Kategori: Forskning

Sjukpenning och sjukskrivning i Sverige domineras i dag av psykiska diagnoser – framför allt stress, utmattning och depression. Redan 2023 stod psykisk ohälsa för över 45 % av alla sjukpenningfall, en ökning med mer än 15 procentenheter sedan 2010. Kvinnor är överrepresenterade och utgör omkring 65 % av de sjukskrivna, särskilt inom vård, omsorg och skola. Dessa sjukskrivningar är i genomsnitt också längre – 90 dagar vid stressdiagnoser jämfört med 49 dagar generellt.

Samhällskostnaden är enorm: enbart 2023 beräknades den totala kostnaden för sjukskrivningar till 75,4 miljarder kronor. Parallellt ökade korttidssjukfrånvaron med 27 % sedan 2019 – vilket slår hårt mot arbetsgivare, särskilt i kvinnodominerade yrken.

Forskning visar tydliga orsaker bakom sjukpenning och sjukskrivning

Forskning från AFA Försäkring, Forte och ISF visar att sjukskrivningar främst beror på psykosocial arbetsmiljö, brist på återhämtning, låg autonomi i arbetet och höga krav. De som drabbas värst är kvinnor över 45 år inom offentliga sektorer. Stressrelaterade diagnoser ökar snabbt, särskilt bland yngre kvinnor, där sjukskrivningar ofta pågår längre än tre månader.

Könsskillnaderna i sjukfrånvaro kvarstår även efter kontroll för yrke och diagnos. Studier visar att kvinnor tar större ansvar för hem och barn, jobbar i mer belastande yrken och i högre grad arbetar deltid – vilket skapar ökad sårbarhet för utmattning och sjukdom.

För utrikes födda gäller ett annat mönster: initialt har de lägre sjukskrivningstal, men efter cirka 15–20 år i Sverige ökar sjukfallen markant. Orsakerna kopplas till fysisk belastning i arbete, brist på rehabilitering, språkliga hinder och socioekonomisk utsatthet.

Regelverk påverkar längd och tillgång till sjukpenning

Sedan 2019 har ändringar i sjukförsäkringens regelverk, särskilt efter dag 180, lett till att sjukskrivningar blivit längre i snitt. Enligt AFA och Försäkringskassan varar många sjukfall nu över 250 dagar. Detta beror på att fler beviljas fortsatt sjukpenning om det finns pågående rehabilitering eller särskilda skäl.

Men handläggningen är inte jämlik. ISF:s granskning ”Sjuk och (o)likabehandlad?” visar att beslut om sjukpenning varierar kraftigt beroende på region och handläggare. Brister i rättssäkerhet och inkonsekventa bedömningar skapar otrygghet hos både patienter och läkare.

Rehabiliteringskedjan fungerar heller inte optimalt. Trots lagkrav får många långtidssjukskrivna inte arbetslivsinriktad rehabilitering inom 90 dagar – vilket försämrar chanserna till återgång i arbete.

Forskningens svar: tidiga insatser, AI och samverkan

Karolinska Institutet har i samarbete med Försäkringskassan utvecklat prediktiva AI-modeller baserade på registerdata, som ska kunna identifiera individer med hög risk för långvarig sjukskrivning. Dessa verktyg är tänkta att möjliggöra tidig intervention och förebygga kronisk sjukfrånvaro.

Forte och Försäkringskassan finansierar samtidigt nio forskningsprojekt mellan 2023–2027 med totalt 42 miljoner kronor. Fokus ligger på ledarskap, arbetsmiljö, unga vuxnas psykiska hälsa, sjukskrivningskultur och effektiva stödinsatser.

SBU:s systematiska översikter slår fast att det mest effektiva stödet för återgång i arbete kombinerar medicinsk behandling, anpassning på arbetsplatsen och koordinerat stöd från vård, arbetsgivare och myndigheter.

Framtiden för sjukpenning: politisk debatt och ekonomisk press

Svenskt Näringsliv varnar för att ett avskaffande av karensavdraget skulle kunna öka korttidssjukfrånvaron drastiskt. Enligt deras beräkningar kan kostnaden bli mellan 22 och 40 miljarder kronor per år. Samtidigt finns starkt stöd bland fack och vissa partier för att återgå till ett mer generöst system.

Prognoser från Socialdepartementet visar att andelen sjukskrivna i befolkningen förväntas öka marginellt – från 8,9 % till 9,0 % fram till 2045 – trots åldrande befolkning. De flesta sjukfall sker i arbetsför ålder, vilket gör riktade preventiva insatser extra viktiga.

Nyckeltal: sjukpenning och sjukskrivning i Sverige 2023–2024

Nyckeltal	Värde
Andel sjukfall med psykisk ohälsa	Över 45 %
Kvinnors andel av sjukpenningfall	Ca 65 %
Medellängd stressrelaterad sjukskrivning	90 dagar
Samhällskostnad för sjukskrivningar	75,4 miljarder SEK
Korttidssjukfrånvaroökning	+27 % sedan 2019
AI-projekt och forskning	42 miljoner (2023–2027)
Föreslagen karenskostnad	22–40 miljarder SEK/år
Prognos sjukpenningandel till 2045	8,9 % → 9,0 %

Prisbasbeloppet i Sverige är ett av de mest grundläggande men också mest inflytelserika beloppen i hela det svenska trygghetssystemet. Det fastställs varje år av regeringen baserat på SCB:s beräkningar och påverkar bland annat sjukpenning, pensionsgrundande inkomst, studiestöd, bilförmånsvärde, försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning. För år 2025 är prisbasbeloppet 57 300 kronor – en höjning med 1 600 kronor jämfört med 2024.

Vad är prisbasbelopp och varför existerar det?

Prisbasbeloppet är ett mått som speglar prisutvecklingen i samhället, och används för att justera nivåer inom socialförsäkringssystemet så att köpkraften bibehålls. Det bygger på förändringen i konsumentprisindex (KPI) från juni året innan till juni i år.

Det finns två typer:

• Prisbasbelopp – speglar allmänna prisförändringar.
• Förhöjt prisbasbelopp – används bland annat inom pensionssystemet för att ta hänsyn till löneutvecklingen.

Förhöjt prisbasbelopp 2025: 58 500 kr

Prisbasbeloppets centrala funktion i trygghetssystemet

Prisbasbeloppet används som beräkningsgrund i ett stort antal statliga och kommunala ersättningar och bidrag:

• Sjukpenning: Ersättningens maxnivå beräknas utifrån ett tak på 10 prisbasbelopp.
• Föräldrapenning: Maxbeloppet påverkas direkt av prisbasbeloppet.
• Pensioner: Pensionsgrundande inkomst har ett tak kopplat till 8,07 förhöjda prisbasbelopp.
• Arbetslöshetsersättning (A-kassa): Både grundbelopp och tak beräknas delvis med prisbasbeloppet som referens.

