Kategori: Ekonomi

Konsumentprisindex (KPI) är en av Sveriges viktigaste ekonomiska indikatorer och ligger till grund för räntepolitik, löneförhandlingar, skatter, pensioner och sociala ersättningar. Svensk forskning kring KPI visar att indexet inte bara är en statistisk beräkning utan även en normskapande kraft som påverkar hela samhällsekonomin. Både akademiska studier, historiska analyser och Riksbankens databaserade forskning har bidragit till att fördjupa förståelsen för KPI:s roll och brister.

Rättsliga perspektiv och normerande kraft i KPI

En central studie är Richard Cronebergs Bland falukorvar, index och prisbasbelopp, som lyfter fram hur KPI blivit ett styrinstrument i den offentliga rätten. Här visas hur metodval och kvalitetsjusteringar i index påverkar normer, exempelvis när prisbasbelopp används för att beräkna pensioner, bidrag och olika ersättningar. Forskningen pekar på att KPI i praktiken fungerar som en normativ regel snarare än enbart ett mått på prisutveckling.

Intressant är också att Croneberg beskriver falukorv som en symbol för vardaglig konsumtion som genom indexering får en juridisk och politisk betydelse. Denna koppling mellan vardagsvaror och statsfinansiella beslut belyser den dolda makt som finns i statistiska konstruktioner.

Historiska fel i KPI och deras konsekvenser

Lunds universitet har i flera studier visat att historiska KPI-serier ofta innehållit fel. Jonas Ljungbergs analyser av 24 europeiska länder (1870–2022) upptäckte bland annat att Tysklands inflation i äldre statistik ibland framstod som dubbelt så hög på grund av duplicerade datakällor.

Sådana fel får enorma konsekvenser eftersom forskare, ekonomer och politiker använder dessa serier för att förstå långsiktiga trender. Ett för högt beräknat prisindex kan leda till felaktiga slutsatser om levnadsstandard, reallöneutveckling och konjunkturförändringar. Svensk forskning har därför varit drivande i att korrigera och bygga upp mer tillförlitliga historiska databaser.

Riksbankens mikrodata revolutionerar KPI-analysen

Ett modernt forskningsgenombrott är Riksbankens arbete med en mikrodatabas för KPI. Här lagras detaljerad information om hur ofta priser ändras, med vilken storlek, och i vilka sektorer. Databasen ger forskare möjlighet att studera prisförändringar på mikronivå – exempelvis skillnader mellan livsmedel, kläder och tjänster.

Analysen visar att priser i Sverige ofta ändras i små steg snarare än genom stora hopp. Detta ger ny insikt i företags prissättningsstrategier och hjälper Riksbanken att bättre förutsäga inflationens rörelse. Forskningen kopplar också prisförändringar till konsumentbeteenden, som när hushåll drar ner på inköp vid stigande priser.

Behovet av mer akademisk forskning om KPI

Redan i en statlig utredning 1999 påpekades att Sverige har för lite renodlad forskning om prisindex. SCB:s roll är främst statistisk, medan lärosätenas bidrag varit begränsade. Utredningen föreslog ett särskilt forskningsinstitut för KPI-frågor, med koppling till Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Tanken var att samla juridiska, ekonomiska och statistiska perspektiv för att få en mer heltäckande förståelse.

Detta behov är fortfarande aktuellt, eftersom KPI ligger till grund för politiska beslut där även små metodförändringar kan ge miljardpåverkan på statens budget och hushållens ekonomi.

KPI:s roll i samhällsekonomin

Konsumentprisindex används i praktiken för att bestämma reala värden i ekonomin. Exempelvis justeras prisbasbeloppet varje år med KPI, vilket påverkar pensioner, sjukförsäkring och skatter. Om indexet är felaktigt beräknat kan vissa grupper i samhället få för låg eller för hög kompensation.

Forskningen visar också att KPI påverkar hur inflationsmål sätts och utvärderas. Riksbanken använder indexet som sitt främsta mått för penningpolitiken, och därför är metodfrågor – såsom hur man ska väga in nya varor, kvalitetsförändringar och digitala tjänster – av avgörande betydelse.

Intressanta fakta från svensk KPI-forskning

• Felaktiga historiska serier har visat att inflationen i vissa länder beräknats dubbelt så hög som verkligheten, vilket korrigerats av svenskledd forskning.
• Falukorven har i rättsvetenskapliga studier använts som exempel på hur en vardagsvara blir en juridisk symbol i KPI och prisbasbelopp.
• Riksbankens mikrodata visar att prisändringar i Sverige ofta sker i intervaller på några månader, vilket tyder på att företag anpassar sig gradvis till inflation och kostnadsförändringar.
• Enligt SCB består KPI av över 1 000 varor och tjänster som kontinuerligt uppdateras – allt från kaffe till mobilabonnemang.
• Under 2020-talet har digitalisering och nya konsumtionsmönster lett till forskning om hur streamingtjänster, appar och e-handel ska vägas in i KPI.

Regeringens budgetproposition är det viktigaste dokumentet i svensk politik. Det styr fördelningen av statens resurser, anger prioriteringar för forskning och innovation och påverkar hela samhällsekonomin. Svensk forskning kring budgetpropositioner analyserar hur politiska beslut om offentliga medel påverkar universitet, forskningsinfrastruktur, energisatsningar och innovationer. Studier visar att budgetpropositioner inte bara är tekniska ekonomiska dokument utan även verktyg för politisk styrning, samhällsplanering och internationell konkurrenskraft.

Historisk bakgrund till budgetpropositionen

Sedan 1990-talets stora ekonomiska kris har Sverige utvecklat ett starkt ramverk för finanspolitiken. Överskottsmålet, det strikta utgiftstaket och kravet på långsiktig hållbarhet i statsfinanserna infördes för att skapa stabilitet. Svensk forskning har visat att dessa reformer bidragit till att Sverige haft starkare offentliga finanser än många andra europeiska länder, men också att de skapat en hård konkurrens om de begränsade medel som kan satsas på forskning. Budgetpropositionen är därför inte bara en ekonomisk redovisning utan även en politisk arena där forskningens framtid avgörs.

Forsknings- och innovationspropositioner

Utöver den årliga budgetpropositionen lägger regeringen regelbundet fram forsknings- och innovationspropositioner. Dessa har analyserats av både ekonomer, statsvetare och forskningspolitiska experter. Propositionen ”Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta” från 2024 är ett exempel där staten lyfter fram satsningar på MAX IV, ESS och SciLifeLab – tre av Sveriges mest resurskrävande forskningsinfrastrukturer. Forskning pekar på att dessa investeringar stärker Sveriges internationella ställning men också kräver långsiktig ekonomisk planering i kommande budgetar.

