Kategori: Ekonomi

I Sverige är momsen på livsmedel 12 procent, en nivå som infördes den 1 januari 1996 efter att tidigare ha legat på 21 procent. Syftet med den kraftiga sänkningen var att sänka hushållens kostnader för mat och på så sätt stärka köpkraften, särskilt för barnfamiljer och låginkomsttagare. Sedan dess har satsen legat kvar oförändrad, även om debatten om dess effektivitet och rättvisa återkommit flera gånger. Statens kostnad för den nedsatta matmomsen uppgår till närmare 30 miljarder kronor årligen, vilket gör den till en av de största skatteutgifterna i Sverige.

Riksrevisionens granskning – når sänkt moms på mat rätt hushåll?

En central forskningsrapport kring moms på mat är Riksrevisionens granskning från 2018: “Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet”. Studien visar att:

• Priserna på mat sjönk i motsvarande grad som momsen sänktes, vilket innebär att sänkningen i praktiken kom konsumenterna till del.
• Barnfamiljer och låginkomsthushåll gynnades mest procentuellt sett, men även höginkomsthushåll fick stora delar av fördelarna, eftersom alla hushåll köper mat.
• Åtgärden var mindre träffsäker än riktade bidrag, då den gynnar samtliga oavsett ekonomisk situation.

En intressant slutsats var att momssänkningen på mat kan ses som ett brett men dyrt verktyg. För varje krona staten satsade, gick en relativt liten andel direkt till de mest behövande.

Nya politiska förslag om moms på mat

Regeringen har lagt fram planer på att tillfälligt sänka matmomsen från 12 till 6 procent under perioden april 2026 till december 2027. Detta kallas ibland för ett “matprispaket” och syftar till att dämpa hushållens matkostnader under tider av inflation och höga livsmedelspriser. Förslaget innefattar också att inrätta en särskild matpriskommission som ska följa upp om prissänkningen faktiskt överförs till konsumenterna.

Ekonomiska prognoser pekar på att en sådan sänkning kan leda till matpriser som minskar med omkring 5 procent eller mer. Effekten kan dock variera mellan olika typer av livsmedel och bero på konkurrenssituationen i dagligvaruhandeln.

Forskning om konsumtionsvanor och hälsa kopplade till moms på mat

Svensk forskning visar att priset på mat påverkar vad människor köper. När priserna på baslivsmedel ökar tenderar hushåll att byta till billigare, ofta mindre hälsosamma alternativ. När priserna sänks, särskilt på frukt och grönt, kan konsumtionen öka. Därför har Cancerfonden och flera forskare föreslagit att momsen helt slopas på frukt och grönsaker för att förbättra folkhälsan och förebygga sjukdomar kopplade till dåliga kostvanor. Opinionsundersökningar visar dessutom att åtta av tio svenskar stödjer ett sådant förslag.

Ett exempel är att man sett tydliga samband mellan ekonomiska styrmedel och förbättrade matvanor hos låginkomsthushåll. Sänkta priser på nyttiga livsmedel kan bidra till att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället.

Begränsningar och kritik

Trots de positiva effekterna har forskningen också pekat på flera begränsningar:

• Träffsäkerheten är låg – även de rikaste hushållen får samma procentuella sänkning på sina matinköp som de fattigaste, vilket gör åtgärden mindre kostnadseffektiv än exempelvis riktade stöd.
• Risk för att butiker inte vidareför hela sänkningen – särskilt på marknader med låg konkurrens finns risk att prissänkningen inte fullt ut slår igenom.
• Stora skattebortfall – närmare 30 miljarder kronor per år som annars hade kunnat användas för skola, vård eller riktade ekonomiska stöd.

Detta har gjort att flera forskare menar att en generell sänkning av matmomsen är ett dyrt sätt att uppnå ett relativt begränsat resultat.

Internationella jämförelser

Sverige är långt ifrån ensamt om att använda momssänkningar på livsmedel. Länder som Portugal, Irland och Storbritannien har infört sänkta eller slopade momssatser på vissa matvaror. Portugal sänkte tillfälligt momsen till 0 procent på baslivsmedel som bröd, ris och grönsaker under en period för att hantera höga priser, något som visade sig ge tydliga prisförändringar. Den svenska debatten inspireras ofta av dessa exempel men kompliceras av EU:s regelverk, som begränsar möjligheten att helt ta bort moms på vissa varugrupper.

Intressant fakta om moms på mat

• När Sverige sänkte momsen på mat 1996 var det en av de största skattereformerna för hushåll på decennier.
• Effekten på inflationen blev mätbar – livsmedelspriserna sjönk snabbt, vilket dämpade den totala prisutvecklingen under slutet av 1990-talet.
• Trots återkommande diskussioner har momssatsen på 12 procent bestått i snart 30 år, vilket gör den till en stabil men omdiskuterad del av det svenska skattesystemet.

Den 10 september 2025 står 1 euro i cirka 10,94–11,00 svenska kronor. Enligt Europeiska centralbankens referenskurs låg euron nyligen på 11,0018 SEK, medan kommersiella valutaplattformar som Wise och Investing.com rapporterar dagskurser mellan 10,94–10,99 SEK. Detta innebär att den svenska kronan i nuläget är svag gentemot euron, men inte på de rekordlåga nivåer som noterades hösten 2024 när kursen översteg 11,60 SEK.

Historisk utveckling av euron mot kronan

Under det senaste året har euron varierat kraftigt mot kronan.

• Lägsta kurs: 10,72 SEK (3 april 2025)
• Högsta kurs: 11,66 SEK (5 november 2024)
• Årsgenomsnitt: cirka 11,22 SEK

Svenska kronan har traditionellt setts som en relativt liten och volatil valuta, vilket gör att den påverkas starkt av globala marknadsrörelser, räntebeslut från Riksbanken och Europeiska centralbanken samt utvecklingen på energimarknaderna.

Euron i svensk forskning och ekonomisk analys

Svensk forskning har återkommande analyserat effekterna av att stå utanför euron. En studie från Uppsala universitet visade att Sverige klarade finanskrisen 2008/2009 bättre tack vare en självständig penningpolitik. Kronan tillät en snabbare anpassning och mildrade fallet i BNP jämfört med eurozonens länder.

Samtidigt framhåller rapporter från Svenskt Näringsliv att ett svenskt medlemskap i eurozonen skulle minska valutarisken för företag som exporterar till EU, vilket fortfarande är Sveriges viktigaste handelspartner. Stabilare växelkurser skulle underlätta långsiktiga investeringar, inte minst i forskningsintensiva sektorer som läkemedel, teknik och grön energi.