Exempel på hur prisbasbelopp påverkar vardagen

Område	Påverkan från prisbasbeloppet
Studiemedel (CSN)	Fribeloppet som styr hur mycket man får tjäna beräknas därifrån
Socialbidrag (försörjningsstöd)	Normbeloppen justeras årligen efter prisbasbeloppet
Bilförmån	Schablonberäkningen grundar sig delvis på prisbasbeloppet
Traktamenten	Skattefria belopp knutna till prisbasbeloppet
Skuldsanering	Kronofogdens beräkning av förbehållsbelopp använder beloppet

Prisbasbelopp i forskningen och debatten

Prisbasbeloppet har varit föremål för forskning inom flera samhällsvetenskapliga discipliner, framför allt ekonomi och socialpolitik. Forskare har granskat hur väl det speglar faktisk köpkraft hos låginkomsttagare. En vanlig kritik är att KPI – som prisbasbeloppet bygger på – inte fullt ut återspeglar de verkliga utgiftsökningarna för de med lägst inkomster, särskilt vid snabb inflation.

Statistiska Centralbyrån har själva uttryckt behovet av att utveckla kompletterande index, som exempelvis ett så kallat ”låginkomstindex”, vilket testats inom ramen för försörjningsstöd i flera kommuner.

Historik: så har prisbasbeloppet förändrats

År	Prisbasbelopp
2010	42 400 kr
2015	44 500 kr
2020	47 300 kr
2023	52 500 kr
2024	55 700 kr
2025	57 300 kr

Det syns en tydlig acceleration från 2021 till 2025, vilket hänger samman med ökade levnadskostnader och hög inflation under 2022–2023.

Så fastställs prisbasbeloppet i praktiken

1. SCB mäter KPI i juni varje år.
2. Enligt lag (Socialförsäkringsbalken) görs beräkningen: prisbasbelopp = tidigare års belopp × (KPI i juni år X / KPI i juni år X–1).
3. Regeringen beslutar om fastställande av beloppet för nästa år, ofta i september.
4. Beloppet publiceras på Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens webbplatser.

Internationellt perspektiv

Sveriges prisbasbeloppssystem är relativt unikt. Många länder justerar trygghetssystem efter konsumentprisindex, men använder inte ett enhetligt ”belopp” i lagstiftning och bidragsberäkningar. Det svenska systemet skapar en transparens och förutsägbarhet i välfärdssystemet, men har också kritiserats för att vara trubbigt i tider av ekonomiska kriser.

Framtidens prisbasbelopp: digital indexering och finjustering?

Flera förslag har lagts fram för att modernisera prisbasbeloppet:

• Automatiserad årlig uppdatering med mer frekventa KPI-mätningar
• Differentierade basbelopp för olika samhällsgrupper
• Index som bättre väger in bostadskostnader, matpriser och energikostnader

Ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet pågår (2024–2026) med syftet att skapa ett parallellt socialt index, som kan kombineras med prisbasbeloppet för mer träffsäkra ersättningar. Det finansieras av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Intressant kuriosa

• Begreppet ”basbeloppsregeln” används även inom arvsrätt och anger att efterlevande make/maka har rätt till egendom motsvarande 4 prisbasbelopp – oavsett testamente.
• I samband med bostadstillägg används prisbasbelopp för att räkna ut både förmögenhetsgräns och bostadskostnadstak.
• Vissa fackförbund använder prisbasbeloppet som grund för medlemsförsäkringar och avgiftsnivåer.

Det svenska teoriprovet är inte längre ett test i faktakunskap, utan ett forskningsbaserat verktyg för att bedöma om en blivande förare har den riskmedvetenhet, beslutsförmåga och kognitiva kapacitet som krävs för att köra säkert i dagens trafik. Teoriprovet utformas av Trafikverket i samarbete med forskningsinstitut som VTI, Transportstyrelsen, universitet och språktekniska experter – och bygger på aktuell olycksdata, beteendeforskning och pedagogisk analys.

Forskning visar att traditionell kunskap inte räcker

Enligt VTI:s forskning har man sett att faktabaserade frågor inte förutspår hur säker en förare kommer vara i trafiken. En person som kan alla vägmärken men inte förstår risker med oskyddade trafikanter, distraktion eller mörkerkörning löper större olycksrisk. Därför har teoriprovet styrts om till att främst testa riskförståelse och trafikpsykologi.

Teoriprovet innehåller nu scenarier – inte bara rätt eller fel

I stället för enbart regler och skyltar får elever nu besvara frågor baserade på realistiska situationer: till exempel hur man bör agera när ett barn står vid vägen, om någon bromsar plötsligt framför eller vid stressiga körmoment. Denna förändring är direkt baserad på forskning som visar att kontextbaserad bedömning ger bättre prediktioner om framtida körbeteende.

Adaptiva digitalprov införs – vetenskapligt optimerade tester

Digitaliseringen har gjort det möjligt att skapa dynamiska prov där frågorna kan anpassas efter elevens svar. Forskning från flera universitet visar att sådana adaptiva prov bättre fångar inlärningsdjup och tänkande, och minskar chansen att någon klarar sig genom ren tur. Framtida versioner kan använda AI för att ge varje elev ett personligt teoriprov.

Olika grupper har olika utfall – forskningen hittar orsakerna

Studier visar tydligt att personer med svenska som andraspråk har lägre chans att klara teoriprovet, även om de är lika bra på att köra. Det beror ofta på språkliga nyanser, svåra formuleringar och bristande kulturella referenser. Trafikverket har därför infört översättningar, språkstöd och enklare formuleringar i vissa prov, baserat på rekommendationer från språkforskare och beteendeanalytiker.

Statistik: kvinnor lyckas bättre – män tror sig kunna mer

Transportstyrelsens statistik visar att kvinnor klarar teoriprovet i betydligt högre utsträckning vid första försöket jämfört med män. Forskning förklarar detta med att kvinnor i genomsnitt pluggar mer, använder fler inlärningstekniker och tar provet på större allvar. Män överskattar oftare sin egen kunskap – vilket leder till fler omprov, men bättre utfall vid själva uppkörningen.

Missförstånd om ”kluriga frågor” – forskning säger annat

Flera studier, bland annat från Umeå universitet, visar att det som många kallar ”luriga frågor” i själva verket är välkonstruerade test på om eleven förstått frågans helhet. Det är sällan frågan som är problemet – utan elevens tolkning. Därför granskas alla frågor noggrant av expertgrupper med forskare, språkvetare och trafikutbildare innan de godkänns.

