Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är grunden för allt liv på jorden

Biologisk mångfald är den variation av livsformer som finns på jorden – från gener, arter och populationer till hela ekosystem. Den är avgörande för att naturen ska fungera och för att människan ska överleva. Mångfalden ger oss mat, läkemedel, pollinering, rent vatten, klimatanpassning och stabila ekosystem. Men över en miljon arter är nu hotade av utrotning, och ekosystem försvagas i takt med att den biologiska mångfalden minskar. Jordens biologiska mångfald har minskat med cirka 58 % sedan 1970, enligt globala rapporter.

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald omfattar tre nivåer:

  • Genetisk mångfald – skillnader inom en art, exempelvis olika rissorter eller variationer hos människor.
  • Artmångfald – antalet olika arter i ett område, t.ex. blommor, svampar, fiskar, däggdjur och insekter.
  • Ekosystemmångfald – variationen mellan olika livsmiljöer såsom skogar, våtmarker, sjöar, hav, fjäll och betesmarker.

Den biologiska mångfalden är inte bara en fråga om att ”rädda utrotningshotade djur”. Den är en förutsättning för fungerande natur, hälsa och ekonomi. Utan biologisk mångfald kollapsar ekosystem och därmed de ekosystemtjänster vi är beroende av.

Vad betyder biologisk mångfald för oss människor?

Biologisk mångfald bidrar till ekosystemtjänster – gratis tjänster som naturen levererar till samhället:

  • Mat och råvaror: Fisk, spannmål, frukter, bär, ved, bomull, medicinalväxter.
  • Ren luft och vatten: Våtmarker och skogar filtrerar vatten och binder luftföroreningar.
  • Klimatreglering: Träd binder koldioxid. Ekosystem mildrar extremväder.
  • Pollinering: Bin, fjärilar och andra insekter pollinerar grödor.
  • Sjukdomsreglering: Fler arter minskar spridning av smittsamma sjukdomar.
  • Kulturella värden: Naturen ger oss lugn, inspiration och rekreation.

Över 70 % av läkemedlen mot cancer är naturbaserade, och mer än 40 % av alla läkemedel kommer ursprungligen från naturen.

Ekosystem och biologisk mångfald

Ekosystem är helheter där levande organismer samspelar med varandra och med den icke-levande miljön: jord, vatten, luft, klimat. Ett ekosystem kan vara allt från en fjällsluttning till ett korallrev.

Hög biologisk mångfald i ett ekosystem gör det mer motståndskraftigt. Om t.ex. en insekt dör ut, kan en annan art fylla dess roll. Men om mångfalden minskar kraftigt – som i monokulturer eller överfiskade hav – blir systemen sköra.

Exempel på artrika ekosystem:

  • Tropiska regnskogar – mindre än 10 % av jordens yta men innehåller över 50 % av alla arter.
  • Korallrev – Coral Triangle i Stilla havet har 76 % av världens korallarter på bara 1,6 % av havsytan.
  • Nordiska skogar och våtmarker – värdefulla för hotade arter som lavskrika, järpe, groddjur och många mossor och lavar.

Hoten mot biologisk mångfald är skapade av människan

Biologisk mångfald minskar i snabb takt. De främsta orsakerna är:

  • Förlust av livsmiljöer – skogar huggs ned, våtmarker torrläggs, korallrev förstörs.
  • Överexploatering – överfiske, jakt, skogsbruk, överbete och skövling.
  • Klimatförändringar – förändrar temperaturer och nederbörd vilket påverkar artutbredning.
  • Föroreningar – kemikalier, plast, kväve och fosfor skadar känsliga arter.
  • Invasiva arter – främmande arter konkurrerar ut inhemska.
  • Jord- och vattenbruk – står för ca 90 % av tropisk avskogning.

Utan åtgärder kan vi förlora ekosystemtjänster värda tusentals miljarder kronor per år – med konsekvenser för matproduktion, hälsa, klimat och ekonomi.

Biologisk mångfald i kronor och ören: ekonomins beroende

Naturens gratis arbete – ekosystemtjänster – har ett uppskattat värde på 125 biljoner dollar per år globalt.
Exempel:

  • Pollineringens värde för jordbruket globalt: ca 235–577 miljarder USD/år.
  • Havens matförsörjning ger försörjning till 3 miljarder människor.
  • Förlust av arter hotar överlevnad av hela näringskedjor – med ekonomiska kedjereaktioner.

Rapporter från IPBES och FN varnar för att 1 miljon arter riskerar att utrotas under de kommande årtiondena.

Återställning av ekosystem är nyckeln till framtiden

FN:s decennium för ekosystemrestaurering (2021–2030) har som mål att återställa 350 miljoner hektar ekosystem – vilket kan:

  • ta upp 13–26 gigaton CO₂
  • ge 9 biljoner USD i ekosystemtjänster
  • skapa arbetstillfällen och förbättra folkhälsan

Exempel på återställning:

  • Återskapa våtmarker för att förbättra vattenkvalitet
  • Rewilding – återinföra försvunna arter i landskap
  • Regenerativt jordbruk – bygger jordhälsa och ökar biologisk mångfald

Sverige har också ansvar: enligt EU:s naturrestaureringsförordning ska medlemsländer återställa minst 20 % av förstörda ekosystem till 2030.

Vad kan göras? Så skyddas den biologiska mångfalden

  • Bevara och återställ livsmiljöer
  • Skydda 30 % av jordens yta och hav till 2030
  • Ställa om jord- och skogsbruket till hållbara metoder
  • Införa grön infrastruktur i städer
  • Bekämpa invasiva arter
  • Använda ekonomiska styrmedel: ekosystemtjänster som del av BNP

Biologisk mångfald är inte en lyx – det är en livsnödvändighet. När mångfalden minskar hotas hela grunden för vår existens. Därför är bevarandet av ekosystemens rika liv vår tids mest avgörande uppgift.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *