Sverige är ett av världens ledande länder inom forskning om hållbar utveckling och har utvecklat både banbrytande vetenskapliga teorier och praktiska lösningar som används globalt. Forskningen täcker hela spannet från klimatvetenskap och social-ekologisk resiliens till tekniska innovationer inom energi, byggande och stadsplanering. Svenska forskare har bland annat skapat modellen för planetära gränser, byggt världens första stadsdel med 100 % förnybar energi och leder internationella samarbeten för hållbara städer.
Banbrytande modeller och akademiska genombrott
Stockholm Resilience Centre (SRC) utvecklade 2009 teorin om planetära gränser, ledd av Johan Rockström och kollegor. Den definierar en ”säker zon” för mänskligheten genom nio kritiska miljöprocesser som inte får överskridas. Modellen används idag av FN, EU och världens största företag för att styra sina hållbarhetsstrategier. Flera SRC-forskare finns återkommande på listan över världens mest citerade forskare.
Tvärvetenskap vid universitet
- KTH – Har över 50 forskargrupper och cirka 30 forskningscentra som arbetar med hållbarhet inom energi, klimat, byggnader, industriella processer och systemperspektiv.
- Lunds universitet – Studerar både hållbarhetslösningar och potentiella negativa effekter av olika strategier, för att undvika så kallade ”rebound-effekter”.
- Göteborgs universitet – Forskar på miljö, energi, antibiotikaresistens och hållbar konsumtion. Handelshögskolan vid GU ger beslutsfattare tvärvetenskapligt underlag inom konsumtion, transporter och marknadsföring.
- Stockholms universitet – Samlar experter på klimatförändringar, samhällsutveckling och rättigheter för människor, djur och natur.
- Linköpings universitet – Fokuserar på kommuners styrning, strategier och samarbete för att uppnå hållbar utveckling.
Från forskning till verklighet – svenska innovationsprojekt
Sverige har omsatt hållbarhetsforskning till banbrytande projekt som förändrat både stadsplanering och energiförsörjning. Bo01 i Malmö blev 2001 världens första stadsdel med 100 % förnybar energi från start. SymbioCity-modellen har exporterat svensk kunskap om integrerad stadsutveckling till över 20 länder. Landets fjärrvärmenät, bland annat i Stockholm, drivs till stor del av spillvärme och är nu plattform för BECCS-teknik som kan fånga upp till 2 miljoner ton CO₂ per år.
Bo01 i Malmö – först i världen med 100 % förnybar energi
När bostadsområdet Bo01 byggdes till BoEXPO 2001 var målet att visa att ett helt kvarter kunde försörjas med förnybar energi från start. Solpaneler, vindkraft, fjärrvärme och energieffektiva system gör att området idag ofta kan leverera överskottsenergi till nätet.
SymbioCity – svensk stadsutvecklingsmodell som exporteras
SymbioCity är en svensk metod för hållbar stadsplanering som kombinerar energisystem, avfallshantering, vattenrening och transportlösningar i en integrerad modell. Sedan 2010 har konceptet använts i mer än 20 länder.
Stockholm Wood City – världens största trähusstad
Byggstart 2025 i Sicklaområdet, planerad yta 250 000 m² och färdigställande 2035. Trä som byggmaterial minskar klimatpåverkan, förbättrar luftkvaliteten och kan ha stressreducerande effekt på de boende.
Fjärrvärme och BECCS i Stockholm
Stockholms fjärrvärmenät täcker över 75 % av värmebehovet och använder spillvärme från bland annat datacenter och avloppsvatten. Stockholm Exergi forskar på BECCS-teknik (bioenergi med koldioxidinfångning) som kan fånga upp till 2 miljoner ton CO₂ per år.
Statliga institut och forskningsfinansiärer
Sverige har flera nyckelaktörer som driver och finansierar hållbarhetsforskning.
IVL Svenska Miljöinstitutet
Bedriver tillämpad forskning och utvecklar praktiska verktyg för företag och kommuner. Projekten täcker ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
RISE (Research Institutes of Sweden)
Statligt forskningsinstitut som samarbetar med akademi och näringsliv. Har testmiljöer för ny teknik som ska framtidssäkra energisystem, byggmaterial och produktionsmetoder.
Formas
Statligt forskningsråd som finansierar projekt inom miljö, jordbruk och fysisk planering, med fokus på att nå Sveriges miljömål och FN:s Agenda 2030.
Internationella samarbeten och svensk påverkan globalt
- Sweden–India CoE för hållbara städer – Svensk-indiskt forskningscentrum i Nagpur, lett av IVL, med fokus på vatten, avlopp, energi och avfallshantering.
- Stockholm Environment Institute (SEI) – Har huvudkontor i Stockholm och arbetar med policyutveckling, kunskapsdelning och kapacitetsbyggande globalt.
Intressant fakta
- Johan Rockström och SRC:s forskarteam lanserade teorin om planetära gränser redan 2009 – idag en grundpelare i internationell miljöpolitik.