FoU-budgetens utveckling

Enligt SCB avsätts 48,8 miljarder kronor för forskning och utveckling 2025, motsvarande 3,39 % av statens totala budget. Trots en nominell ökning är andelen av statsbudgeten den lägsta sedan 2008. Detta har uppmärksammats i svensk forskningspolitik eftersom det visar på en växande skillnad mellan nominell tillväxt och den relativa prioriteringen av FoU. Forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet har belyst att detta kan skapa långsiktiga problem för Sveriges innovationskraft, särskilt i tider av internationell konkurrens.

Energiresearch som nytt fokus

I december 2024 presenterade regeringen en särskild energiforskningsproposition. Den innebär ökade resurser från 2027 med 250 miljoner kronor årligen. Svensk forskning kring klimatpolitik visar att investeringar i energiforskning är avgörande för både försörjningstrygghet och klimatomställning. Detta har också setts som en strategisk satsning för att minska beroendet av importerad energi och samtidigt skapa nya exportmöjligheter inom grön teknik.

Budgetpropositionens samhällsekonomiska roll

Svensk forskning om budgetpropositionen har också lyft fram dess roll i det ekonomiska kretsloppet. Genom att styra investeringar i utbildning, infrastruktur, försvar och sociala system påverkar propositionen både utbud och efterfrågan i ekonomin. Under lågkonjunkturer, exempelvis 2008 och pandemin 2020, har forskningen visat att budgetpropositioner fungerar som kraftfulla verktyg för stabiliseringspolitik. Svenska ekonomer har analyserat hur utgiftstaket begränsat handlingsutrymmet, men också hur tillfälliga reformer ändå kunnat användas för att stimulera ekonomin.

Institutioner och forskningsmiljöer

Flera svenska forskningsmiljöer har spelat en nyckelroll i analysen av budgetpropositionen.

• Quality of Government Institute (Göteborgs universitet) undersöker hur styrning och institutionell kvalitet påverkar statens förmåga att fatta långsiktiga beslut i budgetar.
• Finanspolitiska rådet, en oberoende myndighet, granskar varje år regeringens finanspolitik och gör vetenskapliga bedömningar av hållbarhet, effektivitet och konsekvens.
• Institutet för framtidsstudier och SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) har publicerat flera analyser om hur forskningsresurser fördelas i budgetpropositionen och vilka samhällseffekter det får.

Forskning om transparens och demokratisk process

En annan viktig del av svensk forskning är hur transparent budgetprocessen är. Studier har visat att den svenska budgetmodellen, där regeringen lämnar en sammanhållen proposition i september, ger större förutsägbarhet än i många andra länder. Riksdagen kan inte ändra enskilda utgiftsområden hur som helst utan måste ta ställning till helheten. Detta har tolkats som en fördel för långsiktig forskningspolitik men också som en begränsning för oppositionens inflytande.

Forskningens internationella koppling

Svensk forskning kring budgetpropositionen belyser också EU:s inflytande. Stora delar av forskningsfinansieringen hänger samman med Horizon Europe och andra EU-program. Budgetpropositionen måste därför anpassas för att Sverige ska kunna ta del av dessa medel. Forskare har visat att ett starkt nationellt stöd till universitet och forskningsinstitut ökar chanserna att attrahera EU-finansiering, vilket gör budgetens inriktning avgörande även för internationellt samarbete.

Sektorer som prioriteras i budgeten

De senaste årens forskning pekar på att vissa sektorer återkommer som vinnare i budgetpropositionen:

• Universitet och högskolor får den största delen av FoU-medlen.
• Försvarsforskning har ökat kraftigt efter 2022, med stora resurser till FOI.
• Energi och klimat har blivit ett växande fokusområde.
• Medicinsk forskning, särskilt inom life science, har prioriterats genom SciLifeLab och regionala biomedicinska kluster.

Forskning om politiska effekter av budgetpropositionen

Svenska statsvetare har analyserat hur budgetpropositionen påverkar regeringsmakten. Eftersom budgeten ses som en förtroendefråga kan ett nedröstat budgetförslag leda till regeringskris. Forskningen visar att detta gett budgeten en särställning i svensk demokrati. Den är både ett redskap för ekonomisk styrning och ett politiskt verktyg för att befästa eller utmana regeringsställningen.

Den vetenskapliga debatten

Forskare inom både ekonomi, statsvetenskap och offentlig förvaltning diskuterar ständigt balansen mellan stabilitet och flexibilitet i budgetpropositionen. Vissa betonar vikten av strikt budgetdisciplin för långsiktig trovärdighet, medan andra menar att detta riskerar att urholka satsningar på framtidsområden som forskning, utbildning och hållbar utveckling. Det är just i denna spänning som mycket av svensk forskning om budgetpropositioner tar sin utgångspunkt.

Idag ligger det genomsnittliga spotpriset i Sverige 2025 på cirka 36 öre/kWh, men skillnaderna mellan elområden är mycket stora. I norra Sverige (SE1 och SE2) är priset ofta runt 15–20 öre/kWh, medan södra Sverige (SE4) ligger på uppåt 60–70 öre/kWh. Detta är rena spotpriser; när man lägger till energiskatt, moms, nätavgifter och påslag från elhandelsbolag kan det slutliga priset för hushållen hamna runt 1,50–2,50 kr/kWh beroende på område och avtal.

Forskning visar: elpriserna var betydligt lägre på 80- och 90-talet

Under 1980-talet präglades den svenska elmarknaden av överskott. Kärnkraften byggdes ut, vattenkraften levererade stabilt och priserna hölls på låga nivåer. Energiskatten infördes redan 1951 på 1 öre/kWh, men låg även på 1980-talet på en nivå som inte nämnvärt påverkade slutpriset.
På 1990-talet tillkom däremot nya faktorer. Moms infördes på el i början av decenniet och höjdes snart till 25 %, vilket kraftigt ökade hushållens kostnader. Detta markerade en tydlig brytpunkt där elen gick från att vara en billig basvara till att bli mer skattebelagd och styrd av statliga intäkter.