Svensk opinion om euron

Svenska folkets inställning till euron har förändrats över tid:

• 2003: Vid folkomröstningen röstade 55,9 % nej och 42 % ja.
• 2024: 32 % var för, 41 % emot och 27 % osäkra.
• 2025: Enligt nya mätningar skulle omkring hälften rösta nej och en tredjedel ja, vilket visar på ett ökat motstånd.

Denna tvekan speglar en balans mellan oro för att förlora penningpolitisk självständighet och önskan om ekonomisk stabilitet genom en starkare valuta.

Euron som forskningsfråga i Sverige

Svenska ekonomer och forskare analyserar ofta euron i relation till tre centrala områden:

1. Penningpolitisk självständighet – Kronan ger Riksbanken möjlighet att höja eller sänka räntan efter svenska förhållanden.
2. Handel och investeringar – Euron kan ge stabilare villkor för svenska företag som handlar med EU-länder, vilket i sin tur påverkar forskningsfinansiering inom exportberoende industrier.
3. Makroekonomisk stabilitet – Forskning visar att små valutor kan fungera som stötdämpare under kriser men samtidigt är mer utsatta för internationella valutafluktuationer.

• Sveriges BNP är starkt kopplad till EU-marknaden, där cirka 70 % av exporten går till länder i Europa.
• Långsiktig svaghet i kronan har gjort resor, importvaror och forskningsutrustning dyrare, vilket direkt påverkar svenska universitet och laboratorier.
• Ett medlemskap i EMU skulle innebära att Sverige överger Riksbanken som självständig aktör och istället blir del av ECB:s gemensamma räntebeslut.

Samlad bild

Euron står i dagsläget på cirka 11 kronor, vilket både forskare och politiker tolkar som ett tecken på kronans svaghet och beroende av internationella konjunkturer. Svensk forskning pekar på fördelar med att stå utanför – särskilt under kriser – men också på långsiktiga kostnader för företag, forskning och investeringar på grund av den återkommande kronförsvagningen. Opinionsläget i Sverige visar fortfarande en tydlig skepsis, trots återkommande debatter om att euron skulle kunna ge ekonomisk stabilitet.

Lågkonjunktur i Sverige definieras av forskare som ett tillstånd där den faktiska produktionen (BNP) ligger under den potentiella nivån, vilket innebär att resurser som arbetskraft och kapital inte utnyttjas fullt ut. Detta mäts ofta genom BNP-gapet, där ett negativt gap signalerar lågkonjunktur. Ett återkommande mönster i svensk forskning är att lågkonjunkturer nästan alltid sammanfaller med stigande arbetslöshet, dämpad konsumtion och fallande investeringar, medan penning- och finanspolitiken försöker mildra effekterna.

1990-talets lågkonjunktur – djupare än depressionen på 30-talet

I början av 1990-talet drabbades Sverige av en av sina mest dramatiska ekonomiska kriser i modern tid. BNP föll med cirka 5 %, djupare än under 1930-talsdepressionen. Orsakerna var komplexa: finansmarknadens avreglering på 1980-talet hade skapat en kreditexpansion och fastighetsbubbla, samtidigt som den fasta växelkursen pressade kronan. Hösten 1992 steg marginalräntan till 500 % i ett desperat försök att försvara kronkursen. Bankkrisen ledde till att staten fick gå in med stöd till flera banker. Sysselsättningen rasade – andelen sysselsatta 20–64 år föll från 87 % (1990) till 75 % (1997). Statens budgetunderskott nådde 11 % av BNP, men saneringspolitiken vände underskotten till överskott inom några år. Forskningen visar att unga, lågutbildade och utrikes födda drabbades hårdast och att deras negativa arbetsmarknadsutfall kunde kvarstå i över ett decennium.

2008–2009 års finanskris – exportchock och historiskt bnp-fall

Den globala finanskrisen slog hårt mot Sverige som är ett exportberoende land. År 2009 föll BNP med över 4–5 %, det största årliga fallet i efterkrigstiden. Exporten minskade kraftigt, investeringarna bromsade in och hushållen höll tillbaka konsumtionen. Arbetslösheten steg snabbt och industriproduktionen föll brant. Riksbanken agerade kraftfullt: reporäntan sänktes till 0,25 % – den praktiska nedre gränsen – och bankerna fick långa lån på hundratals miljarder för att hålla igång kreditsystemet. Regeringen införde samtidigt ett garantiprogram för bankernas upplåning på upp till 1 500 miljarder kronor. Svensk forskning visar att en viktig risk låg i de svenska bankernas stora kreditexponering i Baltikum, där kreditförlusterna blev omfattande. Trots krisens djup lyckades Sverige undvika en total systemkris tack vare starka offentliga finanser och snabba åtgärder.

Eurokrisens efterskalv 2011–2013 – från studs till stiltje

Efter återhämtningen 2010–2011 slog euroområdets skuldkris mot svensk export och investeringar. Tillväxten dämpades från 4,6 % 2011 till omkring 1 % 2012, och arbetslösheten låg kvar kring 8 %. Konjunkturinstitutet och Riksbanken beskriver hur svag omvärldsefterfrågan och osäkerhet dämpade både hushållens konsumtion och företagens investeringsvilja. Sverige hade dock starka offentliga finanser och kunde låta finanspolitiken vara expansiv utan att riskera skuldsättning, en lärdom direkt hämtad från 1990-talskrisen. Forskningen pekar på att denna period präglades mer av seg återhämtning än av dramatisk kollaps.

Pandemin 2020 – rekordstort ras på ett kvartal

Våren 2020 kom pandemin som en chock mot både efterfrågan och utbud. Under andra kvartalet 2020 föll BNP med 8,3 %, det största kvartalsfallet sedan åtminstone 1980. Helåret slutade på −2,8 %, mindre än i många EU-länder eftersom Sverige hade färre restriktioner och en snabb återhämtning i varuexporten. Hotell, restauranger och transportsektorn drabbades hårdast. Riksbanken höll reporäntan på 0 % men lanserade stora stödköp av obligationer och låneprogram. Staten införde permitteringsstöd och riktade åtgärder som mildrade effekterna. Forskningen framhåller pandemikrisen som unik eftersom den inte byggde på finansiella obalanser, utan på en hälsokris som tillfälligt ströp konsumtion och resor.

2024–2025: utdragen lågkonjunktur med tecken på vändning

Svensk ekonomi befinner sig åter i en lågkonjunktur under 2024–2025. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet beskriver en utdragen period av svag tillväxt, hög arbetslöshet (kring 9 %) och försiktiga hushåll. Inflationen har dämpats, och kombinationen av stigande reallöner och lägre räntor tros kunna bidra till en vändning under senare delen av 2025. Osäkerheten är dock stor, särskilt eftersom Sverige är beroende av utvecklingen i Tyskland – Europas största ekonomi och en viktig exportmarknad.

