunds universitet, KTH och Luleå tekniska universitet bedriver avancerad forskning inom vattenrening, sensorövervakning, digital VA-hantering och biologisk reningsteknik. Projekt som DRICKS (nationellt kompetenscentrum för dricksvatten) arbetar med att utveckla hållbara lösningar för hela kedjan – från råvatten till tappkran. Men forskarna varnar: utan samordnad styrning och långsiktig finansiering kommer vattenkvaliteten att försämras trots tillgång till teknik och kunskap.

Så skyddar hushåll och fastighetsägare sitt eget dricksvatten

Forskning och myndighetsrekommendationer visar att hushåll kan spela en avgörande roll i att skydda och bevara sitt eget dricksvatten – särskilt de som har egen brunn eller bor nära vattenskyddsområde. Här är åtgärder som stöds av Livsmedelsverket, SGU och DRICKS-projektet:

Kontrollera din egen brunn regelbundet

Egen brunn bör analyseras minst vart tredje år – och oftare vid förändrad smak, lukt eller färg. Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för testning av bland annat bakterier, nitrat, metaller och pH-värde. Forskning visar att 15–25 % av privata brunnar i Sverige har förhöjda halter av något ämne som överskrider Livsmedelsverkets gränsvärden.

Undvik att använda kemikalier i närheten av vattenkällor

Bekämpningsmedel, oljor, lösningsmedel och gödselmedel bör aldrig förvaras eller användas inom 20–50 meter från en brunn eller vattentäkt. Forskning från SGU visar att markens filtreringsförmåga varierar kraftigt beroende på jordart – sandjordar läcker betydligt snabbare än lera. Skyddszoner bör anpassas efter geologin i området.

Installera kolfilter eller UV-rening vid behov

Hushåll i områden med kända föroreningar (t.ex. PFAS eller bakterier) kan installera aktiva kolfilter eller UV-reningssystem direkt på inkommande vattenledning. Tester från IVL och DRICKS visar att rätt installerade filter kan minska PFAS med upp till 99 %. Viktigt är att byta filter enligt tillverkarens instruktioner – annars riskerar de själva bli en bakteriekälla.

Se över avlopp och dagvattenavrinning

Ett otätt avlopp eller felkopplat dagvattensystem kan leda till bakflöde och förorening av grundvatten. Enskilda avlopp är särskilt riskabla – enligt Naturvårdsverket är 130 000 svenska hushåll kopplade till otillräckligt fungerande avlopp. Modernisering och inspektion av avloppssystem är en viktig insats för att skydda både hushållets och grannskapets vattenförsörjning.

Välj miljömärkta produkter för hushållet

Forskning visar att miljömärkta diskmedel, tvättmedel och hygienprodukter generellt innehåller färre ämnen som kan störa reningsverk eller påverka vattenlevande organismer. Små val i hemmet får stor effekt i stor skala. Särskilt hormonstörande ämnen som triklosan, parabener och siloxaner är vanliga i icke-miljömärkta hygienprodukter.

Karensdagen, alltså den första obetalda sjukdagen i Sverige, avskaffades 1 januari 2019 och ersattes av ett karensavdrag. Men forskningen visar att spåren från karensdagen fortfarande påverkar människors beteenden och hälsa, särskilt bland lågavlönade, kvinnor och vårdpersonal.

Därför infördes karensdagen – och varför den togs bort

Karensdagen infördes 1993 under en tid av ekonomisk kris för att minska sjukskrivningar och spara pengar. Syftet var att skapa ”incitament” för människor att inte sjukskriva sig vid lättare symptom. Forskningen visade dock tidigt att modellen slog hårdast mot låginkomsttagare, timanställda och kvinnor i offentlig sektor – grupper med små ekonomiska marginaler och hög exponering för smitta.

När regeringen 2019 införde karensavdraget, som istället räknas procentuellt på sjuklönen oavsett när på dagen sjukfrånvaro inträffar, var det just för att skapa en mer rättvis modell. Tidigare förlorade den som blev sjuk på morgonen mer pengar än den som gick hem vid lunch – något som forskare påpekade som orättvist och ineffektivt.

Forskning visar på ökad smittspridning under karensdagens era

Enligt studier från Karolinska Institutet och Umeå universitet finns belägg för att karensdagen ledde till att många gick till jobbet trots sjukdom – särskilt inom vård, omsorg och förskola. Det fanns ett tydligt samband mellan karensdagen och ökad smittspridning under influensasäsonger. Vårdpersonal med låg lön och otrygga anställningar valde ofta att arbeta trots feber eller hosta, vilket i sin tur riskerade patienters och brukares hälsa.