Riskutbildningen påverkar teorifrågornas innehåll

Teoriprovet är nära kopplat till riskutbildning del 1, som handlar om alkohol, trötthet, stress, distraktion och attityder. Forskning visar att denna utbildning ger mätbara effekter på riskbeteende – särskilt när den kombineras med teorifrågor som utmanar förarens föreställningar. Därför finns nu flera frågor om trötthet, multitasking och stresshantering.

Ny teknik i bilen kräver nya frågor i teoriprovet

Forskare från bland annat KTH och VTI visar att många förare inte förstår hur bilens assistanssystem fungerar – vilket kan vara farligt. Därför börjar teoriprovet nu inkludera frågor om adaptiv farthållare, autobroms, filhållning och självkörande funktioner. Eleven måste förstå både teknikens kapacitet och dess begränsningar.

Ekonomin bakom – varje godkänd förare ska rädda liv

Teoriprovet är inte bara ett filter – det är ett skyddsnät. Enligt Trafikverket orsakar varje ny förare som saknar riskförståelse potentiellt samhället över en miljon kronor i kostnader vid olyckor. Därför är godkändgränsen (52 av 65 rätt) noggrant uträknad enligt forskningsbaserade riskmodeller, och justeras vid behov efter nya data.

Jämförelse med andra länder – Sverige i forskningstopp

OECD:s internationella jämförelser visar att Sveriges teoriprov är ett av de mest vetenskapligt utformade i världen. Det har inte bara digital precision utan även innehållsmässig djup, kulturellt anpassade språkstöd och kontinuerlig uppföljning via olycksdata. Inget land i Europa har så stark koppling mellan forskning och teoriprov som Sverige.

Varför det fortfarande är svårt – och varför det är bra

Det svenska teoriprovet har kritiserats för att vara ”för svårt”. Men forskningsunderlaget visar att den höga svårighetsgraden är en säkerhetsåtgärd – inte ett hinder. Ett lättare prov skulle öka antalet godkända förare som saknar viktiga kunskaper om trafikpsykologi, interaktion med andra trafikanter, eller teknikens roll. Därför fortsätter forskningen att styra både innehåll och svårighetsgrad – för allas säkerhet.

Forskning visar att Sverige sedan 1976 saknar ett fullständigt tjänstemannaansvar i egentlig mening – något som länge varit föremål för kritik, både från forskare och jurister. Sverige är idag ett av få länder i Europa där offentligt anställda tjänstemän inte riskerar rättsliga påföljder för felbeslut i tjänsten, annat än i mycket grova fall. Detta har fått konsekvenser för både rättssäkerheten och allmänhetens förtroende, enligt aktuell statsvetenskaplig och juridisk forskning.

Historiskt tjänstemannaansvar avskaffades 1976 – en vändpunkt i rättspolitiken

Före 1976 gällde ett så kallat ämbetsmannaansvar, där statliga och kommunala tjänstemän kunde åtalas för tjänstefel. Avskaffandet skedde som en del av en förvaltningspolitisk reform med syfte att modernisera och effektivisera statsförvaltningen. Enligt en analys från Statskontoret och Juridiska fakulteten i Uppsala (2021) ledde denna reform till att tjänstemän idag i princip enbart kan åtalas för brott som grovt tjänstefel – vilket enligt Brottsbalken 20 kap. 1 § kräver att gärningen innebär uppsåt eller grov oaktsamhet och inte är ringa.

Forskning: Sverige sticker ut i internationella jämförelser

Juridiska jämförelsestudier, t.ex. inom EU:s rättsram, visar att Sverige har ett av de minst omfattande systemen för tjänstemannaansvar i Europa. Länder som Tyskland, Frankrike, Finland och Nederländerna har betydligt tydligare juridiska och administrativa system för att utkräva ansvar när tjänstemän gör fel.

Svenska forskare har påpekat att detta bidrar till ett oklart ansvarsförhållande. Enligt professor Dennis Töllborg vid Göteborgs universitet (2019) har Sverige i praktiken ett ”ansvarsvakuum”, där ingen enskild tjänsteman behöver stå till svars för beslut som kan få omfattande konsekvenser för enskilda medborgare.

Domstolarnas passivitet och svårigheter att fälla för tjänstefel

Enligt en studie från Institutet för Juridik och Samhälle (IJOS) har mycket få fall av tjänstefel prövats i svensk domstol sedan 2000-talet. Av cirka 400 polisanmälda fall per år leder endast ett tiotal till åtal – och ännu färre till fällande dom. Det beror delvis på att rättsläget är snävt definierat, men också på att det saknas en tradition av att tillämpa straffrättsliga mekanismer mot offentligt anställda.

Särskilt noterbart är att JO (Justitieombudsmannen), som är en central granskare av myndigheter, enbart kan rikta kritik – inte väcka åtal.

Forskningsbaserad kritik: brist på rättssäkerhet för medborgare

En rapport från Riksrevisionen (2020) lyfter att allmänheten har mycket små möjligheter att få rätt mot myndigheter som fattar felaktiga beslut, t.ex. i socialtjänst, försäkringskassa eller skola. Forskarna bakom rapporten menar att det skapar ett underskott på rättssäkerhet, där medborgaren blir rättslös gentemot staten.

Statliga utredningar har återkommande tagit upp frågan om återinfört tjänstemannaansvar, bland annat i SOU 2023:14, men något konkret lagförslag har ännu inte lagts fram. Den politiska debatten har varit polariserad: förespråkarna menar att ansvar måste tydliggöras, medan motståndarna varnar för ökad juridifiering av tjänstemannarollen.

Forskarnas reformförslag: återinför ansvar men skydda professionaliteten

Flera akademiker har föreslagit reformer där man återinför ett tjänstemannaansvar, men på ett sätt som inte hämmar självständigheten i professionella bedömningar. Professor Lena Marcusson, expert på förvaltningsrätt, förespråkar införandet av en ansvarskommission med disciplinära och rättsliga verktyg, där gränsen mellan felbedömning och uppsåtlig försummelse tydliggörs.

Enligt forskarna krävs också bättre utbildning i tjänsteetik samt skydd för visselblåsare inom offentlig sektor – en funktion som idag enligt Transparency International är betydligt svagare i Sverige än i många jämförbara demokratier.

Intressant fakta:

• Endast 3 av 1 000 anmälningar om tjänstefel leder till åtal i Sverige.
• Enligt OECD:s Public Integrity Review 2021 hamnar Sverige under snittet när det gäller tydlighet i mekanismer för individuellt tjänsteansvar.
• Danmark har kvar ett system där tjänstemän kan avskedas eller åtalas för oaktsamma beslut, även utan brottsmisstanke.
• Sverige rankas högt i korruptionsindex, men detta anses i forskning inte vara direkt kopplat till ansvarsutkrävande, utan mer till kultur och öppenhet.

