Svensk forskning visar tydligt att dubbdäck minskar risken för olyckor på isiga vägar. Studier från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) visar att dubbade vinterdäck har överlägset bäst grepp på blankis och packad snö jämfört med odubbade däck. I storstäder har dock dubbdäck förbjudits på vissa gator för att minska partikelföroreningar, särskilt PM10.
Svenska vinterdäck – utvecklade för nordiskt klimat
Forskare i Sverige har tillsammans med däckindustrin tagit fram vinterdäck anpassade för våra extrema väderförhållanden. Nokian och Michelin har bland annat egna vintertestbanor i norra Sverige där de testar gummiblandningar, mönster och dubbar vid temperaturer nedåt -30 °C.
Skillnaden mellan dubbfria vinterdäck och dubbdäck
Enligt forskning från Trafikverket och VTI är dubbfria vinterdäck (även kallade friktionsdäck) bättre än sommardäck i kyla, men inte lika effektiva som dubbdäck på blankis. På snömodd presterar däremot vissa nya dubbfria modeller nästan i nivå med dubbdäck. Valet bör baseras på körmiljö – stad eller landsbygd.
Dubbdäckens påverkan på luftkvaliteten i städer
Dubbdäck sliter mer på asfalten än friktionsdäck, vilket frigör partiklar (PM10). I svenska städer står vägslitage för upp till 90 % av de partiklar som mäts i luften vintertid. Därför är dubbdäck förbjudna på Hornsgatan i Stockholm och vissa gator i Göteborg och Uppsala.
Forskning om dubbdäckens miljöpåverkan
Naturvårdsverkets forskningsfinansiering visar att dubbdäck inte bara bidrar till partiklar utan också till ökad tungmetallhalt i mark och dagvatten. Koppar och zink har påträffats i högre halter nära starkt trafikerade vintervägar.
Olycksstatistik före och efter dubbdäcksförbud
Enligt forskning i Stockholm minskade partikelhalterna med 40 % efter dubbdäcksförbudet på Hornsgatan, men olycksrisken ökade marginellt. På landsbygden kvarstår dubbdäck som det säkraste valet, särskilt för äldre förare och yrkeschaufförer.
Vinterdäckens historia i Sverige
Sverige var först i världen med att utveckla och använda riktiga vinterdäck redan på 1930-talet. Dubbdäcken introducerades på bred front under 1960-talet och bidrog starkt till minskad vinterdödlighet i trafiken.
Temperaturgräns för olika däcktyper
Vinterdäck – dubbade eller ej – är mest effektiva vid temperaturer under +7 °C. Sommardäck tappar då grepp både på torrt och vått underlag. Forskning har visat att bromssträckan för sommardäck kan vara dubbelt så lång vid 0 °C jämfört med vinterdäck.
Lagar och regler kring vinterdäck i Sverige
Det är enligt lag krav på vinterdäck mellan 1 december och 31 mars vid vinterväglag. Dubbdäck är tillåtna mellan 1 oktober och 15 april, eller längre om vinterväglag råder. Böter vid överträdelse: 1 200 kr.
Forskning om halkolyckor med fel däck
VTI:s olycksdata visar att upp till 60 % av vinterrelaterade olyckor sker med fel eller otillräckliga däck. I Norrland sker majoriteten av olyckorna på is, medan i södra Sverige dominerar blötsnö och modd.
Däcktryckets roll för vinterprestanda
Forskning från Chalmers visar att för lågt däcktryck försämrar väggrepp och ökar bränsleförbrukningen. På vintern bör man kontrollera trycket oftare eftersom kall luft ger lägre tryck. 0,2–0,3 bar mer än sommartryck rekommenderas.
Antalet dubbar spelar stor roll
Moderna dubbdäck har cirka 100–130 dubbar, men forskning visar att det optimala antalet ligger kring 90–110 för att balansera grepp och vägslitage. Överdriven dubbning ökar partikelutsläpp utan att förbättra säkerheten markant.
Ljudnivå från dubbdäck – ny forskning
SP (numera RISE) har mätt att dubbdäck kan ge upp till 8 dB högre buller än friktionsdäck, särskilt på torr asfalt. Det påverkar både föraren och närboende i tätorter. Däckutveckling fokuserar nu på tystare dubbar.
Nya innovationer: ”Flytande dubbar”
Forskare på KTH har testat koncept med aktiva dubbar som fjädrar in och ut beroende på underlag. Tekniken kan minska slitage på torr väg men bibehålla isgrepp. Testdäck finns redan i begränsad provproduktion.
Skillnad mellan nordiska och mellaneuropeiska vinterdäck
Nordiska vinterdäck är utvecklade för is och snö, medan mellaneuropeiska fokuserar mer på vått och slaskigt väglag. Forskning visar att mellaneuropeiska vinterdäck underpresterar i svensk vinter, särskilt i Norrland.
Ekonomi: pris per mil för olika däcktyper
Enligt Konsumentverkets data kostar dubbdäck cirka 20–30 öre mer per körd mil än friktionsdäck, främst på grund av snabbare slitage och högre inköpspris. Dock kan minskad olycksrisk spara tusenlappar.
Dubbdäck i andra länder – en jämförelse
Sverige, Norge och Finland tillåter dubbdäck, medan Tyskland och Nederländerna förbjuder dem helt eller nästan helt. Schweiz kräver särskilt tillstånd. Forskning visar att Sverige har bland de säkraste vintrarna i Europa tack vare dubbdäcksanvändning.
Återvinning och miljöpåverkan från gamla vinterdäck
Enligt Svensk Däckåtervinning återvinns över 90 % av uttjänta däck. Dock visar forskning att mikroplaster från vägslitage sprids i naturen – särskilt från dubbdäckskörning. Nya miljömärkta däck minskar problemet.
VTI:s testmetoder för vinterdäck
VTI använder avancerade testbanor i Linköping med ismaskiner, artificiell snö och temperaturkontroll. Man testar bromssträcka, kurvgrepp, acceleration, och dubbförlust. Resultaten används av både myndigheter och däckföretag.
Hur dubbdäck påverkar cyklister och gångtrafikanter
Forskning visar att partiklar från dubbdäck även påverkar gångtrafikanter, särskilt nära skolor och cykelvägar. Studier har föreslagit bättre sandning, dammbindning och ökad användning av friktionsdäck i stadskärnor.