Insikter från forskningen: gemensamma mönster och långsiktiga ärr

Svensk forskning identifierar tre centrala mönster i landets lågkonjunkturer:

1. Extern chock träffar exporten först – vare sig det gäller valutakrisen 1992, finanskrisen 2008, eurokrisen 2011 eller pandemin 2020.
2. Penningpolitiken agerar snabbt och kraftfullt – räntesänkningar, stödköp och likviditetslån är återkommande inslag.
3. Starka offentliga finanser är avgörande – lärdomarna från 1990-talet har gjort att Sverige kunnat låta stabilisatorer verka utan att skuldsättningen skenat.

En annan återkommande slutsats är att lågkonjunkturer skapar ”ärr” på arbetsmarknaden. Unga, utrikes födda och lågutbildade riskerar långvarigt sämre arbetslivsvillkor om de träder in i arbetslivet under en kris. Denna effekt dokumenterades först på 1990-talet men återkommer även i senare forskning.

Indikatorer som avslöjar en lågkonjunktur

För att förstå och följa lågkonjunkturer används flera verktyg i svensk forskning:

• BNP-gapet – den främsta indikatorn på underutnyttjad kapacitet.
• Konfidensindikatorer – mätningar av hushållens och företagens förtroende som ofta vänder innan BNP.
• Arbetslöshetsnivåer – särskilt ungdomsarbetslöshet som tenderar att öka snabbast.
• Konjunkturklockan (SCB) – ett pedagogiskt verktyg som visar hur ekonomin rör sig mellan uppgång och nedgång.

Sammanlagt visar forskningen att lågkonjunktur inte bara är en kortvarig ekonomisk dipp utan också en strukturell utmaning som formar politiska val, arbetsmarknadsutveckling och hushållens framtidstro i åratal framåt.

Det ekonomiska kretsloppet är grunden för att förstå hur pengar, resurser och tjänster rör sig i samhället. Svensk forskning visar att kretsloppet inte bara är en modell för ekonomiundervisning, utan också en central mekanism för att analysera välfärdens finansiering, resurseffektivitet och hållbar utveckling. I kretsloppet kopplas hushåll, företag, offentlig sektor och banker samman i ett flöde där arbete, produktion, skatter, konsumtion och investeringar ständigt påverkar varandra. Utan detta kretslopp skulle varken den svenska välfärdsmodellen eller landets starka innovationsklimat fungera.

Hushållens roll i det ekonomiska kretsloppet

Hushållen utgör startpunkten i kretsloppet. Svensk forskning lyfter fram att hushållen bidrar med arbetskraft, konsumtion och sparande. När hushållens inkomster ökar, exempelvis genom högre sysselsättning, skapar det både ökade skatteintäkter och högre efterfrågan på varor och tjänster. Detta ger företagen incitament att expandera, vilket i sin tur stärker arbetsmarknaden. Enligt Ekonomifakta är just denna återkopplingseffekt avgörande för att förstå varför sysselsättningsnivån har så stor betydelse för hela den svenska ekonomin.

Företagen som motor i ekonomiska kretsloppet

Företagen driver kretsloppet genom att producera varor och tjänster. Svensk forskning betonar att investeringar i teknik och innovation skapar produktivitetsvinster som sprids genom hela ekonomin. Här spelar svensk industriforskning, särskilt inom energi, återvinning och cirkulär ekonomi, en avgörande roll. Genom att omvandla resurser på ett mer effektivt sätt kan företagen både bidra till tillväxt och minska miljöbelastningen. Forskning från Naturvårdsverket visar att ökad återvinning och resursdelning kan minska kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan.

Offentlig sektor som stabiliserande kraft

Offentlig sektor fungerar som en buffert i det ekonomiska kretsloppet. Genom skatter och avgifter får staten resurser för att finansiera utbildning, vård, infrastruktur och sociala trygghetssystem. Svensk forskning visar att välfärdsinvesteringar inte bara är en kostnad, utan också en långsiktig investering som stärker produktiviteten. Exempelvis leder investeringar i utbildning till en mer kompetent arbetskraft, vilket stärker företagens konkurrenskraft och i förlängningen hela samhällsekonomin.

Bankernas betydelse i det ekonomiska kretsloppet

Bankerna och det finansiella systemet spelar en central roll i det ekonomiska kretsloppet genom att kanalisera hushållens sparande till företagens investeringar. Forskning inom svensk nationalekonomi visar att en stabil banksektor är avgörande för att upprätthålla jämvikt mellan sparande och investeringar. När banker lånar ut till företag kan nya produkter, innovationer och arbetstillfällen skapas. Samtidigt betonas riskerna: finansiella kriser kan snabbt störa hela kretsloppet, vilket Sverige fick erfarenhet av under 1990-talets bankkris.

Kretsloppsanpassning och långsiktiga analyser

Redan i Långtidsutredningen 1999 behandlades kretsloppsanpassning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rapporten visade att hållbarhet och ekonomi inte är motpoler utan ömsesidigt förstärkande faktorer. Kretsloppsanpassning handlar här inte bara om ekonomi i klassisk mening, utan även om miljöekonomi: att resurser återvinns, att avfall minskar och att produktionssystem blir mer cirkulära. Svensk forskning har sedan dess byggt vidare på detta med fokus på hur man kan utveckla styrmedel och policyer för att minska avfallsvolymer och samtidigt skapa ekonomisk tillväxt.

Cirkulär ekonomi som förlängning av kretsloppet

En modern förgrening av forskningen är den cirkulära ekonomin, där målet är att resurser ska stanna i omlopp så länge som möjligt. Här har Sverige etablerat sig som en föregångare. Svenskt Näringsliv framhåller att svensk primärproduktion, avancerad återvinningsteknik och en stark tradition av miljöforskning gör landet väl rustat för att bli ledande på cirkulära lösningar. Genom att maximera produkters livslängd och återanvända material kan Sverige både stärka konkurrenskraften och bidra till de globala klimatmålen.

Bibliotek och delningsekonomi som forskningsfält

En oväntad men intressant svensk forskningsinriktning handlar om bibliotekens roll i det ekonomiska kretsloppet. Jonas Söderholm vid Högskolan i Borås har studerat hur verktygsbibliotek och liknande delningstjänster kan skapa ekonomiskt och socialt värde. När människor lånar istället för att köpa nytt sparar de resurser, minskar överkonsumtion och bidrar till lokala ekonomiska kretslopp. Denna forskning visar att det ekonomiska kretsloppet kan förstås i mycket bredare termer än bara pengar och produktion – det handlar också om sociala flöden, förtroende och gemenskap.