Vad kostar elen idag? Jämförelse med 1980-talet

I början av 1980-talet betalade hushåll i Sverige bara några få ören per kWh, i vissa fall under 10 öre, exklusive skatt. Räknat i dåtidens penningvärde var det extremt lågt. Tar man hänsyn till inflation ser man att elpriserna realt har stigit markant, även om hushållens ökade inkomster har gjort att elens andel av utgifterna inte ökat lika dramatiskt.
Forskning visar att 1980 utgjorde kostnaden för el, gas och värme över 10 % av hushållens totala konsumtion. I dag är siffran knappt 5 %, trots högre priser. Detta beror på att hushållens konsumtionsmönster har breddats och att andra utgifter ökat ännu mer.

Skatterna gör skillnad – från öre till halva priset

Energiskatten har gått från 1 öre/kWh 1951 till 43,9 öre/kWh år 2025. Med moms innebär det att nära hälften av elpriset för hushåll idag består av skatter. På 1980-talet var beskattningen minimal, och även om den ökade under 1990-talet nådde den aldrig upp till dagens nivåer. En stor del av skillnaden i hushållens elkostnader mellan då och nu beror alltså på skattepålagor snarare än på själva marknadspriset.

Vad kostar elen idag? Elens andel av hushållens ekonomi

Trots att elen idag ofta kostar över 1 kr/kWh när allt inkluderas, så utgör den en mindre del av hushållens totala utgifter än under 1980-talet. Svenskar lägger i dag i snitt under 5 % av sina konsumtionsutgifter på el, jämfört med mer än 10 % år 1980.
Detta visar att köpkraft och inkomster spelar lika stor roll som själva elpriset. En intressant detalj är att 100 kronor från 1956 motsvarar cirka 1 726 kronor i dagens penningvärde, vilket gör direkta jämförelser svåra. Men justerat för inflation är dagens el väsentligt dyrare än under 80- och 90-talen.

Samhällsperspektiv: från överskott till elområden

På 80-talet fanns det ett tydligt överskott av el i Sverige. I dag är situationen mer komplex, med en uppdelning i elområden som gör att södra Sverige har väsentligt högre priser än norra. Samtidigt styrs priserna i hög grad av den europeiska elmarknaden, något som inte alls påverkade på samma sätt för 40 år sedan. Det gör att skillnaderna mellan då och nu inte bara handlar om skatt eller inflation, utan också om en helt förändrad marknadsstruktur.

Idag är det tydligt att svenska elpriser påverkas av faktorer som:

• Export till Europa – höga priser i Tyskland och Polen drar upp svenska priser i södra Sverige.
• Elområden – flaskhalsar i överföringskapaciteten gör att norra Sverige ofta har mycket lägre priser än södra.
• Väderberoende – vindkraftens expansion gör att blåsigare dagar pressar priserna nedåt, medan kalla och vindstilla dagar ger pristoppar.

Elpriset i Sverige idag är i genomsnitt inte dramatiskt högre än på 80- och 90-talen när man justerar för inflation, men fördelningen ser helt annorlunda ut. Då betalade hushållen främst för själva energin, medan dagens hushåll betalar mest för skatter och avgifter. Skillnaderna mellan elområden, beroendet av internationella marknader och politiska beslut om skatt har gjort elpriset mer oförutsägbart än någonsin tidigare.

Jobbskatteavdraget har enligt svensk forskning skapat 93 000–186 000 fler årsarbetskrafter, gett särskilt stora ekonomiska lättnader för låg- och medelinkomsttagare, och ökat arbetsutbudet både bland unga och äldre. Reformen beskrivs som en av de mest framgångsrika i modern svensk skattepolitik enligt flera forskningsinstitut som IFAU och SNS.

Vad är jobbskatteavdrag och varför infördes det?

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på förvärvsinkomster – alltså löner, näringsverksamhet eller liknande – som gör att du betalar lägre inkomstskatt ju mer du arbetar. Avdraget infördes 2007 av Alliansregeringen i syfte att öka incitamenten att arbeta snarare än att leva på bidrag eller andra transfereringar. Det fungerar progressivt och är störst i procent för de med lägst inkomster – en låginkomsttagare kan få över 20 % av sin kommunalskatt reducerad tack vare avdraget.

Regeringens egna utvärderingar visar att reformen haft tydliga arbetsmarknadseffekter. Forskare från bland annat IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har kunnat påvisa att grupper som fått större skattesänkningar i högre grad ökat sitt arbetsutbud, särskilt kvinnor och äldre arbetstagare.

Forskning: tydligt samband mellan avdraget och ökad sysselsättning

Regeringen beställde 2011 en omfattande analys av jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter. Resultatet blev att sysselsättningen uppskattades ha ökat med mellan 1,4 och 3,0 procent, vilket motsvarar upp till 186 000 helårsarbeten. IFAU fann att marginaleffekten – alltså det ekonomiska incitamentet att ta ett jobb – påverkades särskilt mycket för deltidsarbetande och tidigare arbetslösa.

En viktig aspekt i forskningen är att avdraget hade långvarig påverkan på beteende: personer som började arbeta mer efter införandet tenderade att behålla sin ökade arbetsnivå även flera år senare.

Jobbskatteavdrag för pensionärer – förlänger arbetslivet

Sedan 2009 har personer som fyllt 65 år rätt till ett förstärkt jobbskatteavdrag på pensionsgrundande arbetsinkomster. Detta innebär att äldre betalar väsentligt lägre skatt än yngre vid samma inkomstnivå. Exempel: en 67-åring med en månadslön på 25 000 kr har i genomsnitt 1 400–1 600 kr lägre skatt än en 30-åring med samma lön.

IFAU:s forskning visar att denna skattesänkning har tydligt förlängt arbetslivet. Enligt deras rapport ökade arbetskraftsdeltagandet bland män 65–70 år med hela 4,2 procentenheter efter reformen. Kombinationen av lägre skatt och lägre arbetsgivaravgift gjorde det också billigare för arbetsgivare att anställa äldre, vilket ytterligare förstärkte effekten.

Jobbskatteavdrag 2024 – större avdrag för låg- och medelinkomsttagare

I april 2024 föreslog regeringen ett förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster (Fi2024/01005). Förslaget förstärkte det befintliga jobbskatteavdraget och innebar att en heltidsarbetande med låg till medelhög lön fick en årlig skattelättnad på i snitt 1 900 kronor. Budgetutrymmet för åtgärden var 8,11 miljarder kronor och avsåg främst att mildra effekterna av inflationen och öka arbetsincitamenten.

