I Sverige är momsen på livsmedel 12 procent, en nivå som infördes den 1 januari 1996 efter att tidigare ha legat på 21 procent. Syftet med den kraftiga sänkningen var att sänka hushållens kostnader för mat och på så sätt stärka köpkraften, särskilt för barnfamiljer och låginkomsttagare. Sedan dess har satsen legat kvar oförändrad, även om debatten om dess effektivitet och rättvisa återkommit flera gånger. Statens kostnad för den nedsatta matmomsen uppgår till närmare 30 miljarder kronor årligen, vilket gör den till en av de största skatteutgifterna i Sverige.
Riksrevisionens granskning – når sänkt moms på mat rätt hushåll?
En central forskningsrapport kring moms på mat är Riksrevisionens granskning från 2018: “Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet”. Studien visar att:
- Priserna på mat sjönk i motsvarande grad som momsen sänktes, vilket innebär att sänkningen i praktiken kom konsumenterna till del.
- Barnfamiljer och låginkomsthushåll gynnades mest procentuellt sett, men även höginkomsthushåll fick stora delar av fördelarna, eftersom alla hushåll köper mat.
- Åtgärden var mindre träffsäker än riktade bidrag, då den gynnar samtliga oavsett ekonomisk situation.
En intressant slutsats var att momssänkningen på mat kan ses som ett brett men dyrt verktyg. För varje krona staten satsade, gick en relativt liten andel direkt till de mest behövande.
Nya politiska förslag om moms på mat
Regeringen har lagt fram planer på att tillfälligt sänka matmomsen från 12 till 6 procent under perioden april 2026 till december 2027. Detta kallas ibland för ett “matprispaket” och syftar till att dämpa hushållens matkostnader under tider av inflation och höga livsmedelspriser. Förslaget innefattar också att inrätta en särskild matpriskommission som ska följa upp om prissänkningen faktiskt överförs till konsumenterna.
Ekonomiska prognoser pekar på att en sådan sänkning kan leda till matpriser som minskar med omkring 5 procent eller mer. Effekten kan dock variera mellan olika typer av livsmedel och bero på konkurrenssituationen i dagligvaruhandeln.
Forskning om konsumtionsvanor och hälsa kopplade till moms på mat
Svensk forskning visar att priset på mat påverkar vad människor köper. När priserna på baslivsmedel ökar tenderar hushåll att byta till billigare, ofta mindre hälsosamma alternativ. När priserna sänks, särskilt på frukt och grönt, kan konsumtionen öka. Därför har Cancerfonden och flera forskare föreslagit att momsen helt slopas på frukt och grönsaker för att förbättra folkhälsan och förebygga sjukdomar kopplade till dåliga kostvanor. Opinionsundersökningar visar dessutom att åtta av tio svenskar stödjer ett sådant förslag.
Ett exempel är att man sett tydliga samband mellan ekonomiska styrmedel och förbättrade matvanor hos låginkomsthushåll. Sänkta priser på nyttiga livsmedel kan bidra till att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället.
Begränsningar och kritik
Trots de positiva effekterna har forskningen också pekat på flera begränsningar:
- Träffsäkerheten är låg – även de rikaste hushållen får samma procentuella sänkning på sina matinköp som de fattigaste, vilket gör åtgärden mindre kostnadseffektiv än exempelvis riktade stöd.
- Risk för att butiker inte vidareför hela sänkningen – särskilt på marknader med låg konkurrens finns risk att prissänkningen inte fullt ut slår igenom.
- Stora skattebortfall – närmare 30 miljarder kronor per år som annars hade kunnat användas för skola, vård eller riktade ekonomiska stöd.
Detta har gjort att flera forskare menar att en generell sänkning av matmomsen är ett dyrt sätt att uppnå ett relativt begränsat resultat.
Internationella jämförelser
Sverige är långt ifrån ensamt om att använda momssänkningar på livsmedel. Länder som Portugal, Irland och Storbritannien har infört sänkta eller slopade momssatser på vissa matvaror. Portugal sänkte tillfälligt momsen till 0 procent på baslivsmedel som bröd, ris och grönsaker under en period för att hantera höga priser, något som visade sig ge tydliga prisförändringar. Den svenska debatten inspireras ofta av dessa exempel men kompliceras av EU:s regelverk, som begränsar möjligheten att helt ta bort moms på vissa varugrupper.
Intressant fakta om moms på mat
- När Sverige sänkte momsen på mat 1996 var det en av de största skattereformerna för hushåll på decennier.
- Effekten på inflationen blev mätbar – livsmedelspriserna sjönk snabbt, vilket dämpade den totala prisutvecklingen under slutet av 1990-talet.
- Trots återkommande diskussioner har momssatsen på 12 procent bestått i snart 30 år, vilket gör den till en stabil men omdiskuterad del av det svenska skattesystemet.