Forskningens tidslinje och utveckling

• 1990-talet: Kretsloppsanpassning får genomslag i långsiktiga ekonomiska analyser.
• 2000-talet: Fokus på sysselsättning, tillväxt och globaliseringens effekter på kretsloppet.
• 2010-talet: Cirkulär ekonomi blir en etablerad forskningsinriktning i Sverige.
• 2020-talet: Fokus på delningsekonomi, digitaliseringens roll och hur biblioteksmodeller kan integreras i det ekonomiska kretsloppet.

Koppling till svensk välfärdsmodell och forskningstradition

Svensk forskning om det ekonomiska kretsloppet knyter an till landets starka tradition av att kombinera välfärd och tillväxt. Genom att se helheten – där hushåll, företag, offentlig sektor och finansmarknader binds samman – skapas ett analytiskt verktyg för att förstå både kriser och möjligheter. Forskningsresultaten används av Regeringskansliet, Ekonomifakta, Naturvårdsverket och universitet för att utveckla politik, utbildning och praktiska lösningar för framtidens ekonomi.

Forskning visar att Sveriges ekonomiska tillväxt är avgörande för att klara välfärdens kostnader, anpassa sig till global konkurrens och hantera klimatutmaningar. Svensk forskning lyfter särskilt fram innovation, produktivitet, utbildning, bostadsmarknad och institutionell stabilitet som de främsta faktorerna bakom långsiktig tillväxt. Trots att Sverige under 1900-talet tillhörde världens snabbast växande ekonomier, har tillväxttakten saktat in sedan finanskrisen 2008, något som skapar oro för framtida konkurrenskraft.

Produktiviteten – den största utmaningen

Studier från bland annat IMF och OECD visar att arbetsproduktiviteten i Sverige ökat långsammare än i jämförbara länder det senaste decenniet. Orsakerna är bland annat svårigheter att omfördela resurser från lågproduktiva till högproduktiva företag, samt bristande digitalisering i vissa sektorer. Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har påpekat att just små och medelstora företag ofta släpar efter i teknikutveckling, vilket hämmar tillväxten i ekonomin som helhet.

Innovation och forskning som motor för ekonomisk tillväxt

Sverige investerar mer än 3 % av BNP i forskning och utveckling – en av de högsta nivåerna i världen. Enligt Tillväxtanalys och Vinnova är dessa satsningar en central förklaring till landets historiska framgångar inom telekommunikation, läkemedel och miljöteknik. Nya projekt vid Göteborgs universitet visar att tillväxt inte enbart skapas av enskilda företag, utan av självförstärkande nätverk där akademi, industri och offentliga aktörer samverkar. Dessa kluster bidrar till att sprida kunskap, locka investeringar och bygga internationell konkurrenskraft.

Utbildning och humankapital i fokus för ekonomisk tillväxt

Forskning betonar vikten av livslångt lärande. Sverige har en hög utbildningsnivå, men stora skillnader mellan olika regioner och yrkesgrupper. Studier från Uppsala universitet visar att satsningar på yrkesutbildningar och kompetensutveckling i industrin kan ge kraftig tillväxtimpuls, särskilt i exportberoende sektorer. Även integrationen på arbetsmarknaden är central – låg sysselsättning bland utrikesfödda utgör ett tillväxthinder som ofta framhålls i svensk tillväxtforskning.

Bostadsmarknaden som bromskloss

Ett tydligt resultat i flera studier är att bostadsbristen i storstäderna hämmar både arbetskraftsrörlighet och företags etableringar. Forskning från KTH visar att bostadsbristen leder till ineffektiv matchning på arbetsmarknaden, vilket minskar BNP-tillväxten med flera miljarder årligen. Den kraftiga nedgången i byggandet de senaste åren förväntas förstärka problemen, och OECD varnar för att bostadsmarknaden är en av Sveriges största långsiktiga tillväxtrisker.

Institutioner, regelverk och historiska lärdomar

Nationalekonomisk forskning har visat att Sveriges snabba tillväxt under 1800- och 1900-talet sammanföll med perioder av liberalisering, stärkt äganderätt och ekonomisk frihet. Institutionernas styrka – låg korruption, hög rättssäkerhet och effektiv offentlig förvaltning – anses fortfarande vara en grund för konkurrenskraft. Men forskare påpekar samtidigt att ökande regelbörda, långa tillståndsprocesser och osäkerhet kring energiförsörjning hotar företagsinvesteringar.

Handel och globalisering som motor för ekonomisk tillväxt

Exporten motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Forskning från Lunds universitet visar att frihandel och global integration har varit avgörande för Sveriges välståndsutveckling sedan 1800-talet. Elektrifiering, miljöteknik och avancerad industri är områden där svenska företag kan växa starkt internationellt, men osäkerheter kring geopolitik och protektionism kan skapa hinder.

Intressanta fakta från forskningen kring ekonomisk tillväxt

• Sveriges BNP-tillväxt var som starkast under 1950- och 1960-talen, i genomsnitt över 4 % per år.
• Sedan finanskrisen 2008 har tillväxten varit betydligt svagare, ofta under 2 % per år.
• Hushållens skuldsättning är bland de högsta i OECD, vilket gör Sverige känsligt för ränteförändringar.
• Forskning visar att välutbildad arbetskraft, tillsammans med stark innovationsförmåga, står för över hälften av Sveriges långsiktiga tillväxtbidrag.
• Bostadsbristen beräknas kosta samhället över 100 miljarder kronor fram till 2030 i utebliven tillväxt.

Framtida strategier i forskarnas analyser

Enligt både svenska och internationella forskningsrapporter krävs:

• Stärkta satsningar på innovation och digitalisering.
• Reformer på bostadsmarknaden för att öka rörlighet och minska flaskhalsar.
• Förbättrad integration och kompetensutveckling på arbetsmarknaden.
• Effektiva och stabila energipolitiska beslut som skapar långsiktiga förutsättningar för industrin.
• En fortsatt stark offentlig förvaltning med fokus på effektivitet och minskad byråkrati.

Det mest centrala i svensk forskning om outsourcing är att beslutet nästan alltid vägs mellan kostnadsbesparingar och behovet att bevara kärnkompetens. Flera studier visar att företag och myndigheter gärna outsourcar stödtjänster, IT-drift och logistik, men att de är betydligt mer försiktiga med att lägga ut kärnverksamhet. Kärnkompetens anses ofta vara avgörande för konkurrenskraften, och risken att tappa kontrollen eller förlora kritisk kunskap gör att outsourcing i dessa fall sällan blir långsiktigt framgångsrik.

Drivkrafter bakom outsourcing i Sverige

Svensk forskning framhäver tre återkommande motiv:

1. Kostnadsreduktion – särskilt viktigt för mindre företag och offentlig sektor.
2. Tillgång till specialiserad kompetens – företag outsourcar ofta avancerad IT, juridik eller forskningstjänster.
3. Flexibilitet och skalbarhet – att kunna växa eller minska verksamheten utan att binda stora interna resurser.

Studier vid svenska lärosäten visar att småföretag ofta följer en tydlig beslutsprocess: behov → referenser → val av leverantör. Därefter avgör utfallet av outsourcing om samarbetet fortsätter.

Outsourcing i offentlig sektor – vård, IT och samhällsservice

Inom vården visar svenska fallstudier att outsourcing av stödtjänster, som drift och service, kan frigöra resurser men kräver stark kommunikation mellan beställare och leverantör. Helsingborgs lasarett lyfts ofta fram som exempel på hur kultur och professionella strukturer måste förstås för att samarbetet ska fungera.

I kommuner och statliga verksamheter är outsourcing av IT-drift ett växande fenomen. Trots digitaliseringens möjligheter pekar forskning på att många myndigheter fortfarande driver egna system inhouse, delvis på grund av oro för informationssäkerhet och beroende av privata aktörer. Statskontorets rapport Att göra eller köpa? visar dessutom att kunskapen om effekterna av outsourcing av kärnverksamhet i offentlig sektor är begränsad.

Företagssektorn – tillverkning, logistik och läkemedel

Svensk industri har länge outsourcat tillverkning och logistik. Forskning från Göteborgs universitet visar att graden av kontroll över leverantörer varierar beroende på faktorer som tillit, kommunikation och kompetens. I många fall blir en balans mellan styrning och samarbete avgörande för resultatet.

Läkemedelsindustrin är särskilt intressant: svenska studier visar att även delar av produktutvecklingen outsourcas när resurser eller expertis saknas. Men samtidigt finns en tydlig tendens att hålla kärnkompetens internt för att skydda immateriella rättigheter och innovationsförmåga.

Risker, kontroll och långsiktiga effekter

Forskningen pekar på flera risker:

• Förlorad kontroll över kvalitet, leveranssäkerhet och kunskap.
• Ökat beroende av externa aktörer, särskilt vid offshoring.
• Dolda kostnader som uppstår vid bristande planering eller otillräckliga avtal.

Relationen mellan beställare och leverantör är avgörande. Svenska studier visar att tillit, engagemang och tydliga kommunikationskanaler kan minska behovet av överdriven kontroll och samtidigt öka utfallets kvalitet.

Hållbarhetsdimensioner i outsourcing

Nyare svensk forskning, bland annat från Chalmers, betonar hållbarhetsaspekter. Företag vill i högre grad säkerställa att deras outsourcingbeslut inte bara är ekonomiskt effektiva utan även miljömässigt och socialt hållbara. Problemet är att metoder för att mäta och jämföra hållbarhet mellan olika alternativ ännu inte är helt utvecklade. Detta gör att företag ofta hamnar i en gråzon mellan ambition och praktisk implementering.

Outsourcingens framtid i Sverige

Studier från IFN (Institutet för Näringslivsforskning) visar att efterfrågan på enklare, mindre kvalificerade tjänster minskar, medan behovet av mer avancerade, högspecialiserade tjänster ökar. Offshoring och outsourcing av producenttjänster har därför inte lett till en dramatisk minskning av sysselsättningen i Sverige, utan snarare till en omfördelning av arbetsuppgifter mot mer kvalificerade roller.

Teknologiska framsteg – som AI, robotisering och molntjänster – förändrar snabbt outsourcinglandskapet. Svensk forskning pekar på att hybridlösningar, där organisationer kombinerar inhouse-lösningar med outsourcing, blir allt vanligare för att balansera flexibilitet, säkerhet och kompetensbehov.

Intressant fakta från svensk forskning

• Många svenska småföretag outsourcar administrativa funktioner som redovisning, men håller marknadsföring och kundrelationer internt för att behålla sin identitet.
• Offentlig sektor i Sverige är mer försiktig än privata företag när det gäller outsourcing av kärnverksamhet, trots att kostnadspressen ofta är större.
• Outsourcing används inte enbart för effektivitet – vissa studier visar att det även kan fungera som en strategisk väg för företag att utveckla innovation genom samarbete med externa aktörer.

Förebyggande sjukpenning är en central del av svensk socialförsäkring och används när en person behöver behandling eller rehabilitering för att förhindra sjukdom, minska risken för längre sjukskrivning eller motverka nedsatt arbetsförmåga. Enligt 27 kap. 6 § socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110) kan ersättning betalas ut även om individen inte är sjukskriven i traditionell mening. Forskningen visar att systemet har stor potential, men också att det finns betydande kunskapsluckor och brister i hur det används i praktiken.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro

Svenska forskningsstudier och rapporter från Försäkringskassan visar att psykisk ohälsa idag står för nästan hälften av alla pågående sjukfall. Mellan 2019 och 2022 ökade sjukskrivningar på grund av stressrelaterade diagnoser med cirka 12 procent. Detta har gjort förebyggande sjukpenning extra aktuell, eftersom den kan användas för behandlingar och program som ska hindra att arbetsförmågan förloras på lång sikt.

En forskningsöversikt från Lunds universitet visar dock att det saknas primärpreventiva insatser i arbetslivet som kopplas till psykisk hälsa. Av de få studier som finns, sex stycken mellan år 2000 och 2016, var det endast två som kunde visa på kortare sjukskrivningstid för deltagarna.

Arbetsplatsens roll i förebyggande åtgärder

Studier visar tydligt att arbetsplatsen spelar en avgörande roll. I kommuner med låg sjukfrånvaro finns ett ledarskap som är nära, kommunikativt och stödjande, samt en arbetsmiljöhantering som fungerar i praktiken. När arbetsgivare erbjuder tidiga insatser, exempelvis samtalsstöd eller arbetsanpassningar, minskar risken för längre sjukskrivningar.

En interventionsstudie i svensk primärvård där deltagare fick stöd mot arbetsrelaterad stress visade att gruppen som fick insatser hade färre sjukdagar och större chans att vara kvar i arbete (helt eller deltid) jämfört med kontrollgruppen. Detta pekar på att förebyggande sjukpenning kan vara ett effektivt verktyg när den kombineras med aktiva arbetsplatsinsatser.

Brister i tillämpning och myndigheternas uppdrag

Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av förebyggande sjukpenning och konstaterar att uppdraget är otydligt och att systemet används ojämnt över landet. Skillnader mellan regioner kan inte enbart förklaras med vårdtillgång eller demografi, utan tyder på att ersättningen inte används lika systematiskt.

En annan kritik är att det saknas tillräckliga registerdata och utvärderingar. Det går därför inte att på ett tillförlitligt sätt analysera om förebyggande sjukpenning verkligen leder till kortare sjukskrivningstider eller snabbare återgång i arbete. Detta har gjort att flera forskningsutlysningar på senare år riktats mot att bättre förstå effekterna av systemet.

Forskningens satsningar på psykisk hälsa och prevention

Försäkringskassan och Forte har nyligen startat särskilda forskningsprogram för att öka kunskapen om psykisk ohälsa i arbetslivet. Afa Försäkring och Alecta har dessutom investerat 30 miljoner kronor i ett forskningsprogram som syftar till att utveckla förebyggande, rehabiliterande och stärkande insatser.

Detta markerar ett tydligt skifte: från att sjukförsäkringen främst hanterat redan uppkommen ohälsa till att också lägga resurser på att förebygga sjukdom och arbetsförmågenedsättning.

Fakta som sticker ut

• Förebyggande sjukpenning kan ges för allt från KBT-behandlingar till medicinsk rehabilitering efter skador.
• Psykisk ohälsa har passerat fysiska diagnoser som den främsta orsaken till sjukskrivning i Sverige.
• Mellan 2010 och 2020 har antalet sjukskrivningar kopplade till stressrelaterade diagnoser nästan fördubblats.
• Bristen på forskning om primärprevention på arbetsplatser är en av de största utmaningarna – endast en handfull studier har genomförts på 20 år.

Behov av framtida forskning

Forskarna efterlyser fler studier om:

• hur primärpreventiva insatser på arbetsplatser kan utformas för att minska psykisk ohälsa,
• hur förebyggande sjukpenning påverkar tid till återgång i arbete, antal sjukdagar och långsiktiga hälsoutfall,
• varför regionala skillnader är så stora och hur systemet kan bli mer jämlikt,
• hur samverkan mellan arbetsgivare, hälso- och sjukvård och Försäkringskassan kan förbättras för att förebyggande sjukpenning ska fungera optimalt.

Lagstiftning och pågående förändringar

En statlig utredning (SOU 2024:26) analyserar just nu hur de senaste lagändringarna i sjukförsäkringen påverkar individers ekonomiska trygghet och möjligheter till återgång i arbete. Utredningen väntas ge förslag på hur förebyggande sjukpenning kan stärkas, med fokus på att skapa ett mer rättvist och effektivt system.

Det står klart att svensk forskning och politik nu alltmer ser förebyggande sjukpenning som en investering snarare än en kostnad – ett verktyg för att möta den växande psykiska ohälsan och förhindra långvariga sjukskrivningar.

Svensk forskning visar tydligt att när den lagstadgade pensionsåldern höjs, stiger också den faktiska pensionsåldern – men bara till ungefär 20–50 % av höjningen. Det betyder att om pensionsåldern höjs med två år, fortsätter många arbeta bara runt ett år längre. Detta har visats i analyser från bland annat IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering). Effekten varierar kraftigt mellan olika grupper i samhället, och inte alla klarar av att arbeta längre på grund av hälsoproblem eller fysiskt tunga arbeten.

Hälsa och arbetsförmåga avgör om äldre kan arbeta längre

Forskare vid Lunds universitet har visat att var fjärde person i Sverige över 60 år har en diagnos eller arbetsskada som gör det svårt att fortsätta arbeta vid höjd pensionsålder. Denna ojämlikhet mellan yrken är central i debatten. Personer med högutbildade och mindre fysiskt krävande arbeten kan ofta arbeta längre, medan de i industri, bygg och vård har större problem att orka med. Detta innebär att höjd pensionsålder riskerar att skapa större klyftor i hälsa och ekonomi mellan samhällsgrupper.

HEARTS-studien: när pensionen möter vardagen

Göteborgs universitet driver sedan 2015 det stora forskningsprojektet HEARTS (Hälsa, arbete och pensionering i Sverige). Studien följer personer födda 1949–1955 för att undersöka hur pensionering påverkar hälsa, livsstil och socialt liv. Resultaten visar att pensionen är en avgörande övergång i livet: vissa mår bättre av ökad frihet, medan andra upplever isolering och sämre hälsa när de lämnar arbetslivet. HEARTS betonar att det inte bara är den ekonomiska delen som avgör när människor väljer att gå i pension, utan också sociala faktorer och arbetsmiljö.

Ekonomiska incitament påverkar pensioneringsbeslut

Sänkta arbetsgivaravgifter och skattelättnader för personer över 65 har haft en tydlig effekt. Bland män ökade sysselsättningen med cirka 1,5 procentenheter det år de fyller 65, och även kvinnor har arbetat längre i takt med dessa reformer. När pensionsåldern i kommun- och regionsektorn höjdes från 63 till 65 år år 2000, visade forskning att kvinnors faktiska pensionsålder steg med i genomsnitt 4,5 månader. Det illustrerar att ekonomiska incitament och lagstiftning kan förändra beteendet, men att många fortfarande väljer pension runt 65 års ålder.

Normen om 65 lever kvar

Trots reformer och ökad flexibilitet i pensionssystemet visar forskning från Pensionsmyndigheten och flera universitet att det finns en stark kulturell norm kring 65 år som “den riktiga pensionsåldern”. Många planerar fortfarande sitt pensionsuttag utifrån detta, oavsett om reglerna ändras. Normen styr därmed besluten lika mycket som ekonomiska faktorer.

Ojämlikhet och jämställdhet i pensionssystemet

Forskningen pekar på tydliga skillnader mellan grupper:

• Kvinnor har i genomsnitt lägre pension på grund av deltidsarbete och längre föräldraledigheter. Höjd pensionsålder kan förbättra deras pensioner, men bara om de orkar arbeta längre.
• Arbetaryrken drabbas hårdare, då tunga arbetsmiljöer leder till fler sjukskrivningar och förtidspensioneringar.
• Akademiska yrken gynnas mer, då hälsan ofta är bättre och arbetslivet mer hållbart upp i högre åldrar.

Jobbonärer: ett växande fenomen

En ny trend som svensk forskning uppmärksammat är ”jobbonärer”, alltså personer som kombinerar pension med fortsatt arbete. Enligt Jönköping University är det redan var tredje svensk över 60 år som antingen jobbar efter pensionen eller planerar att göra det. Fenomenet växer särskilt inom yrken där arbetsmiljön är mer flexibel, och där pensionen kan kompletteras med deltidsarbete för både ekonomisk trygghet och social gemenskap.

Politiska och samhällsekonomiska effekter av höjd ålderspension i Sverige

Forskning från IFAU visar att höjd pensionsålder ger ökade inkomster för staten och kommuner genom högre skatteintäkter och senarelagt pensionsuttag. Samtidigt kan detta skapa nya problem:

• Risk för ökad ojämlikhet om vissa grupper inte orkar arbeta längre.
• Tryck på sjukförsäkringssystemet när fler äldre lämnar arbetslivet genom sjukskrivning istället för pension.
• Behov av arbetsmiljöanpassningar för att äldre ska kunna stanna kvar i arbetslivet utan ohälsa.

Intressanta fakta om ålderspension i Sverige

• Bland de som får möjlighet att ta ut pension senare väljer ändå många att göra det redan vid 65 år.
• Effekten av höjd pensionsålder är störst för män med relativt hög lön, eftersom deras pension ökar tydligare av senarelagt uttag.
• Kvinnors livslängd är högre än mäns, vilket gör att deras pension måste räcka längre – något som höjd pensionsålder syftar till att balansera.
• ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) har föreslagit modeller för tidig pension för tunga yrken, men betonar att det måste ske utan stora pensionsförluster för de drabbade.

Den svenska insättningsgarantin är en trygghetsmekanism som garanterar att privatpersoner och företag får tillbaka sina pengar om en bank eller ett kreditinstitut går i konkurs. Garantin gäller upp till 1 050 000 kronor per person och institut, och omfattar både insatta medel och upplupen ränta. Systemet administreras av Riksgälden, och finansieras genom att anslutna banker betalar avgifter till en fond som används vid ersättningsfall. Staten fungerar som yttersta garant.

Forskningsperspektiv visar att detta system inte bara handlar om trygghet för sparare, utan även om att förebygga finansiell oro och massuttag som kan destabilisera hela banksystemet. Samtidigt väcker den viktiga frågor om riskbeteende, marknadsdisciplin och statens roll vid bankkriser.

Historiska lärdomar från svenska bankkriser

Den svenska bankkrisen på 1990-talet blev en avgörande faktor för införandet av insättningsgarantin. Då valde staten att ge en fullständig bankgaranti för att rädda systemet och återställa förtroendet. Forskning från Finansinspektionen och Riksbanken visar att insättarnas förtroende var en nyckelfaktor för att stabilisera situationen.

När insättningsgarantin infördes formellt 1996 byggde man på dessa erfarenheter. Under finanskrisen 2008–2009 testades systemet åter, då bankernas finansieringskostnader steg kraftigt och staten fick agera genom olika stödprogram. Svenska forskare har i efterhand analyserat hur garantin bidrog till att dämpa panik men samtidigt ökade förväntningarna på statligt ingripande.

Implicit garanti och moral hazard enligt svensk forskning

En central del i den svenska forskningen är analysen av den så kallade implicita statliga garantin. Den innebär att marknaden räknar med att staten inte låter stora banker gå omkull, även utöver den formella insättningsgarantin.

• Finansinspektionen har visat att svenska storbanker får lägre upplåningskostnader tack vare denna förväntan, vilket ger dem en konkurrensfördel men samtidigt riskerar att uppmuntra till högre risknivåer.
• Riksbankens forskare som Almenberg har påpekat att moral hazard-effekten kan motverkas genom att höja kapitalkraven på banker, eftersom den samhällsekonomiska kostnaden för risköverdrift annars blir för stor.
• SIEPS-rapporter diskuterar att Sverige behöver starkare regelverk för att balansera mellan trygghet för sparare och ansvarstagande från bankernas sida, särskilt i förhållande till EU:s arbete med en bankunion och en gemensam europeisk insättningsgaranti (EDIS).

Forskning om självrisksystem och reglering

I statliga utredningar, bland annat Bättre och snabbare insättningsgaranti (SOU 2009:41), har forskare och experter framhållit behovet av självrisker för insättare. Tanken är att en mindre självrisk skulle kunna bevara en viss grad av riskmedvetenhet och marknadsdisciplin.

Svenska forskare har även lyft vikten av att avgiftsstrukturen i garantifonden anpassas efter bankernas risknivå. Banker som tar större risker bör enligt detta synsätt betala högre avgifter, vilket både stärker fonden och minskar snedvridningen på marknaden.

Konsumentperspektiv och samhällsekonomiska effekter av insättningsgaranti

Insättningsgarantin är också ett forskningsområde inom beteendeekonomi. Studier visar att många sparare har låg kännedom om exakt hur garantin fungerar, vilket gör att de i praktiken inte väger in bankernas risknivå när de placerar sina pengar.

Samtidigt har forskning bekräftat att garantin minskar risken för bank runs, det vill säga massuttag av pengar vid oro. Detta är särskilt viktigt i ett land som Sverige där hushållen har stora insättningar i bankerna och där tilliten till det finansiella systemet är en avgörande faktor för stabilitet.

Intressanta fakta om insättningsgaranti som forskningen lyfter fram

• Insättningsgarantin omfattar även tillfälligt höga belopp, till exempel efter en bostadsförsäljning, där upp till 5 miljoner kronor kan skyddas under en begränsad tid. Detta är unikt i nordiskt perspektiv och har diskuterats som ett sätt att stärka tryggheten i samband med stora livshändelser.
• Fondens storlek har vuxit kraftigt sedan starten. Bankernas avgifter byggs upp till en buffert som idag uppgår till flera tiotals miljarder kronor, men forskare pekar på att staten i praktiken fortfarande är sista instans om en systemviktig bank kollapsar.
• Sverige var tidigt ute med en lagstadgad insättningsgaranti jämfört med många EU-länder, men harmoniseringen inom EU har gjort att gränsen på 100 000 euro nu är standard i hela unionen.

Pågående forskningsfrågor och framtida utmaningar

Svenska forskare och myndigheter pekar på flera olösta frågor:

• Hur mycket påverkar den implicita statliga garantin bankernas riskstrategier?
• Är dagens avgiftsnivåer tillräckliga för att möta en framtida systemkris?
• Borde självrisk eller differentierade avgifter införas för att stärka incitamenten för försiktighet?
• Hur balanseras konsumentskydd med marknadsdisciplin när digitaliseringen gör att kapital kan flyttas blixtsnabbt mellan banker och länder?

Forskningen betonar att insättningsgarantin förblir en dubbelbottnad konstruktion: den är en nödvändig trygghet för sparare och stabilitet i systemet, men den skapar också risk för övertro på statens räddningsförmåga och minskad marknadsdisciplin.