Offentlighetsprincipen är en av Sveriges mest grundläggande demokratiska pelare och regleras sedan 1766 i tryckfrihetsförordningen – världens äldsta lagstiftning för pressfrihet. Den innebär att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter, vilket möjliggör insyn, granskningsmöjligheter och ansvarsfördelning i stat och kommun. Forskning visar att principen stärker förtroendet för myndigheter, minskar korruption och gynnar rättssäkerhet.

Forskning visar på ökad samhällstillit med offentlighet

En studie från Södertörns högskola (2022) påvisar att länder med stark offentlighetsprincip generellt har lägre nivåer av politisk korruption och högre nivåer av medborgerlig tillit. Svensk forskning har kunnat koppla insynsmöjligheter till högre valdeltagande och större engagemang i det civila samhället. Transparens blir inte bara en kontrollfunktion – den har en normskapande effekt.

Offentlighetsprincipen i praktiken – vilka handlingar är offentliga?

Enligt svensk rätt är en handling allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen eller upprättad där. Exempel på offentliga handlingar:

• E-post till en myndighet
• Protokoll från kommunfullmäktige
• Anställningskontrakt för statliga tjänstemän
• Fakturor och inköpsordrar
• Beslut i rättsfall eller utredningar

Handlingar kan dock sekretessbeläggas enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) – exempelvis av hänsyn till rikets säkerhet, individers integritet eller pågående rättsprocesser.

Digitaliseringen utmanar offentlighetsprincipens räckvidd

Forskare vid Uppsala universitet har påvisat att offentlighetsprincipen pressas av den ökade användningen av molntjänster, chattar och privata enheter inom offentlig förvaltning. Enligt en rapport från Riksarkivet (2023) riskerar viktiga beslut att undgå arkivering och granskning när de fattas i digitala gränssnitt som WhatsApp eller Teams, särskilt när tjänstemän använder privata konton.

Sverige som internationell förebild i transparens

Sverige rankas ofta högt i internationella jämförelser vad gäller pressfrihet och tillgång till information. Länder som Kenya, Uganda och Moldavien har under 2010-talet aktivt studerat den svenska offentlighetsprincipen vid utformning av sina egna informationslagar. Svenska forskare inom rättsvetenskap, som Lena Marcusson och Olof Petersson, har bidragit till internationella publikationer som lyfter fram svensk offentlighetsrätt som modell för öppen förvaltning.

Offentlighetsprincipens roll i journalistik och forskning

Journalister, forskare och civilsamhällesorganisationer är några av de största användarna av offentlighetsprincipen. Ett exempel är granskningen av Transportstyrelsens IT-skandal 2017, som inleddes genom en begäran om offentliga mejl. Forskningsprojekt om skola, vård, migration och arbetsmarknad är ofta helt beroende av data som offentlighetsprincipen möjliggör tillgång till. Forskare vid Göteborgs universitet använder t.ex. återkommande offentlig statistik från myndigheter för att analysera policybeslut och samhällseffekter.

Överklagan vid nekad handling – så fungerar det rättsligt

Om en myndighet nekar att lämna ut en handling kan beslutet överklagas till domstol. Kammarrätten är ofta den instans som avgör tvister kring handlingsoffentlighet. Forskning visar att få privatpersoner driver sådana mål – dels på grund av juridisk osäkerhet, dels brist på resurser. Juridikprofessorn Anna-Sara Lind har lyft fram vikten av att utbilda medborgare i sin rätt till insyn för att stärka det demokratiska genomslaget.

Barn och ungas insynsrätt – ett outforskat fält

En ny forskningsinriktning vid Örebro universitet handlar om barn och ungdomars rätt till information inom skola och socialtjänst. Målet är att identifiera hur offentlighetsprincipen kan göras mer tillgänglig för unga, särskilt i ärenden som direkt berör dem. Studier tyder på att unga ofta saknar kunskap om sina rättigheter kopplat till offentlighet, vilket i praktiken begränsar deras möjligheter till inflytande.

Kommuners hantering skiljer sig – geografiska ojämlikheter

En studie från Riksrevisionen (2021) visade att det finns stora skillnader i hur snabbt och fullständigt kommuner hanterar begäran om allmänna handlingar. Vissa kommuner svarade inom timmar – andra efter veckor eller inte alls. Forskare efterfrågar tydligare tillsyn och bättre digitala verktyg för att säkerställa likvärdig tillgång över hela landet.

Forskarnas förslag: stärk lagen, skydda integriteten

Svensk forskning har pekat ut flera utvecklingsområden:

• Tydligare krav på digital arkivering
• Skärpt ansvar för kommuner vid informationshantering
• Bättre vägledning för att balansera offentlighet och dataskydd (GDPR)
• Höjda sanktionsmöjligheter vid lagbrott

Just nu pågår ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet om hur offentlighetsprincipen kan bevaras i ett samhälle där AI och automatisering tar större plats i myndighetsutövningen.

Intressant fakta om offentlighetsprincipen

• Sverige var först i världen med en lag som garanterade medborgares rätt att ta del av statens dokument – år 1766.
• Fler än 350 000 begäranden om allmänna handlingar görs varje år i Sverige.
• Över 1 000 kommunala mejl per år slarvas bort eller arkiveras felaktigt enligt Riksarkivets kontroller.
• 3 av 10 svenskar känner inte till vad offentlighetsprincipen innebär enligt SOM-institutet 2022.

Flera svenska forskningsrapporter och utredningar pekar på allvarliga risker med att unga konsumerar stora mängder energidryck. Redan idag visar studier från bland annat Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten att koffeinintaget hos barn och ungdomar i många fall överskrider säkra gränsvärden. En lagstadgad åldersgräns på 16 år diskuteras därför som ett konkret nästa steg – både av politiker och myndigheter.

Hjärta, sömn och psyke påverkas negativt av energidryck

Enligt Livsmedelsverket är den största faran för unga det höga koffeininnehållet i energidrycker, ofta i kombination med socker eller sötade ämnen. Symptomen som observerats i svenska skolmiljöer inkluderar:

• Ökad hjärtfrekvens
• Ångest och oro
• Sömnsvårigheter
• Magproblem och illamående
• Koncentrationssvårigheter

Särskilt allvarligt är att vissa ungdomar konsumerar 2–4 burkar per dag, vilket kan ge en koffeindos motsvarande 6–10 koppar kaffe.

Sverige sticker ut i Norden – ingen åldersgräns för inköp av energidryck ännu

Till skillnad från Norge, där en 14-årsgräns införts i många butiker, och Litauen samt Lettland där det är lagstadgat med 18-årsgräns, har Sverige ännu ingen officiell åldersgräns. Däremot har flera stora livsmedelskedjor som ICA, Coop och Hemköp infört 15- eller 16-årsgräns på eget initiativ.

Enligt en enkätundersökning från 2023 genomförd av SVT Nyheter är över 70 % av svenskarna positiva till en lagstadgad gräns – särskilt för att skydda barn i skolmiljö.

Svensk forskning: koppling mellan energidryck och psykisk ohälsa

En studie från Örebro universitet (2022) visade ett tydligt samband mellan frekvent konsumtion av energidryck och ökade symtom på depression och ångest bland högstadieelever. Studien innefattade 2 300 elever och visade att:

• De som drack energidryck 3 ggr/vecka eller oftare hade 80 % högre risk att rapportera nedstämdhet.
• Sömnproblem var dubbelt så vanliga hos ungdomar med hög konsumtion.

Forskningen stöder uppfattningen att energidrycker bör behandlas mer som ett reglerat njutningsmedel än som en vanlig dryck.

Koffeinintag långt över gränsvärden för barn

Enligt EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA är den säkra koffeindosen för barn och ungdomar 3 mg/kg kroppsvikt per dag. En burk energidryck på 500 ml innehåller cirka 160 mg koffein, vilket innebär att ett barn som väger 40 kg får i sig över den rekommenderade mängden redan efter en burk.

Livsmedelsverket har i flera rapporter sedan 2017 varnat för att unga ofta får i sig 2–4 gånger denna dos – särskilt på helger och skoldagar då drycker konsumeras på tom mage.

Skolor larmar: ökade disciplinproblem

Flera skolor runt om i landet har slagit larm om att elever kommer till skolan med energidrycker i handen redan vid 08-tiden, och uppvisar tecken på oro, aggressivitet och dålig koncentration. Skolor i bland annat Huddinge, Örebro och Borlänge har infört lokala förbud mot energidryck i skolmiljön.

Försöksförbud i butiksmiljö ger effekt

Coop och ICA har i pilotprojekt testat att införa åldersgräns på 16 år i flera butiker – ofta i samarbete med skolor och föräldraföreningar. Enligt Coops egen utvärdering från 2023 rapporterade 8 av 10 butiker minskad försäljning till minderåriga redan första månaden. Samtidigt ökade försäljningen av vatten och fruktjuicer.

Politiker driver på för lagstiftning

I riksdagen finns nu flera motioner från partier som Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som föreslår en nationell åldersgräns. Regeringen har signalerat att frågan kan utredas vidare under 2025, särskilt i ljuset av nya folkhälsodata från SCB och Socialstyrelsen.

Intressant fakta om energidrycker i Sverige

• Svenskar dricker totalt över 85 miljoner burkar energidryck per år.
• Energidryckskonsumtionen bland ungdomar har ökat med över 400 % sedan 2010.
• En burk energidryck kostar ofta mindre än en flaska vatten – något som kritiserats av forskare som oansvarigt prissättningsbeteende.
• Den svenska barnläkarföreningen har tagit ställning för en åldersgräns, med hänvisning till hjärtsäkerhet.

Forskning visar att prissättningen av cigaretter i Sverige har haft en avskräckande effekt på rökning – men e-cigaretter har inte följt samma ekonomiska styrning. Medan priset på ett cigarettpaket ökat kraftigt över tid, är e-cigaretter och nikotinvätskor fortfarande relativt billiga i jämförelse. Det skapar oro bland folkhälsoforskare.

Historiskt pristryck på cigaretter i Sverige

Sedan 1990-talet har tobaksbeskattningen i Sverige ökat stegvis. I början av 2000-talet kostade ett paket cigaretter omkring 30–40 kronor, medan priset idag ligger mellan 70 och 90 kronor – beroende på märke. Enligt Statistiska centralbyrån har priset på cigaretter ökat med över 150 % sedan 2005, justerat för inflation.

Sverige använder en kombination av specifik skatt (per cigarett) och värdebaserad skatt (procent av försäljningspriset), vilket gör prishöjningar särskilt effektiva som styrmedel.

E-cigaretter undgår beskattningens fulla kraft

E-cigaretter och vapeprodukter har länge haft en svagare skattenivå än traditionella cigaretter. Trots att nikotinvätskor sedan 2018 beskattas i Sverige med 2 kronor per milliliter, anses detta belopp lågt. Flera forskare inom folkhälsa, exempelvis vid Karolinska Institutet och Umeå universitet, menar att den låga prissättningen bidrar till ökad ungdomskonsumtion.

En flaska nikotinvätska (10 ml) kostar ofta under 60 kronor – vilket motsvarar mängden nikotin i 2–3 paket cigaretter, men till en bråkdel av priset.

Forskning: prisskillnaden påverkar unga mest

En studie från 2023 genomförd av Folkhälsomyndigheten visar att svenska ungdomar i åldern 15–24 år alltmer väljer e-cigaretter framför cigaretter. Forskningen pekar ut priset som en avgörande faktor: 8 av 10 unga uppgav att e-cigaretter är ”billigare och mer tillgängliga” än traditionella cigaretter.

Forskningen stöds av SCB:s konsumtionsstatistik, där cigarettinköp minskar – samtidigt som nikotinvätskeförsäljning ökar.

WHO kritisk till lågprispolitik kring e-cigaretter

Världshälsoorganisationen (WHO) har i flera rapporter kritiserat att e-cigaretter inte beskattas i samma nivå som cigaretter, trots att nikotinberoendet är lika starkt. WHO anser att skatten ska spegla nikotinhalten, oavsett form – en modell som endast ett fåtal länder infört.

Sverige har ännu inte infört någon differentierad beskattning baserad på nikotinstyrka, vilket gör att starka nikotinvätskor ofta kostar lika mycket som svagare.

Rökfria Sverige 2025 – men vad gäller e-cigaretter?

Regeringens mål att göra Sverige rökfritt till 2025 har lett till omfattande regler för tobak, men e-cigaretter omfattas inte av lika stränga åtgärder. Forskare pekar på att detta riskerar att skapa en ”nikotinskugga” – där traditionella cigaretter fasas ut, men nya produkter tar över beroendet.

En rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) varnar för att e-cigaretter kan bli en inkörsport till nikotin, snarare än ett sätt att sluta röka.