Folkhälsomyndigheten lyfte särskilt under pandemin hur viktigt det var att undvika ekonomiska hinder för att stanna hemma vid sjukdom. Regeringen pausade då tillfälligt karensavdraget för att minska smittspridning – ett beslut som stödde tidigare forskningsfynd.

Karensavdraget – vad säger forskningen idag?

Det nya karensavdraget minskade vissa av de tidigare snedvridningarna, men studier från bl.a. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att det fortfarande finns problem. Eftersom avdraget ofta motsvarar 20 % av en genomsnittlig veckolön slår det fortfarande hårt mot dem med låg inkomst eller otrygg anställning.

Flera forskningsrapporter har föreslagit en heltäckande sjuklön från dag ett – särskilt för riskyrken där smittorisk är hög och närvaron vid sjukdom är samhällsekonomiskt skadlig. Samtidigt har ekonomer pekat på att full sjuklön utan karens riskerar öka korttidsfrånvaron, vilket kan bli dyrt för arbetsgivare och försäkringssystem.

Intressanta fakta om karensdagen och sjukfrånvaro i Sverige

• Kvinnor drabbades hårdare: En rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) 2017 visade att kvinnor i vårdyrken stod för en stor del av de sjukdagar som inte ersattes på grund av karens.
• Större frånvaro hos höginkomsttagare: En paradoxal effekt var att höginkomsttagare med tryggare anställningar oftare stannade hemma vid sjukdom, trots karensdagens ekonomiska förlust.
• Tydlig nedgång i vårdrelaterad smitta under pandemins avdragsuppehåll: När karensavdraget tillfälligt slopades 2020 noterades ett markant minskat antal sjukvårdsrelaterade infektioner enligt Socialstyrelsen.

Pågående debatt – ska karensavdraget tas bort helt?

Svenska fackförbund, särskilt inom vård och skola, har länge drivit frågan om att ta bort karensavdraget helt. Deras argument bygger på forskning som visar att avdraget fortfarande orsakar ”sjuknärvaro” och försämrad arbetsmiljö. Arbetsgivarorganisationer och vissa nationalekonomer menar däremot att ett visst avdrag behövs för att undvika överutnyttjande av sjukförsäkringen.

En färsk utredning från 2024, beställd av Socialdepartementet, har lagt fram förslag om att behålla karensavdraget men införa ett inkomsttak för att skydda de mest ekonomiskt utsatta.

Forskningen visar alltså att även små förändringar i sjuklönesystemet har stora effekter på folkhälsa, beteende och ekonomisk jämlikhet – och att debatten om karensens framtid lär fortsätta.

Arbetsmiljöverket är Sveriges centrala myndighet för forskning, tillsyn och regelutveckling inom arbetsmiljö. Genom att samordna forskningsfinansiering, analysera arbetsrelaterade risker och utfärda föreskrifter har verket en direkt påverkan på lagstiftning, företagsrutiner och arbetsvillkor för miljontals svenskar. Myndigheten genomför över 25 000 inspektioner årligen och ligger bakom flera av de mest avgörande arbetsmiljöreformerna i modern tid.

Samarbetet med universitet, forskningsinstitut, arbetsmarknadens parter och internationella aktörer gör Arbetsmiljöverket till en navpunkt för evidensbaserad policyutveckling. Allt fler forskningssatsningar riktas mot psykisk ohälsa, kvinnors arbetsmiljö, AI:s påverkan på arbetet och klimatförändringarnas effekter på arbetsförhållanden.

Miljardbelopp investeras i arbetsmiljöforskning genom AFA Försäkring

Via ett långsiktigt avtal med AFA Försäkring finansieras över 150 miljoner kronor per år till forskning inom arbetsmiljö och arbetsliv. Arbetsmiljöverket fungerar som rådgivande part vid prioritering av projekt. Målsättningen är att varje forskningsresultat ska leda till konkreta förbättringar i arbetslivet.

Exempel på viktiga projekt är:

• VILA-projektet om arbetsmiljö i äldreomsorgen
• PREVIA-studien om arbetsrelaterad stress
• FAKTA-programmet om fysisk arbetsbelastning i industrin
• Digital arbetsmiljö-labbet (i samverkan med RISE och Göteborgs universitet)

Föreskrifter byggs på forskning – exempelvis AFS 2015:4

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) är centrala verktyg för att översätta forskning till praktik. Ett tydligt exempel är AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som bygger på omfattande studier om psykosocial stress, brist på återhämtning och bristande ledarskap.