Regeringens beräkningar visade att reformen 2024 gav störst effekt för de som tjänade mellan 20 000–35 000 kr/mån, där marginalnyttan av ytterligare arbetsinsats ofta är mest känslig.

Jobbskatteavdrag 2025 – borttagen avtrappning och större avkastning för arbete

Från och med januari 2025 togs den tidigare avtrappningen av jobbskatteavdraget för höginkomsttagare bort. Det innebär att även de som tjänar över 50 000 kr/mån nu får ett fullt jobbskatteavdrag. Enligt Ekonomifakta kan en person med 39 592 kr i månadslön spara upp till 3 941 kr per månad i skatt tack vare avdraget – vilket motsvarar nästan 47 000 kr per år.

För låg- och medelinkomsttagare innebär den nya konstruktionen att skattefördelarna vid löneförhöjning ökar ytterligare. Reformen stärker arbetslinjen och minskar de tidigare marginaleffekterna som avtrappningen skapade.

Intressanta fakta om jobbskatteavdraget och forskningsresultat

• Informationsfördelning spelar mindre roll: Enligt IFAU påverkas inte människors benägenhet att arbeta nämnvärt av exakt hur jobbskatteavdraget fungerar – det räcker med att de vet att det finns för att beteendet ska förändras.
• Bäst effekt hos låginkomsttagare: Både svenska och internationella studier visar att personer med låg utbildning och svagare ställning på arbetsmarknaden svarar mest på skattesänkningar.
• Svensk modell i internationell kontext: OECD har uppmärksammat Sveriges jobbskatteavdrag som ett lyckat exempel på hur arbetsmarknadsreformer kan utformas för att kombinera hög sysselsättning med låg inkomstspridning.

Svensk forskning inom cirkulär ekonomi utvecklar just nu nya affärsmodeller, styrmedel och teknologier som ska minska avfall, maximera resurshushållning och bidra till klimatomställningen. Universitet som Lund, Linköping och Chalmers samarbetar med myndigheter och näringsliv genom RISE, IVL och Regeringens delegation för cirkulär ekonomi. Forskningen fokuserar särskilt på bygg- och textilsektorn, plast, elektronik och livsmedel. Resultaten visar att omställningen inte bara är möjlig utan också nödvändig för att möta Sveriges klimatmål, minska importberoende och skapa nya jobb inom återbruk och reparation.

Vad är cirkulär ekonomi?

Cirkulär ekonomi är ett system där produkter, material och resurser cirkulerar i kretslopp så länge som möjligt. Till skillnad från den traditionella linjära modellen – “ta, tillverka, släng” – syftar cirkulär ekonomi till att designa bort avfall redan från början. Istället för att producera nytt hela tiden, återanvänds, repareras, delas, uppgraderas och återvinns resurser i flera cykler.
De tre grundprinciperna är:

1. Eliminera avfall och föroreningar
2. Hålla produkter och material i användning
3. Återskapa naturliga system

Cirkulär ekonomi gäller inte bara miljö utan även ekonomi – det handlar om att maximera värdet av varje resurs under så lång tid som möjligt.

Cirkulär ekonomi betyder mer än återvinning

Många förväxlar cirkulär ekonomi med återvinning, men det är mycket mer än så. Återvinning är sista steget i ett cirkulärt system – det viktigaste är att förlänga livslängden och minska behovet av nya råvaror. Det innebär att designa produkter så att de är lätta att laga, uppgradera eller återmontera, samt att skapa incitament för konsumenter att hyra eller dela istället för att köpa nytt.
Exempel: En mobiltelefon i ett cirkulärt system är byggd för att lätt kunna plockas isär, ha modulära delar och tillgång till reservdelar – och kunden hyr telefonen istället för att äga den.

Svensk forskning i praktiken – institutioner och projekt

• Lund universitet har flera projekt inom plast, elektronik och hållbar konsumtion. Forskare som Jessika Richter analyserar policyer och styrmedel som underlättar cirkulär omställning.
• Linköpings universitet har bidragit till utformningen av världens första ISO-standarder för cirkulär ekonomi, med målet att vägleda företag mot konkreta och mätbara resultat.
• Chalmers tekniska högskola utvecklar tekniker för cirkulär ekonomi inom bygg och verkstadsindustrin.
• IVL Svenska Miljöinstitutet studerar hur hushållsbeteenden påverkar återbruk och hur man bäst utformar logistik för materialflöden.
• RISE leder flera praktiska projekt inom cirkulär upphandling, återvinning av textil och industriell symbios.
• Regeringens delegation för cirkulär ekonomi samordnar policyutveckling och föreslår strategier för nationell omställning.

Cirkulär ekonomi exempel – konkreta exempel från Sverige

1. Houdini Sportswear (kläder)
Säljer, hyr ut och återvinner sina plagg. Kunder kan lämna in trasiga kläder för reparation eller återvinning. Fibrer tas tillvara i nya produkter.

2. Returhuset i Borås
Här renoveras gamla möbler, cyklar, elektronik och kläder för att säljas vidare. Projektet drivs av kommunen och bidrar till både miljönytta och sysselsättning.

3. Go Cirkulär (Malmö)
Använder kaffesump från kaféer för att tillverka naturlig hudvård. Verksamheten bygger på restflöden från andra branscher.

4. Cirkulära byggprojekt
Svenska byggaktörer som Skanska och White Arkitekter deltar i projekt där man återanvänder rivningsmaterial, skapar digitala materialbanker och designar byggnader för demontering.

5. Returpack (Pantamera)
Det svenska pantsystemet är ett av världens mest effektiva – 2,4 miljarder burkar och flaskor återvinns varje år. Aluminium som återvinns sparar upp till 95 % energi jämfört med nyproduktion.

6. Loop Rocks
En digital plattform för återanvändning av schaktmassor och byggmaterial mellan olika byggarbetsplatser – minskar behovet av transporter och deponi.

Intressant fakta om cirkulär ekonomi

• Enligt Ellen MacArthur Foundation kan cirkulär ekonomi minska växthusgasutsläpp globalt med 39 % – framför allt inom stål, cement, plast och livsmedel.
• EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (2020) har blivit en katalysator även för svensk lagstiftning och styrmedel.
• Svenska Naturvårdsverket har bedömt att en cirkulär ekonomi kan ge nettoökning av jobb – särskilt inom reparation, service och återbruk.
• I Sverige genereras varje år över 140 miljoner ton avfall – mycket av detta är outnyttjade resurser som skulle kunna cirkuleras.