- Bo01 i Malmö var först i världen att från början försörjas med enbart förnybar energi.
- Stockholm Exergis BECCS-projekt kan bli en av Europas största koldioxidinfångningsanläggningar.
- SymbioCity-modellen har använts i allt från megastäder i Kina till mindre samhällen i Afrika.
| Region | Institutioner och fokusområden |
|---|---|
| Stockholm | SRC, SEI, IVL, SIWI, Institutet för framtidsstudier – global miljöpolitik, vatten, tillämpad hållbarhet, framtidsscenarier |
| Göteborg | RISE – innovation och testmiljöer; Tjärnö – marin forskning |
| Lund | IIIEE och LUCSUS – hållbara energisystem, stadsutveckling, tvärvetenskap |
| Uppsala | Skogforsk – skogsbruk, bioenergi och miljöinnovation |
| Linköping | Universitet i Linköping – kommunal styrning och lokala hållbarhetsstrategier |
Svensk forskning om hållbarhet – från 1970-talet till idag
Sedan 1970-talet har Sverige gått från att fokusera på miljöproblem som surt regn och luftföroreningar till att bli en global ledare inom hållbarhetsvetenskap. På 1990-talet växte tvärvetenskapliga satsningar och Agenda 21-arbetet fram.
Under 2010-talet och framåt har Sverige exporterat modeller som SymbioCity, utvecklat cirkulär ekonomi, påbörjat BECCS-projekt och planerat storskaliga klimatsmarta byggprojekt som Stockholm Wood City.
1970–1980-talet – Miljömedvetenhetens start
- 1972 – FN:s första miljökonferens hålls i Stockholm, vilket markerar Sveriges roll som global pådrivare för miljöfrågor. Konferensen leder till att UNEP (FN:s miljöprogram) etableras.
- 1970–1975 – Forskning om luftföroreningar och surt regn tar fart, främst vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Naturvårdsverket. Svenska forskare visar sambandet mellan svavelutsläpp och försurning av sjöar.
- 1977 – Riksdagen beslutar om miljöskyddslagen, vilket öppnar för mer tillämpad forskning om industriutsläpp.
- 1980 – Energikriserna på 70-talet leder till omfattande svensk forskning om alternativa energikällor, inklusive tidiga försök med biogas och vindkraft.
1990-talet – Tvärvetenskap och Agenda 21
- 1992 – FN:s konferens i Rio de Janeiro (Earth Summit) introducerar Agenda 21. Svenska forskare och kommuner börjar utveckla lokala hållbarhetsstrategier.
- 1995 – Chalmers och KTH lanserar de första tvärvetenskapliga utbildningarna inom miljöteknik och hållbar utveckling.
- 1997 – Kyotoprotokollet antas och svenska forskningsprojekt om klimatmodeller och energieffektivisering intensifieras.
- 1999 – Forskning om ekologiska fotavtryck och livscykelanalyser (LCA) får fäste i Sverige, särskilt vid IVL och Chalmers.
2000–2010 – Stadsutveckling och klimatvetenskap
- 2001 – Bo01 i Malmö färdigställs som världens första stadsdel med 100 % förnybar energi från start.
- 2003 – RISE och KTH inleder forskning om hållbara byggmaterial, bland annat korslimmat trä (CLT).
- 2007 – Stockholm Environment Institute (SEI) växer internationellt och etablerar fler kontor utomlands.
- 2009 – Stockholm Resilience Centre lanserar teorin om planetära gränser under ledning av Johan Rockström – en global milstolpe inom hållbarhetsvetenskap.
2010–2020 – Export av svenska modeller och tekniksprång
- 2010 – SymbioCity lanseras som ett exportkoncept för hållbar stadsutveckling.
- 2014 – Forskning om cirkulär ekonomi ökar, särskilt inom återvinning, materialflöden och industriell symbios.
- 2015 – FN antar Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen (SDGs). Svenska forskare och myndigheter integrerar målen i forskning och styrning.
- 2017 – Sveriges första nationella strategi för cirkulär ekonomi börjar ta form med tungt forskningsunderlag från IVL, KTH och Chalmers.
- 2019 – Stockholm Exergi inleder pilotprojekt för BECCS (bioenergi med koldioxidinfångning).
2020–idag – Innovationer och globala samarbeten
- 2021 – Sverige etablerar världens största testanläggningar för fossilfritt stål (HYBRIT-projektet), vilket bygger på decennier av material- och energiforskning.
- 2023 – Stockholms stad och forskare från KTH, IVL och SEI inleder gemensamt projekt för klimatanpassning av staden mot värmeböljor och skyfall.
- 2024 – Flera svenska forskare inom hållbar utveckling listas bland världens mest citerade, bland annat vid Stockholm Resilience Centre.
- 2025 – Byggstart för Stockholm Wood City, världens största trähusstad på 250 000 m², som ska stå färdig 2035 och fungera som internationell referens för klimatsmarta byggprojekt.