Andra forskningsdrivna regeländringar:

• Nya gränsvärden för kvartsdamm efter forskning om silikos
• Vägledning kring värmestress kopplad till klimatförändringar
• Tillsyn mot osäkra arbetsvillkor i gigekonomin efter kartläggning av plattformsarbete
• Förslag om förändrade regler vid nattarbete baserat på sömnforskning

Arbetsmiljöverket prioriterar psykisk ohälsa och kvinnors arbetsmiljö

Forskning visar att psykisk ohälsa står för över 50 % av alla längre sjukskrivningar. Arbetsmiljöverket har därför stöttat flera projekt som fokuserar på stressrelaterad ohälsa, organisatoriska riskfaktorer, kränkande särbehandling och obalans mellan krav och resurser.

Samtidigt har kvinnors arbetsmiljö blivit ett tydligt prioriterat område. Sektorer som vård, skola och omsorg, där många kvinnor arbetar, är överrepresenterade när det gäller hög arbetsbelastning, bristande återhämtning och risk för utbrändhet. Myndigheten har gett stöd till forskning om:

• Hur kön påverkar riskexponering
• Bristande inflytande på arbetsscheman
• Ökad sårbarhet vid otrygga anställningar

Digitalisering och AI i arbetslivet – ny forskningsfront

Arbetsmiljöverket är ledande inom svensk forskning om digital arbetsmiljö. Detta inkluderar:

• Gränslöst arbete och konstant uppkoppling
• Digital stress och informationsöverflöd
• Övervakning och integritet på arbetsplatsen
• AI som beslutsstöd och hur det påverkar autonomi och kontroll

Forskning från RISE och Göteborgs universitet visar att AI-system i arbetslivet kan leda till både avlastning och nya belastningar – beroende på hur tekniken införs och övervakas.

Arbetsmiljö i gig-ekonomin och plattformsarbete

Ett växande forskningsfält är arbetsvillkoren i gig-ekonomin. Arbetsmiljöverket har identifierat allvarliga brister i ansvarsfördelning, arbetsrättsligt skydd och möjligheten till förebyggande insatser. Forskning som verket har initierat har visat att plattformsarbetare ofta saknar tillgång till skyddsutrustning, introduktion, socialt stöd och återhämtning – faktorer som är avgörande för en sund arbetsmiljö.

Klimatförändringar och arbetsmiljö

Klimatförändringarna har blivit ett nytt riskområde. Arbetsmiljöverket stödjer forskning om hur ökade temperaturer påverkar arbete inom:

• Jordbruk
• Byggindustri
• Transport
• Städning och avfallshantering

Värmestress, ökad UV-exponering och högre risk för olyckor vid extremväder är några faktorer som analyseras.

Systematisk datainsamling driver riskidentifiering

Genom undersökningar som AMU (Arbetsmiljöundersökningen) och ISA (Informationssystem om arbetsskador) samlar Arbetsmiljöverket in stora mängder data om arbetsmiljöförhållanden i Sverige. Dessa underlag används för att:

• Identifiera trender
• Målstyra inspektioner
• Rikta forskning till branscher i behov
• Utvärdera effekterna av nya föreskrifter

Internationellt samarbete och påverkan inom EU

Arbetsmiljöverket representerar Sverige i den europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA och är en del av det europeiska forskningsnätverket PEROSH. Detta gör att svensk forskning både exporteras och importeras – och att svenska prioriteringar kan påverka EU:s framtida arbetsmiljöpolitik.

Verket deltar även i internationella studier om AI, kemikaliehantering, ergonomi och åldersanpassade arbetsmiljöer.

Registreringsnummer i Sverige är inte bara ett administrativt verktyg för fordonsidentifiering – de är också centrala för myndighetsbaserad dataanalys och avancerad samhällsforskning. Forskare får tillgång till dessa uppgifter genom etikprövade ansökningar och via myndigheter som Transportstyrelsen, SCB och Riksarkivet. Fordonsregistret är en av de mest omfattande databaserna i landet, med hög noggrannhet och individkopplade uppgifter sedan 1970-talet.