Cirkulär ekonomi är en växande forsknings- och innovationsfråga i Sverige. Genom att tänka om hur vi designar, använder och återför produkter i kretslopp kan vi skapa ett resurssnålt, klimatvänligt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Svensk forskning slår fast att den svenska kronan är undervärderad ur flera ekonomiska perspektiv – realt, historiskt och i jämförelse med fundamentala faktorer. Kronans utveckling har blivit ett forskningsfält i sig, med fokus på pass-through-effekter, global osäkerhet, penningpolitik, exportkonsekvenser och inflationstryck. Studier från bland annat Riksbanken, Swedbank, Lunds universitet, Nordea och SEB visar att valutans rörelser har stor och ibland oväntat snabb påverkan på svensk ekonomi.

Den svenska kronans reala försvagning – ett unikt industriellandsmönster

Riksbankens långtidsstudier visar att realväxelkursen för kronan – alltså justerad för inflation – har försvagats trendmässigt sedan 1970-talet, vilket inte har setts i andra jämförbara industriländer. Orsakerna anges vara långsammare produktivitetsutveckling, försämrade bytesförhållanden samt relativt låga löneökningar i Sverige. Samtidigt har nominella växelkursen, som inte justeras för inflation, varit mer stabil på lång sikt.

Kronan kraftigt undervärderad enligt flera modeller

Enligt både IMF och SEB är kronan undervärderad med 10–15 % i real effekt, vilket innebär att den borde vara starkare utifrån grundläggande faktorer som bytesbalans, ränteskillnader och inflationsmål. Den svenska kronan har också varit en av de svagaste valutorna inom G10 det senaste decenniet, trots stabil ekonomi och låg statsskuld.

Svag svensk krona gynnar export – men ökar importpriser och inflation

Flera rapporter understryker att en försvagad krona gynnar exportföretag genom billigare prisnivåer internationellt, men samtidigt ökar kostnader för importerade varor – särskilt energi och livsmedel. Detta driver upp inflationen och gör det svårare för Riksbanken att nå sitt inflationsmål.

Inflationseffekten: pass-through slår snabbare än väntat

Forskning från både Riksbanken och Swedbank visar att växelkursens påverkan på inflationen – så kallad pass-through-effekt – har blivit både större och snabbare under de senaste åren. Under höginflation slår växelkursändringar igenom med upp till 17 % inom ett år, vilket är betydligt mer än under låg inflation där effekten ligger kring 6–7 %.

Den svenska kronan och global osäkerhet – finansmarknaden reagerar direkt

Kronan tenderar att försvagas i tider av global oro, eftersom den anses vara en ”riskvaluta”. I oroliga tider flyttar kapital till säkrare tillgångar som USD och CHF. Forskning från FOI och Riksbanken visar att geopolitik och säkerhetslägen snabbt påverkar SEK i kapitalflöden, särskilt när svenska aktörer har höga skulder i utländsk valuta.

Penningpolitikens roll: låg ränta försvagade kronan 2014–2020

Riksbanken var först i världen med att införa negativ styrränta och expansiv penningpolitik. Studier av bland andra Bacchetta och Chikhani visar att dessa åtgärder bidrog till att kronan försvagades långt mer än vad fundamentala variabler motiverade. Dessutom har Riksbankens kommunikation haft en psykologisk påverkan på marknadsförväntningar, vilket förstärkt rörelsen.

Kronan mot euron och dollarn – olika effekter på priser

Nyare forskning från Riksbanken 2024 visar att kronans svängningar mot dollarn ger mindre utslag på konsumentpriser jämfört med svängningar mot euron. En förklaring är att kronförsvagning mot USD ofta sker i samband med låg global efterfrågan, vilket motverkar prishöjningar.

Snabb pass-through efter chocker – bekräftat av svensk VAR-forskning

Studier från Lunds universitet baserade på bayesiansk VAR-modellering visar att valutakurschocker får ett snabbt genomslag i KPI och importpriser – effekten märks ofta inom tre månader. Detta har ökat efter pandemin och förstärkts av ökad global osäkerhet.

Den svenska kronan och industrin – dubbla effekter

Handelsbankens analys varnar för att den senaste tidens förstärkning av kronan kan skada svensk exportindustri. Företag som haft marginalfördelar med en svag krona riskerar nu minskad lönsamhet. Valutasäkring nämns som ett viktigt verktyg, särskilt för exportörer mot eurozonen.

Historik: den svenska kronans väg från guld till flytande växelkurs

Kronan infördes 1873 och var från början kopplad till guldstandarden via den Skandinaviska myntunionen. Efter flera systemskiften gick Sverige 1992 över till flytande växelkurs efter valutaattacker. Sedan dess har kronans värde bestämts av marknaden, vilket gett stora svängningar.

Framtidsprognoser för den svenska kronan: svag men på väg upp?

Nordea och SEB förutspår att kronan kommer stärkas något mot euron fram till slutet av 2026, delvis tack vare stigande svenska räntor, stark offentlig ekonomi och minskat handelsunderskott. Det råder dock stor osäkerhet, särskilt kopplat till geopolitik och global riskaptit.

Den svenska kronan som forskningsfält

Svensk forskning om kronan har blivit mer avancerad, med allt från makromodeller, marknadspsykologi och valutaflödesanalys till mikrosimuleringsstudier och inflationsöverföring. Resultaten påverkar såväl penningpolitik som företagsstrategier och hushållens köpkraft. Kronan är inte bara en valuta – den är ett direkt verktyg för att förstå hela Sveriges ekonomiska tillstånd.

När Sverige 2008 gick från statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift förändrades hela systemet för beskattning av bostäder. Forskning från bl.a. IFN, Göteborgs universitet och Ekonomistyrningsverket visar att skattebytet kraftigt ökade hushållens disponibla inkomster – vilket i sin tur har lett till stigande bostadspriser, svagare omfördelning och ökade kommunala intäkter.

Så beräknas underlaget för fastighetsavgift – 75 % av marknadsvärdet

Grunden för fastighetsavgiften är taxeringsvärdet, som motsvarar ca 75 % av ett uppskattat marknadsvärde två år före taxering. Detta värde tas fram genom massvärdering baserad på faktorer som läge, storlek, standard och byggnadsår.

För småhus är fastighetsavgiften 0,75 % av taxeringsvärdet, men aldrig mer än ett årligt maxbelopp (för 2025: 10 074 kr per byggnad).
Forskning visar dock att dessa modeller kan ha bristande träffsäkerhet, särskilt för ägarlägenheter, där värderingsmodellen i vissa fall är lånad från hyreshusvärdering – vilket kan ge snedvridna resultat.

Exempel:

• Taxeringsvärde: 1 000 000 kr → Fastighetsavgift = 7 500 kr
• Taxeringsvärde: 2 000 000 kr → Fastighetsavgift = 15 000 kr → Begränsas till takbelopp: 10 074 kr

(Källor: Skatteverket, GU, Högskolan i Gävle, ESV)

Kommunal fastighetsavgift – stabil inkomstkälla utan omfördelning

Den kommunala fastighetsavgiften ersatte den tidigare statliga fastighetsskatten 2008.
Skillnaden är tydlig:

• Fastighetsskatten var progressiv och baserades på 1 % av taxeringsvärdet – utan tak
• Fastighetsavgiften är platt och har ett tak – och är enklare att förutse för hushållen

Forskning från Skattebetalarnas förening och IFN visar att detta har lett till:

• Högre legitimitet bland väljare
• Lägre skatteintäkter från rika hushåll
• Minskad omfördelning mellan rika och fattiga

Ekonomistyrningsverket visar även att intäkterna ökade över tid trots lägre procentsats, tack vare att taxeringsvärdena stigit:

• 2007 (fastighetsskatt): ca 13 miljarder kr
• 2019 (fastighetsavgift): ca 15,6 miljarder kr

(Källor: Skattebetalarna, IFN, ESV)

Statlig fastighetsskatt – används fortfarande på vissa fastigheter

Statlig fastighetsskatt finns kvar för vissa fastigheter:

• Småhus under uppförande: 1 % av taxeringsvärdet
• Obebyggda tomter: 1 %
• Industrier, elproduktionsanläggningar, vattenkraftverk m.m.

Här finns inget takbelopp, vilket gör skatten betydligt tyngre än fastighetsavgiften för bostäder.

Fastighetsskatten spelar därmed fortfarande en viktig roll för staten – särskilt som det fortfarande finns röster i forskningen som förespråkar en återgång till ett mer progressivt system.

(Källor: Skatteverket, regeringens utvärderingar, IFN)

Kritik från forskningen – risk för orättvisor och snedvridningar

Flera rapporter pekar på problem i dagens system:

• Taxeringsvärden kan vara för trubbiga, särskilt i områden med stor prisvariation
• Ägarlägenheter får ibland felaktiga taxeringsvärden
• Kommuner med snabb prisutveckling gynnas av ökade intäkter
• Systemet saknar rättvisa i förhållande till inkomstnivå

Exempelvis har Göteborgs universitet visat att omfördelningseffekten i bostadsbeskattningen kraftigt försvagades när den statliga skatten togs bort.

Intressant fakta och siffror från forskningen

• I Sverige motsvarar bostadsbeskattningen idag ca 1,8 % av skatteintäkterna, jämfört med OECD-genomsnittet på 3,4 %
• Nybyggda bostäder är befriade från fastighetsavgift i 15 år
• En spärrregel skyddar låginkomsttagare och pensionärer – max 4 % av inkomsten får gå till fastighetsavgift
• Kommunal fastighetsavgift gäller även småhus på ofri grund, men då med halvt takbelopp

Den svenska forskningen kring fastighetsavgiften visar alltså ett komplext men tydligt mönster:
Systemet är politiskt hållbart och ekonomiskt effektivt för kommunerna – men saknar den omfördelande kraft som tidigare fastighetsskatt hade. Taxeringsunderlaget är centralt för rättvisa, och dess brister får stora konsekvenser för både hushåll och samhällsekonomi.

Sverige är ett av de länder i världen med högst skattetryck – men också ett av de länder som erbjuder flest offentliga tjänster i utbyte. Den totala skattebördan i Sverige uppgår till cirka 42–44 % av BNP, enligt siffror från OECD. Det innebär att svenska medborgare i snitt betalar nästan hälften av sina inkomster i olika former av skatt – men vad ingår egentligen? Forskningen har kartlagt hela skattestrukturen: från inkomstskatt till moms, arbetsgivaravgifter och kapitalskatt.

Forskare visar: Vanlig svensk betalar över 60 % i total skatt på marginalen

Ekonomiprofessor Lars Calmfors och forskare vid IFAU och SNS har i flera rapporter visat att en höginkomsttagare i Sverige kan betala en marginalskatt på upp till 60–70 % när samtliga skatter räknas med: kommunalskatt, statlig inkomstskatt, värnskatt (före 2020), arbetsgivaravgifter och moms på konsumtion.

Även låg- och medelinkomsttagare har högt skattetryck i Sverige jämfört med andra OECD-länder, där marginalskatten ofta stannar kring 35–40 %.

Skatt på arbete: Här försvinner mest

Inkomstskatten delas i två delar:

• Kommunalskatt: cirka 30–33 % beroende på var du bor
• Statlig inkomstskatt: 20 % på inkomster över 598 500 kr (2025)

Utöver detta betalar arbetsgivaren 31,42 % i arbetsgivaravgift, vilket är en kostnad som inte syns på lönebeskedet men som påverkar hur mycket du ”kostar” att anställa.

Moms och konsumtionsskatt – dolt skattetryck vid varje köp

Momsen i Sverige ligger på:

• 25 % på det mesta (t.ex. kläder, elektronik)
• 12 % på livsmedel och hotell
• 6 % på böcker, kollektivtrafik och kultur

Momsintäkterna är en av statens största inkomstkällor. Totalt genererar moms och punktskatter (alkohol, tobak, bränsle) över 500 miljarder kronor årligen, enligt Skatteverket.

Kapitalbeskattning – forskarna ifrågasätter modellen

Kapitalinkomster beskattas ofta med 30 %, men forskning från bl.a. SNS och Konjunkturinstitutet har visat att reella skattenivåer ofta blir lägre på grund av olika avdrag, investeringsformer och räntefördelning.

ISK (investeringssparkonto) beskattas med en schablon som motsvarar cirka 1 % av kapitalet per år, vilket i praktiken innebär mycket låg skatt för rika sparare under perioder av hög avkastning.

Skattetryck i internationell jämförelse – Sverige i topp

OECD-statistik visar att Sverige ligger bland de fem länder med högst skattetryck i världen, tillsammans med Danmark, Frankrike och Belgien. Skattetrycket som andel av BNP ligger:

• Sverige: 42,6 %
• OECD-snitt: 34 %
• USA: 27 %

Det innebär att den genomsnittlige svensken betalar flera tusenlappar mer i skatt varje månad jämfört med en person i t.ex. Tyskland eller USA, även vid liknande bruttolön.