Intressant fakta om cigarett- och e-cigarettpriser i Sverige

• Genomsnittspris på cigaretter i Sverige 2024: 83 kr per paket (20 cigaretter)
• Genomsnittspris på e-juice (10 ml): ca 50–60 kr
• Skatt på cigaretter: ca 75 % av detaljhandelspriset
• Skatt på nikotinvätska: 2 kr/ml – oförändrad sedan 2018
• Andel ungdomar som testat e-cigaretter (2022, 16-åringar): 21 %
• Andel som dagligen röker cigaretter (2022): 5 % av vuxna befolkningen

Forskare föreslår krafttag mot billiga nikotinprodukter

Bland åtgärder som föreslås finns:

• Differentierad skatt baserat på nikotinhalt i vätskan
• Minipriser för nikotinprodukter
• Samma exponeringsförbud och smakbegränsningar för e-cigaretter som för cigaretter
• Kampanjer riktade mot ungdomars uppfattningar om e-cigaretters skadlighet

Ett antal forskare menar att det behövs en tydlig nationell strategi där e-cigaretter integreras i samma ekonomiska och politiska styrsystem som tobak – om Sverige vill uppnå verklig nikotinfrihet.

Cirkulationsplatser – i folkmun kallade rondeller – har blivit en självklar del av det svenska trafiklandskapet. Forskning visar att rondeller inte bara minskar antalet olyckor utan också bidrar till smidigare trafikflöde, minskade kostnader för samhället och bättre miljöprestanda.

Enligt Trafikverket minskar risken för personskador med upp till 80 % när en traditionell korsning ersätts med en rondell. Det gäller särskilt allvarliga olyckor där fordon kolliderar i höga hastigheter.

Forskning visar: färre döda och skadade vid rondeller

En studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att antalet dödsolyckor minskar dramatiskt när T-korsningar eller fyrvägskorsningar byggs om till cirkulationsplatser. Exempelvis rapporterades att cirkulationsplatser minskar antalet dödade med upp till 90 % på landsbygdsvägar med hög hastighet.

Även i stadsmiljö sjunker olycksfrekvensen, särskilt för gående och cyklister, då fordonstrafiken tvingas sänka farten och uppmärksamheten ökar i rondellens närhet.

Så fungerar en rondell – och varför den är smartare än en trafiksignal

Rondeller fungerar enligt principen att fordon inne i cirkulationen har företräde. Det skapar ett konstant flöde utan att fordon behöver vänta på grönt ljus. Studier visar att detta reducerar stillastående tid med upp till 65 %, vilket i sin tur minskar bränsleförbrukning och utsläpp.

Rondeller är också utrymmeseffektiva: De kräver mindre yta än ett traditionellt trafikljusreglerat fyrvägskors. Och eftersom de inte är beroende av eldrift som trafiksignaler, är de också billigare i drift.

Cirkulationsplatser i siffror: så har antalet exploderat i Sverige

År 1990 fanns bara ett par hundra rondeller i Sverige. År 2020 fanns över 4 000 cirkulationsplatser, enligt Trafikverket. Sverige är därmed ett av de länder i Europa med flest rondeller per capita.

Skälet till ökningen är dels trafiksäkerhet, men också samhällsekonomiska beräkningar. Forskning från KTH visar att livscykelkostnaden för en rondell är betydligt lägre än för en korsning med trafikljus, särskilt när man räknar in olyckor, energiförbrukning och driftkostnader.

Miljövinster: forskningen bakom rondellens klimatsmarta rykte

Transportstyrelsen rapporterar att fordon som passerar en rondell i stället för att stanna vid rödljus kan minska sin CO₂-utsläpp med upp till 30 %. Minskad tomgångskörning innebär inte bara bättre luftkvalitet i städer, utan också minskat buller och slit på fordon.

Dessutom främjar rondeller en lugnare trafikrytm vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik – något som flera kommuner lyft fram i hållbarhetsplanering.

Utmaningar med rondeller: inte alltid bäst för alla

Trots alla fördelar finns det också problemområden. Forskning visar att större lastbilar och bussar ofta får svårare att navigera rondeller med för trånga radier. Även äldre förare och personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårigheter att bedöma avstånd och hastigheter i rondeller jämfört med traditionella korsningar.

En rapport från VTI visar också att felutformade rondeller – till exempel med otydlig skyltning eller avsaknad av refug för cyklister – kan skapa nya risker, särskilt i tätorter.

Cirkulationsplatser i framtiden: smarta rondeller på väg in

Forskning pågår om att utrusta rondeller med intelligent trafikstyrning, som kan kommunicera med självkörande bilar eller prioritera utryckningsfordon. I pilotprojekt i bland annat Linköping testas rondeller med sensorer som mäter trafikflöden i realtid.

Dessutom diskuteras ”turborondeller”, som används i Nederländerna, där körfälten leder fordon i rätt bana redan innan infart – något som minskar konfliktytor och ökar kapaciteten.

Samhällsplanering och stadsestetik: rondellen som symbol

Rondeller används också som identitetsskapande element. Forskning inom stadsplanering visar att många kommuner använder rondeller för att förstärka platsens karaktär – till exempel med skulpturer, fontäner eller växtdesign. Det stärker både lokalkänslan och trafiksäkerheten, eftersom utformningen gör förare mer uppmärksamma.

Intressant kuriosa: Sveriges mest berömda rondeller

1. Potatisrondellen i Mjölby
   – En jättelik potatis står mitt i rondellen som hyllning till traktens jordbruk. Under julen blir den en ”potatisgris” med kultingar, vilket gör den till en humoristisk och älskad lokalattraktion.
2. Kungens Rondell i Norrköping
   – Fick sitt smeknamn efter att kung Carl XVI Gustaf körde av vägen där. Efter händelsen placerades en guldkrona i mitten som en ironisk blinkning till incidenten. Kronan togs senare bort, men namnet lever kvar i folkmun.
3. Rondellhundarnas rondeller (start: Linköping)
   – Ett konstverk vandaliserades 2006, vilket ledde till att folk började placera egna hundfigurer i rondeller. Fenomenet spred sig över hela Sverige – och utomlands – och har blivit en av de mest kända exemplen på spontan svensk gatukonst.
4. Vallarondellen i Linköping
   – En av Sveriges största och mest uppskattade rondeller, med tre filer och god flödeskontroll. Omtalad som ”trafikens kanelbulle”, där rätt filval ger sömlös körning. En gång förebild för modern svensk rondelldesign innan den revs.
5. Grådarondellen i Borlänge
   – Ökänd som Sveriges farligaste rondell, med hög olycksfrekvens. Har kallats “skräckexempel” i lokalmedia och genomgick senare ombyggnad för att minska hastighet och öka trafiksäkerheten.
6. Fägnad i Piteå
   – Ett konstverk i form av ett träd av stål och ljus står i mitten av en rondell i centrala Piteå. Designat av studenter och uppfört som ett möte mellan teknik, konst och trafikmiljö – och blev snabbt en lokal stolthet.
7. Roslags-Näsby-rondellen i Täby
   – Har en stor ring med runinskrifter i modern stil, där 19 olika vikinganamn från svenska runstenar är ingraverade. Ett av de tydligaste exemplen på hur historia integrerats i trafikmiljö.
8. Svamprondellen i Ystad
   – En hög frekvens av passerande fordon (över 7 000 dagligen) möter ett konstverk som liknar en gigantisk svamp. Har blivit en symbol för staden och är ofta med på vykort och i marknadsföring.
9. Mariestads Fyr-rondell
   – Ett miniatyr-fyrtorn står i vattenspegel mitt i rondellen. Skapad med stöd från Lions och lokala aktörer, och utsedd till Skaraborgs vackraste rondell av en lokal jury.
10. Kalixrondellen ”Kråkfällan”
    – Har fått smeknamnet för sin olycksstatistik och vilda vegetation i centrum. Lokalbefolkningen har både kritiserat och skojat om dess utformning, vilket gjort den till en av Norrbottens mest omtalade rondeller.

