Svenska vindkraftsbolag har gått med sammanlagda förluster på minst 13,5 miljarder kronor mellan 2017 och 2022. Trots att vindkraften producerar över 20 % av Sveriges el, visar ekonomisk forskning att de flesta anläggningar är olönsamma. Enligt en analys av Christian Sandström (Ratio, Chalmers) och Christian Steinbeck, är 71 % av alla vindkraftverk förlustdrivande, även under år med höga elpriser. År 2023 ökade förlusterna med ytterligare 4,6 miljarder kronor, trots att subventionerna fortsatte.
Vindkraften sänker sitt eget värde – ”cannibalisation-effekten”
Forskning från bland annat Handelshögskolan i Stockholm och Ratio visar att när vindkraftproduktionen ökar kraftigt under blåsiga perioder, sjunker elpriset till ibland negativa nivåer. Detta fenomen – kallat cannibalisation – innebär att ju mer vindkraft som byggs, desto sämre blir intäkterna för varje enhet. Produktionen ökar, men marknaden betalar inte. Under 2023 upplevde elområde SE1 och SE2 rekord i negativa elpriser.
Gigantiska vindkraftsprojekt – ännu större risker
Markbygden, Europas största landbaserade vindkraftsprojekt i Piteå, är ett tydligt exempel på ekonomisk instabilitet. Trots ambitionen att producera 12 TWh/år och 4 000 MW installerad effekt, har projektet gått in i rekonstruktion. Orsaken: långa fastprisavtal (PPA), stigande räntor, nätkapacitetsbrist och låga elpriser i norr. Det visar att även projekt med statligt stöd och internationella investerare är sårbara.
Havsbaserad vindkraft – mer kostsam än kalkylerat
Havsbaserad vindkraft framstår enligt Energimyndigheten och Sandström som ekonomiskt svag fram till minst 2030. Sveriges första offshorepark Yttre Stengrund monterades ner redan efter tio år, långt före den förväntade livslängden. I praktiken visar sig underhåll, havskorrosion och elnätsanslutning bli betydligt dyrare än modellerna förutsatt. Kostnadseffektivitet uteblir – och inget projekt har visat stabil positiv avkastning i Sverige.
Fastighetsvärden rasar nära turbinerna
Flera studier, bl.a. från Umeå universitet och MDPI, visar att fastighetspriser sjunker med upp till 30 % inom 8–10 km från vindkraftverk. Effekten är särskilt stor i områden där det funnits motstånd mot etableringen. IFN:s forskning visar att områden nära vindkraftverk tenderar att ha lägre inkomster och kortare utbildningsnivå – men att etableringarna inte förbättrar dessa faktorer. Vindkraften ger alltså ingen ekonomisk lyftkraft lokalt, snarare det motsatta.
Dyra driftkostnader, dålig livslängd för vindkraftverk
Rapporter från SLU visar att verkliga drift- och underhållskostnader vida överstiger kalkylerna i investeringsunderlag. Livslängden på turbiner är ofta 12–15 år, långt under de 25–30 år som marknadsförs. Därtill tillkommer problem med garantier, reservdelar och försämrad produktionseffektivitet över tid. Det gör att verkligt LCOE (levelised cost of electricity) är betydligt högre än vad branschen räknar med.
Endast projektörer tjänar på vindkraft – driftbolagen går med förlust
Sandström gör skillnad mellan de som projekterar vindkraft (t.ex. OX2, Eolus Vind) och de som driver anläggningarna. De förstnämnda säljer projekten med vinst och syns ofta i aktieportföljer. De sistnämnda sitter kvar med investeringskostnader, underhållsansvar och elprisrisk. Det är alltså i driftledet som de miljardtunga förlusterna uppstår – inte i utvecklingsfasen.
Utländskt ägande av vindkraftverk, svensk el till utlandet
Endast 20 % av Sveriges vindkraftverk är svenskägda. Resten ägs av kinesiska, tyska och luxemburgska fonder. Elen säljs ofta via långsiktiga avtal till utländska industrikunder som Microsoft, Hydro och Google. Elproduktionen sker alltså i Sverige – men vinsterna (om några) lämnar landet. Samtidigt drabbas svenska hushåll och företag av nätproblem, subventionskostnader och sämre fastighetsvärden.
Subventioner och politisk logik – inte marknad
Sandström argumenterar för att vindkraftsutbyggnaden inte drivs av ekonomisk logik, utan av politiska mål och kortsiktig klimatpolitik. Subventioner som elcertifikat, anslutningsstöd och indirekta stöd (t.ex. energiskatt) har skapat en bubbla där investeringarna inte bär sig själva. Forskning publicerad i Ekonomisk Debatt visar att trots investeringar på över 300 miljarder kronor, saknas samhällsekonomisk återbäring.
Kort fakta från forskningen om vindkraftverk
- 13,5 miljarder kr i förluster 2017–2022
- 4,6 miljarder kr i förlust även 2023
- 71 % av vindkraftsbolag visar röda siffror
- 100 miljarder kr i tappade fastighetsvärden
- Endast 20 % av turbinerna svenskägda
- Driftkostnader och livslängd grovt underskattade
- PPA-avtal låser fast olönsamma priser
- Kommunala veton och militära begränsningar bromsar expansion
- Elpriser ofta negativa i norr (SE1–SE2)
Svensk forskning från Ratio, IFN, Handelshögskolan, SLU och Energimyndigheten visar samstämmigt: vindkraftens ekonomi är svag, förlusttyngd och beroende av subventioner. Branschen lider av låg avkastning, teknisk sårbarhet och strukturella marknadsproblem.