Skatteuttaget finansierar omfattande välfärd

Forskare vid Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket konstaterar att den höga skattenivån i Sverige också möjliggör offentligt finansierad:

• Sjukvård
• Skola
• Universitetsutbildning
• Föräldraförsäkring
• Pensioner
• Äldreomsorg
• Barnomsorg

Sverige har också en av de mest generösa föräldraledigheterna i världen – något som finansieras just genom det höga skattetrycket.

Effektivitet och incitament – forskningskritik mot skattesystemet

En rad forskningsrapporter (t.ex. från ESO och SNS) har dock pekat på att de höga marginalskatterna minskar arbetsutbudet, särskilt bland högutbildade och entreprenörer. Sverige har också ett av de lägsta antalen höginkomsttagare inom den privata sektorn i EU, enligt SCB och EU-statistik, delvis på grund av skattesystemets utformning.

Fördelningseffekt – låginkomsttagare betalar mer än det verkar

Trots progressivitet i inkomstskatten visar forskning att låginkomsttagare ofta drabbas hårdare av konsumtionsskatter. Momsen är proportionell, vilket innebär att låginkomsttagare lägger större andel av sin inkomst på momsbeskattade varor – en effekt som i praktiken gör systemet mer regressivt än det ser ut.

Så fördelas skatteintäkterna

Enligt Ekonomifakta och Skatteverket kommer statens skatteintäkter (drygt 2 600 miljarder kr 2024) främst från:

• Inkomstskatt: 870 miljarder kr
• Arbetsgivaravgifter: 800 miljarder kr
• Moms: 600 miljarder kr
• Punktskatter och kapital: 330 miljarder kr

Forskningen efterlyser enklare system

Många svenska och internationella ekonomer har efterlyst enklare, mer transparent skattepolitik. Förslag som återkommande diskuteras i forskningen inkluderar:

• Plattare inkomstskatt
• Lägre arbetsgivaravgift
• Högre fastighetsskatt i stället för kapitalskatt
• Skattereformer som stimulerar entreprenörskap och arbete

Exempelvis menar Timbro, SNS och Institutet för Näringslivsforskning att Sverige riskerar långsiktig ekonomisk försvagning om inte marginaleffekterna mildras.

Svenskens faktiska skatt: så mycket försvinner av lönen

För en medelinkomsttagare (35 000 kr/mån före skatt) ser det typiskt ut så här:

• Kommunalskatt: ca 10 500 kr
• Indirekta skatter (moms, punktskatt): 4 000–6 000 kr
• Dold arbetsgivaravgift: ca 11 000 kr

Totalt: ca 25 000–27 000 kr av värdet på det utförda arbetet går till skatter och avgifter – varje månad.

Sveriges ränteavdrag är ett av EU:s mest generösa och kostade staten 61 miljarder kronor under 2024 – mer än dubbelt så mycket som fyra år tidigare. Det gynnar i huvudsak höginkomsttagare och bidrar till ökad skuldsättning, överhettad bostadsmarknad och snedvriden skattepolitik. Enligt Finansinspektionen och Konjunkturinstitutet är ränteavdraget direkt kopplat till hushållens ökade lånebenägenhet och ökade bostadspriser, vilket ökar risken för finansiell instabilitet i Sverige.

Så fungerar ränteavdrag i Sverige – regler och nivåer

Ränteavdraget tillåter privatpersoner att dra av 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kronor. För belopp över denna gräns är avdraget 21 %. Det gäller för både bolån och andra typer av lån, men särskilt stor är effekten på bostadsmarknaden. I vissa fall har hushåll med stora lån kunnat få tiotusentals kronor tillbaka varje år via skattesystemet.

Höginkomsttagare och storstadshushåll vinner mest

Data från Skatteverket och Finanspolitiska rådet visar att avdraget är ojämnt fördelat. Exempel:

• 43 % av ränteavdragen går till hushåll där inkomsten överstiger 52 000 kr i månaden
• Kommuner som Danderyd, Lidingö och Nacka får i snitt 4–5 gånger så stort avdrag per capita jämfört med landsbygdskommuner
• Hushåll med högre utbildning och större bostadslån drar störst nytta av avdraget

Forskning: ränteavdrag driver upp bostadspriserna

En rapport från SNS Konjunkturråd visar att ränteavdraget bidragit till att bostadspriserna i Sverige är 10–15 % högre än de annars hade varit. Detta sker eftersom hushåll har råd att låna mer när räntan blir ”rabatterad” via staten. Denna efterfrågedrivna prisökning gynnar befintliga bostadsägare men skapar hinder för förstagångsköpare.

Ökad skuldsättning kopplad till ränteavdrag

Flera svenska studier, bland annat från IBF (Institutet för bostads- och urbanforskning) vid Uppsala universitet, bekräftar att avdraget ökar hushållens vilja att ta större lån. Sveriges hushåll har idag en skuldsättningsgrad på över 180 % av disponibel inkomst, vilket är en av de högsta nivåerna i världen. Riksbanken och Finansinspektionen har i flera rapporter varnat för denna utveckling.

Jämförelse med andra länder – Sverige sticker ut

De flesta västeuropeiska länder har redan trappat ner eller avskaffat sina ränteavdrag:

• Nederländerna: avdraget minskas successivt varje år
• Danmark: reformerade systemet kraftigt under 2010-talet
• Tyskland och Storbritannien: inget generellt ränteavdrag alls
  Trots detta behåller Sverige sitt avdrag, vilket enligt OECD och IMF ökar risken för en osund bostadsmarknad.

Reformer och utredningar i Sverige

Regeringen har tillsatt flera utredningar för att se över ränteavdragets framtid. Bland annat diskuteras:

• Trappa ned avdraget till 20 % inom 10 år
• Begränsa avdraget till bostadslån under 3,5 miljoner kronor
• Ta bort avdrag för konsumtionslån (blancolån), vilket redan beslutats från 2026
• Införa ett tak per person, t.ex. 50 000 kr

Flera experter, bland annat professor Roine Vestman (SU) och Hans Lind (KTH), föreslår modeller där endast hushåll med låg inkomst eller förstagångsköpare får behålla ränteavdraget i nuvarande eller reducerad form.