Dessa rondeller visar att svensk design längs vägen inte bara handlar om trafikflöde – de speglar historia, humor, konst och ibland kunglig otur.

Rondeller är alltså långt mer än bara trafiklösningar – de är forskningsbaserade, klimatvänliga, säkerhetshöjande och identitetsskapande stadsfunktioner.

Vill du vara med och forma framtidens städer till platser där både människor och natur får plats att växa? Då är det dags att förstå vad hållbar stadsutveckling egentligen innebär. I takt med att våra städer växer står vi inför stora utmaningar – men också möjligheter. Läs om konkreta exempel, forskning och verktyg som visar hur du kan bidra till utvecklingen av hållbara, inkluderande och gröna stadsmiljöer. Vi pratar om verkliga lösningar, inte vaga visioner.

Vad betyder hållbar stadsutveckling?

Begreppet hållbar stadsutveckling handlar inte bara om klimatfrågor. Det omfattar också social rättvisa, ekonomisk stabilitet och tillgång till natur. En stad blir hållbar först när dessa delar samspelar. Forskning visar att när människor bor tätt och har nära till grönområden, minskar både utsläpp och ohälsa. Därför är planering av stadens struktur avgörande – från hur hus placeras till hur parker integreras i bostadsområden.

Men det handlar också om delaktighet. Städer måste utformas tillsammans med de som bor där. Att ta hänsyn till lokal kunskap och skapa utrymme för olika livsstilar stärker den sociala hållbarheten.

Så påverkar stadsplaneringen våra liv

Hur städer planeras påverkar dig mer än du kanske tror. Forskningen visar att smarta transportsystem, gröna ytor och trygga mötesplatser gör människor både friskare och mer engagerade i samhället. När det finns plats för både vardagsliv och natur, skapas en balans som gynnar hela samhället.

Ett exempel är att gröna tak och regnträdgårdar minskar risken för översvämningar samtidigt som de förbättrar den biologiska mångfalden. Tätare stadskärnor kan minska bilberoendet och öka tillgängligheten till service. Sådana lösningar gör inte bara staden vackrare – de minskar också klimatpåverkan.

Utbildning i hållbar stadsutveckling

Vill du jobba med framtidens stadsmiljöer? Då finns det utbildningar som riktar sig direkt till dig. Ett exempel är masterprogrammet i hållbar stadsutveckling, ett samarbete mellan SLU Alnarp och Malmö universitet. Programmet kombinerar teori och praktik, och du får arbeta med verkliga fall där du lär dig att planera för både människor, miljö och ekonomi.

Du får också möta andra med olika bakgrund – miljövetare, arkitekter, kulturgeografer – vilket skapar ett rikt utbyte av idéer. Det gör dig redo för att leda och organisera komplexa projekt inom stadsutveckling.

För att söka krävs en relevant kandidatexamen, till exempel inom samhällsplanering, landskapsarkitektur eller miljövetenskap. Efter examen kan du arbeta som stadsplanerare, klimatstrateg eller som konsult med fokus på social hållbarhet.

Så skapas socialt hållbara miljöer

Social hållbarhet handlar om att skapa trygga, tillgängliga och jämlika miljöer för alla. Här spelar stadsutvecklingen en nyckelroll. Forskning visar att när människor får vara med och påverka sina bostadsområden, ökar både trivseln och engagemanget. Det kan vara allt från att delta i planeringen av en ny park till att utveckla gemensamma utrymmen i ett bostadsområde.

Du kan tänka på social hållbarhet som ett samspel mellan:

• Trygga miljöer där människor känner sig säkra
• Mötesplatser som stärker gemenskap
• Bostäder som är tillgängliga för olika inkomster

Det handlar om att bygga städer som fungerar för fler än bara den mest privilegierade gruppen – en stad där även barn, äldre och nyanlända känner sig hemma.

Klimatanpassning som grund i stadsplaneringen

Klimatförändringarna är inte längre något som ligger långt bort – de påverkar våra städer redan idag. Därför måste hållbar stadsutveckling integrera klimatanpassning från start. Det kan handla om allt från att anlägga grönblå infrastruktur, som dammar och gröna korridorer, till att placera ny bebyggelse på säkra platser.

Forskningen visar att dessa lösningar både skyddar mot extremväder och förbättrar livskvaliteten. Exempelvis fungerar regnträdgårdar inte bara som översvämningsskydd – de blir också små gröna oaser i vardagen. Genom att tänka helhet i planeringen skapas städer där du både är trygg och trivs.

Projekt och finansiering för hållbar stadsutveckling

Det finns flera projekt och initiativ som jobbar för att förverkliga hållbar stadsutveckling i praktiken. URBACT och European Urban Initiative är två EU-program som stödjer städer i att testa innovativa lösningar. I Sverige finns också Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter genom regionalfonder.

Att söka medel till hållbarhetsprojekt kan öppna dörrar för dig som vill arbeta praktiskt med stadsutveckling. Programmen hjälper kommuner och aktörer att skapa gröna och inkluderande stadsmiljöer, ofta i samarbete över nationella gränser. Det är ett tydligt tecken på hur viktigt hållbarhetsarbetet har blivit även politiskt.

Att arbeta med hållbar stadsutveckling

Jobbmöjligheterna inom detta område är både många och varierade. Du kan arbeta inom offentliga sektorn – på exempelvis stadsbyggnadskontor eller miljöförvaltningar – eller i privata företag som utvecklar fastigheter eller arbetar med energi och byggteknik. Vissa väljer också att arbeta inom journalistik, utbildning eller forskning.