Finanspolitik är statens främsta verktyg för att styra samhällsekonomin. Den utgörs av politiska beslut kring skatter, offentliga utgifter, transfereringar och investeringar. Syftet är att påverka den totala efterfrågan i ekonomin och på så sätt stabilisera tillväxt, sysselsättning och inflation. I lågkonjunktur används expansiv finanspolitik, där staten exempelvis ökar sina utgifter eller sänker skatter för att få igång konsumtion och investeringar. I högkonjunktur används i stället kontraktiv finanspolitik, där staten kan höja skatter eller minska utgifter för att dämpa inflation och överhettning.

I Sverige ses finanspolitiken som en av de två centrala delarna av den ekonomiska politiken, vid sidan av penningpolitiken som styrs av Riksbanken. Finanspolitiken ligger i regeringens händer och beslutas i budgetpropositionen, vilket gör den till ett av de mest kraftfulla styrinstrumenten i demokratin.

Svensk forskning om finanspolitik

Svenska forskare analyserar både kortsiktiga och långsiktiga effekter av finanspolitiken. Exempel är effekterna av krispaket under pandemin, effekten av kommunala investeringar på sysselsättningen och hur väl skattepolitiken anpassas till konjunkturläget. Den återkommande slutsatsen är att politiken behöver vara förutsägbar, långsiktigt hållbar och väl avvägd mot penningpolitiken.

Stockholmsskolan – pionjärer inom finanspolitik

Redan på 1930-talet utvecklades inom Sverige en unik tradition av finanspolitisk forskning genom den så kallade Stockholmsskolan. Nationalekonomer som Gunnar Myrdal, Bertil Ohlin och Erik Lundberg argumenterade för att staten aktivt kunde jämna ut konjunktursvängningar genom att förändra sina inkomster och utgifter. Dessa idéer låg mycket nära John Maynard Keynes teorier, och Sverige blev internationellt uppmärksammat som ett land där finanspolitiken användes tidigt för att bekämpa arbetslöshet och stabilisera ekonomin.

Finanspolitiska rådet och rapporten Svensk finanspolitik

I dag granskas svensk finanspolitik av Finanspolitiska rådet, en oberoende expertmyndighet. Rådet analyserar årligen i rapporten Svensk finanspolitik hur regeringens politik förhåller sig till det finanspolitiska ramverket, som bland annat innehåller överskottsmål, utgiftstak och kommunernas balanskrav. Rapporten är central i forsknings- och policydebatten eftersom den belyser om Sveriges finanspolitik är långsiktigt hållbar, effektiv och i linje med internationella rekommendationer.

Forskning om tajming och effektivitet

En viktig del av svensk forskning är att undersöka hur tajmingen av finanspolitiken påverkar resultaten. Studier vid Stockholms universitet, bland annat inom Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (Cemof), visar att det är avgörande att stimulansåtgärder sätts in tidigt i lågkonjunkturen. Om åtgärderna kommer för sent riskerar de att förstärka nästa högkonjunktur i stället för att mildra nedgången.

Automatiska stabilisatorer

Sverige har byggt upp starka automatiska stabilisatorer, något som forskningen ofta lyfter fram som ett styrketecken. Arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkring och skattesystemets utformning gör att hushållens inkomster dämpas mindre i lågkonjunkturer. Detta innebär att staten inte alltid behöver fatta nya beslut i kriser – systemen fungerar i sig själva som en stötdämpare för ekonomin.

Finanspolitik i praktiken i Sverige

Den årliga budgetpropositionen är det viktigaste beslutet för Sveriges finanspolitik. Här anger regeringen skattesatser, utgiftsnivåer och investeringar. Riksdagen fattar sedan beslut om budgeten. Forskare har visat att svensk budgetprocess är en av de mest regelstyrda i världen, vilket bidrar till stabilitet och förtroende på de internationella finansmarknaderna.

Exempel: finanspolitik vid kriser

– Under 1990-talskrisen använde Sverige först kontraktiv finanspolitik med åtstramningar för att stabilisera statens finanser.
– Under finanskrisen 2008 gick man över till expansiv politik med investeringar och stöd till kommuner och företag.
– Under coronapandemin 2020–2021 satsade staten hundratals miljarder på permitteringsstöd, garantier och vårdsatsningar. Svensk forskning har visat att dessa åtgärder minskade arbetslöshetstoppen och skyddade många företag från konkurs.

OECD och ränteavdragens effekter

Internationella forskningsrapporter, bland annat från OECD, har uppmärksammat att Sverige har en unik situation med mycket generösa ränteavdrag för bolån. Detta innebär i praktiken en negativ beskattning av lån, något som svenska forskare pekar på kan driva hushållens skuldsättning och riskera finansiell stabilitet. Här möts finanspolitisk forskning och bostadsmarknadsforskning på ett direkt sätt.

Samspel mellan finanspolitik och penningpolitik

En central forskningsfråga i Sverige är hur finanspolitik och penningpolitik samverkar. Riksbanken ansvarar för att hålla inflationen kring målet på 2 %. Men om regeringen samtidigt driver en expansiv finanspolitik riskerar det att motverka Riksbankens arbete, vilket kan tvinga fram räntehöjningar. Konferensen Strävan efter nominell stabilitet, anordnad av Riksbanken 2025, belyste just detta samspel och framhöll vikten av samordning mellan de två politikområdena för att undvika att de drar åt motsatta håll.

Intressant fakta om svensk finanspolitik

– Sverige var först i världen med ett finanspolitiskt ramverk som inkluderar ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Detta infördes efter 1990-talskrisen och ses i dag som en förebild internationellt.
– Finanspolitiken i Sverige påverkar inte bara inhemsk tillväxt, utan även internationellt förtroende för svenska statsobligationer. Stabil finanspolitik har gett Sverige låga lånekostnader jämfört med många andra länder.
– Forskning visar att svensk finanspolitik ofta har en stark fördelningspolitisk dimension. Genom skatter och bidrag minskar skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare mer än i de flesta andra OECD-länder.

Svenskt forskningslandskap kring finanspolitik

Institution / Aktör	Fokusområden
Finanspolitiska rådet	Granskning av regeringens finanspolitik och långsiktig hållbarhet
Stockholms universitet (Cemof)	Tajming, effektivitet och stabilitet
Riksbanken	Samspel mellan penning- och finanspolitik
OECD	Skattestruktur och finansiell stabilitet
Ekonomihistoriker (Stockholmsskolan)	Tidiga teorier om konjunkturpolitik och statens roll
Ekonomifakta och Fortnox	Pedagogiska förklaringar av finanspolitik för bredare publik