Forskarnas rekommendation: minska långsiktigt och differentiera

Enligt mikrosimuleringsmodeller från SCB och Konjunkturinstitutet är en långsam nedtrappning mest effektiv. En minskning till 20 % under en tioårsperiod skulle ge:

• Minskad statlig kostnad med 8–10 miljarder per år
• Minskad skuldsättning med 2–4 procentenheter
• Marginell inverkan på bostadspriserna om åtgärden är förutsägbar

SNS föreslår att ränteavdraget omvandlas till ett inkomstprövat skattereduktionssystem för att förbättra träffsäkerheten och rättvisan.

Intressant fakta om ränteavdrag

• Mellan 2006 och 2024 har ränteavdraget kostat staten nästan 440 miljarder kronor
• Avdraget infördes i samband med 1991 års skattereform men fick ökad betydelse när räntorna sjönk kraftigt efter 2008
• Under pandemin ökade lånevolymerna, vilket ledde till att ränteavdraget blev ännu dyrare – trots låga räntor
• Sverige är idag ett av de sista länderna i EU med ett så omfattande och generellt ränteavdrag för privatpersoner

Ränteavdrag i siffror

År	Statlig kostnad för ränteavdrag (mdr kr)	Skuldsättning (% av disponibel inkomst)
2020	ca 27	ca 170 %
2022	ca 45	ca 178 %
2024	61	ca 182 %

Ränteavdraget ses alltmer som ett statsfinansiellt sårbart system som skapar ojämn fördelning, bostadsprisbubblor och ökade finansiella risker. Forskningen pekar på att reformer är både nödvändiga och möjliga.

Sverige har under 2000-talet blivit ett av de länder i Europa där SMS-lån – snabba, högkostnadskrediter utan säkerhet – fått störst genomslag. Enligt Konsumentverkets rapporter är det framför allt unga vuxna och personer med ekonomisk utsatthet som använder denna typ av kredit. Forskning visar nu att SMS-lån inte bara bidrar till ökad skuldsättning, utan ofta också förstärker ekonomisk och social utsatthet.

Skuldfällan börjar med några klick

Tillgängligheten är en av huvudorsakerna till att SMS-lån blivit så spridda. I Sverige har långivare marknadsfört lån som kan beviljas inom 15 minuter – ofta utan kreditprövning i traditionell mening. Forskare vid Lunds universitet har visat hur detta öppnar upp för impulsiva beslut, särskilt i samband med ekonomiska kriser, separationer eller missbruk.

2018 infördes ett räntetak (40 % + referensränta) samt krav på måttfull marknadsföring enligt den reviderade konsumentkreditlagen. Men trots detta visar studier från bl.a. Uppsala universitet att marknaden anpassat sig genom att erbjuda “kreditkonton” och andra varianter som faller utanför definitionen av snabblån.

SMS lån och psykisk ohälsa – ett växande forskningsområde

Enligt en sammanställning från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) finns det ett tydligt samband mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa. Flera svenska forskare, inklusive ett team från Karolinska Institutet, har noterat hur individer med återkommande användning av SMS-lån uppvisar förhöjd risk för ångest, depression och självmordstankar.

I synnerhet unga män mellan 18 och 30 år pekas ut som en högriskgrupp. En studie publicerad i Nordic Journal of Social Research visade att bland dessa män var över 30 % av låntagarna beroende av snabblån för att betala andra lån, vilket ledde till en accelererande skuldspiral.

Kronofogdens statistik avslöjar mönster

Kronofogden rapporterade redan 2016 att antalet ärenden kopplade till snabblån ökade kraftigt. Efter lagändringen 2018 minskade antalet något, men ökade därefter igen när långivare justerade sina affärsmodeller. 2023 rapporterade myndigheten att över 25 % av ansökningarna om betalningsförelägganden gällde obetalda korta konsumentkrediter, ofta SMS-lån.

Flera svenska forskare menar att dessa lån främst leder till ökad skuldsättning snarare än att lösa akuta ekonomiska problem. Lånens konstruktion – hög ränta, kort återbetalningstid och frekvent förlängning – gör dem strukturellt riskabla.

Digitala snabblån – ny svensk forskning kartlägger SMS lånens psykologi

En studie från Handelshögskolan i Stockholm undersöker nu psykologin bakom beslut att ta snabblån via mobil. Genom mobilspårning, enkäter och experimentell metod visar forskarna hur känslostyrda situationer (ex. stress, skam, akut behov) triggar irrationellt beteende. Användning av ”köp nu, betala senare”-tjänster i kombination med SMS-lån skapar ett farligt mönster där konsumenten förlorar överblick över sin ekonomi.

Samtidigt utvecklas AI-baserade kreditbedömningar som automatiskt nekar risklåntagare – men forskarna varnar för att dessa modeller riskerar diskriminera utifrån socioekonomisk bakgrund.

Sverige som försöksfält för kreditexperiment

Svensk lagstiftning har historiskt varit liberal när det gäller konsumentkrediter. Det har gjort landet till en arena där internationella låneaktörer testat nya modeller för mikrokrediter. Exempel är kreditappar som kombinerar spelifiering, push-notiser och lojalitetspoäng. Enligt en rapport från Finansinspektionen 2022 är dessa appar ofta svåra för konsumenter att genomskåda, och forskare vid Göteborgs universitet har uppmärksammat den etiska problematiken.

Förebyggande insatser och framtida forskning

Flera svenska forskningsprojekt har nyligen fått anslag för att utvärdera hur ekonomisk rådgivning, SMS-spärrar och skärpt reglering kan minska risken för överskuldsättning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också börjat intressera sig för SMS-lån i relation till samhällskrisberedskap – eftersom lånens spridning är störst i ekonomiskt sårbara grupper.

Vidare utreds nu möjligheten att införa ett centralt skuldregister – något som forskare påpekar kan skydda konsumenter från att beviljas flera snabblån parallellt. Liknande modeller finns i Norge och Finland och har visat positiva resultat.

Intressant fakta om SMS lån i Sverige

• Sverige var först i världen med att erbjuda SMS-lån 2006.
• 1 av 3 unga vuxna i Sverige har någon gång tagit ett snabblån.
• 2023 var medianbeloppet för ett obetalt snabblån som gick till Kronofogden 3 200 kr.
• Över 50 % av SMS-lån i Sverige tas mellan kl. 22:00 och 03:00, enligt ett forskningsprojekt från Umeå universitet.
• Konsumentverket har flaggat för att över 40 % av alla snabblåneaktörer har haft allvarliga brister i sin kreditprövning.