Arbetsuppgifterna kan se olika ut beroende på inriktning. Här är några exempel:

• Planera klimatsmarta transportlösningar
• Utveckla grönområden i tätbebyggda stadsdelar
• Arbeta med lokalsamhällen för att öka delaktighet

Gemensamt är att du arbetar med både teknik och människor. Det är inte en ensidig roll, utan ett jobb där du får kombinera strategi, innovation och samhällsengagemang.

Ny forskning om hållbar stadsutveckling

Forskningsfältet kring hållbar stadsutveckling växer snabbt, och nya rön påverkar hur vi bygger våra städer. Forskning vid SLU och Malmö universitet visar till exempel att täta städer med god tillgång till grönområden har stor potential att bli mer klimatsmarta, samtidigt som de främjar folkhälsan.

En viktig insikt är att hållbara lösningar måste anpassas till lokala förutsättningar. Det som fungerar i Malmö kanske inte passar i Kiruna. Därför är det avgörande att städer samarbetar både lokalt och internationellt, och att forskning förs in i praktiken.

Vill du vara en del av den utvecklingen? Då kan utbildning eller arbete inom hållbar stadsutveckling vara något för dig.

Sverige har ingen lagstadgad skyldighet för forskare, universitet eller jurister att arbeta pro bono – men ändå växer en stark kultur av frivilligt samhällsbidrag, öppen vetenskap och ideellt expertstöd. Pro bono-insatser i Sverige inom forskning innebär ofta att resultat görs fritt tillgängliga, att expertis ges utan ersättning till ideella organisationer, eller att forskare samverkar med allmänheten i så kallad ”citizen science”.

Pro bono och öppen vetenskap – forskare delar sin kunskap gratis

Sedan 2010 kräver Vetenskapsrådet att all forskning som finansieras med offentliga medel ska publiceras med open access. Det innebär att forskare arbetar delvis pro bono för samhället, genom att publicera sina rön fritt tillgängligt utan att ta betalt. Open access omfattar också krav på öppna forskningsdata och transparent metodredovisning.

Fakta:

• Sverige har varit ett föregångsland inom open access-rörelsen i EU.
• Universitet som Lund, Uppsala, Karolinska och Malmö har egna riktlinjer för pro bono-liknande publicering.
• Plattformar som DiVA och SwePub samlar tusentals öppet tillgängliga forskningsrapporter från svenska lärosäten.

Pro bono i samverkan – när forskare bidrar till civilsamhället

Flera svenska initiativ fokuserar på att koppla samman forskare med det omgivande samhället, utan vinstsyfte:

• Vetenskap & Allmänhet (VA) främjar forskningskommunikation, skolprojekt och dialog mellan forskare och allmänhet.
• ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning) erbjuder populärvetenskapliga föreläsningar och rapporter – gratis för allmänhet och beslutsfattare.
• ForskarFredag är ett nationellt evenemang där forskare möter barn, ungdomar och vuxna och visar upp sin forskning utan ersättning.

Dessa aktörer agerar i praktiken som pro bono-förmedlare – men för forskning.

Pro bono i näringslivet – företag sponsrar forskning och ideell utveckling

Stora svenska och internationella företag verkar också inom ramen för pro bono, där forskningsbaserad kompetens erbjuds gratis till ideella aktörer:

• Dell Sverige erbjuder teknisk hjälp och digitalisering för organisationer som arbetar med barn, klimat eller utbildning.
• Deloitte tillhandahåller pro bono-rådgivning inom mental hälsa och organisationsutveckling, ofta baserat på forskning.
• Projekt kan pågå i flera månader och innehålla allt från datainsamling till analyser och teknisk implementation.

Fakta:

• Ett genomsnittligt pro bono-uppdrag från Dell varar mellan 3 och 6 månader.
• Deloitte Sverige engagerar konsulter som avsätter upp till 100 timmar för varje projekt.
• Dessa insatser är inte reklam – företagen räknar med samhällseffekt, inte vinst.

Juridisk pro bono med koppling till forskningsfält

Juridiska byråer i Sverige bedriver pro bono-arbete till stöd för forskningsbaserade initiativ:

• Mannheimer Swartling ger rådgivning till klimatrörelser och miljöforskare.
• Vinge samarbetar med Oxfam Sverige och stöttar projekt kring global rättvisa och utvecklingsforskning.
• Eversheds Sutherland erbjuder rättsligt stöd till organisationer som arbetar med vetenskapligt baserad samhällsnytta.

Fakta:

• Roschier uppger att över 40 % av deras jurister årligen arbetar med pro bono-ärenden.
• Oxfam Sverige får motsvarande flera hundra timmars juridisk rådgivning gratis varje år.
• Flera byråer kombinerar sin pro bono-verksamhet med hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.

Pro bono och citizen science – när forskningen görs av folket

En växande trend i Sverige är så kallad citizen science, där forskare bjuder in allmänheten att delta i datainsamling och analys – utan krav på ersättning från vare sig deltagare eller forskare. Exempel:

• Artportalen – där tusentals privatpersoner rapporterar djur- och växtobservationer till forskare.
• Medborgarforskning.se – en samlingsplattform för svenska projekt där deltagande sker ideellt men används i vetenskaplig forskning.
• Projekt inom hälsa, klimat och biologi dominerar – och forskningen kan gå snabbare tack vare pro bono-deltagare.

Fakta:

• Över 90 000 observationer rapporteras dagligen till Artportalen.
• Forskare har använt dessa data i över 200 vetenskapliga artiklar.
• Sverige har en av Europas mest aktiva befolkningar i citizen science-projekt.

Varför Sverige inte har lagkrav på pro bono – men ändå ligger i framkant

Till skillnad från exempelvis USA har Sverige inga lagstadgade krav på jurister eller forskare att arbeta pro bono. Men kombinationen av högt förtroende för forskarsamhället, tillgång till offentliga resurser, och en stark ideell sektor har skapat en miljö där frivilligt samhällsbidrag är normen snarare än undantag.

Forskare arbetar ofta utan ersättning i arbetsgrupper, i panelsamtal och vid evenemang som syftar till att sprida vetenskap till bredare målgrupper – vilket i sig är en form av pro bono. Även myndigheter som Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova lyfter vikten av samhällsengagemang i sina riktlinjer.

Fakta:

• Sverige ligger på topp 5 globalt i andel vetenskapliga artiklar publicerade open access.
• Enligt SCB är över 30 % av forskare engagerade i samverkansprojekt med ideella organisationer.
• Forskning från VA visar att 82 % av svenska forskare ser samhällsnytta som en central del av sitt uppdrag.