Svenskt system för registreringsnummer har expanderat kraftigt sedan 2019

Fram till 2019 använde Sverige ett format med tre bokstäver följt av tre siffror (ex. ABC 123). Men med cirka 12 miljoner tillgängliga kombinationer höll systemet på att bli fullt. Det nya formatet, där den sista siffran kan ersättas med en bokstav (ex. ABC 12A), utökade kapaciteten till över 38 miljoner möjliga kombinationer. Dessa släpps slumpvis och kan återanvändas efter minst ett års karens efter avregistrering.

Registreringsnummer i forskningssyfte – etikprövning, pseudonymisering och datauttag

För att använda registreringsnummer i forskning krävs först ett godkänt beslut från Etikprövningsmyndigheten, som tilldelar ett diarienummer (Dnr). Därefter kan forskaren söka data via exempelvis RUT-verktyget, som möjliggör koppling mellan olika statliga register. Uppgifterna kan då inkludera:

• Fordonets ålder, bränsleslag, miljöklass
• Ägarhistorik (pseudonymiserad)
• Körsträckor och avställningsperioder
• Regional spridning

Skyltar med censurerade registreringsnummer – en aktiv urvalsprocess

Vissa registreringsnummer blockeras innan de hinner användas. Transportstyrelsen har ett filter som förhindrar exempelvis:

• Nedsättande ord (DUM, FUL, APA)
• Rasistiska eller politiskt laddade kombinationer (KKK, PKK, ETA)
• Narkotikareferenser (XTC, GHB)
• Könsrelaterade och sexuella termer

Detta gör att vissa bokstavs- och sifferkombinationer aldrig når marknaden, vilket är en unik aspekt av det svenska nummersystemets moraliska filter.

Historiska registreringsnummer speglar länstillhörighet före 1973

Före övergången till det nationella systemet 1973, bestod registreringsnumret av en länsbokstav (ex. A = Stockholm stad, W = Malmöhus län). Detta möjliggör arkivforskning där man genom numret kan spåra var fordonet först registrerades. Sådana äldre nummer finns i landsarkiv och Riksarkivets samlingar.

Registreringsnummer och miljöforskning – avgörande vid utsläppsanalyser

Genom att koppla registreringsnummer till fordonsspecifika data (bränsletyp, årsmodell, körsträcka) kan forskare exakt kartlägga transportsektorns miljöpåverkan. Till exempel:

• Hur stor andel av tunga dieselfordon finns i olika län
• Hur utsläppsprofilen har förändrats mellan 2010 och 2025
• Hur elbilar distribueras regionalt över tid

Sådan forskning används i nationella klimatscenarier och kommunala trafikstrategier.

Personliga registreringsnummer finansierar svensk trafiksäkerhetsforskning

Sverige tillåter personliga registreringsskyltar (ex. ”BOSSE”, ”EV-BIL”). Dessa kostar 6 900 kr för 10 år och inkomsterna går oavkortat till Skyltfonden, som finansierar projekt inom trafiksäkerhet. Skyltfonden stöder bland annat:

• AI-baserade trafikövervakningssystem
• Studier om påverkan av mobiltelefonanvändning i bil
• Utveckling av smarta vägmärken och varningssystem

Forskning med registreringsnummer inom kriminologi och fordonssäkerhet

Fordon är ofta centrala i brottsutredningar. Genom att analysera data kopplade till registreringsnummer kan forskare:

• Identifiera fordon som ofta används vid brott
• Studera ägarmönster vid försäkringsbedrägerier
• Analysera geografisk förflyttning av stulna fordon

Data kan även kopplas till polisanmälningar, fordonsskador och domstolsdata om forskningen har etikgodkännande och samtycke från alla berörda myndigheter.

Exempel på forskningsområden som använder registreringsnummer

Forskningsområde	Användning av reg.nr
Miljöforskning	Utsläpp, elbilsandel, dieselklassificering
Kriminologi	Fordon vid brott, ägarbyten, flyttmönster
Trafiksäkerhet	Olycksstatistik, skyltforskning, väganalys
Ekonomi & urbanisering	Bilinnehav i olika inkomstgrupper
Historisk transportforskning	Motoriseringens spridning via länsbokstäver

Registreringsnummer i SCB:s fordonsregister – 70 års sekretess

SCB tillhandahåller ett av Sveriges mest använda datakällor inom fordonsforskning. Registret innehåller historik, teknisk data, mätarställning och fordonsstatus för över 14 miljoner fordon. Uppgifterna omfattas av 70 års sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen.