Jobbskatteavdraget har enligt svensk forskning skapat 93 000–186 000 fler årsarbetskrafter, gett särskilt stora ekonomiska lättnader för låg- och medelinkomsttagare, och ökat arbetsutbudet både bland unga och äldre. Reformen beskrivs som en av de mest framgångsrika i modern svensk skattepolitik enligt flera forskningsinstitut som IFAU och SNS.
Vad är jobbskatteavdrag och varför infördes det?
Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på förvärvsinkomster – alltså löner, näringsverksamhet eller liknande – som gör att du betalar lägre inkomstskatt ju mer du arbetar. Avdraget infördes 2007 av Alliansregeringen i syfte att öka incitamenten att arbeta snarare än att leva på bidrag eller andra transfereringar. Det fungerar progressivt och är störst i procent för de med lägst inkomster – en låginkomsttagare kan få över 20 % av sin kommunalskatt reducerad tack vare avdraget.
Regeringens egna utvärderingar visar att reformen haft tydliga arbetsmarknadseffekter. Forskare från bland annat IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) har kunnat påvisa att grupper som fått större skattesänkningar i högre grad ökat sitt arbetsutbud, särskilt kvinnor och äldre arbetstagare.
Forskning: tydligt samband mellan avdraget och ökad sysselsättning
Regeringen beställde 2011 en omfattande analys av jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter. Resultatet blev att sysselsättningen uppskattades ha ökat med mellan 1,4 och 3,0 procent, vilket motsvarar upp till 186 000 helårsarbeten. IFAU fann att marginaleffekten – alltså det ekonomiska incitamentet att ta ett jobb – påverkades särskilt mycket för deltidsarbetande och tidigare arbetslösa.
En viktig aspekt i forskningen är att avdraget hade långvarig påverkan på beteende: personer som började arbeta mer efter införandet tenderade att behålla sin ökade arbetsnivå även flera år senare.
Jobbskatteavdrag för pensionärer – förlänger arbetslivet
Sedan 2009 har personer som fyllt 65 år rätt till ett förstärkt jobbskatteavdrag på pensionsgrundande arbetsinkomster. Detta innebär att äldre betalar väsentligt lägre skatt än yngre vid samma inkomstnivå. Exempel: en 67-åring med en månadslön på 25 000 kr har i genomsnitt 1 400–1 600 kr lägre skatt än en 30-åring med samma lön.
IFAU:s forskning visar att denna skattesänkning har tydligt förlängt arbetslivet. Enligt deras rapport ökade arbetskraftsdeltagandet bland män 65–70 år med hela 4,2 procentenheter efter reformen. Kombinationen av lägre skatt och lägre arbetsgivaravgift gjorde det också billigare för arbetsgivare att anställa äldre, vilket ytterligare förstärkte effekten.
Jobbskatteavdrag 2024 – större avdrag för låg- och medelinkomsttagare
I april 2024 föreslog regeringen ett förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster (Fi2024/01005). Förslaget förstärkte det befintliga jobbskatteavdraget och innebar att en heltidsarbetande med låg till medelhög lön fick en årlig skattelättnad på i snitt 1 900 kronor. Budgetutrymmet för åtgärden var 8,11 miljarder kronor och avsåg främst att mildra effekterna av inflationen och öka arbetsincitamenten.
Regeringens beräkningar visade att reformen 2024 gav störst effekt för de som tjänade mellan 20 000–35 000 kr/mån, där marginalnyttan av ytterligare arbetsinsats ofta är mest känslig.
Jobbskatteavdrag 2025 – borttagen avtrappning och större avkastning för arbete
Från och med januari 2025 togs den tidigare avtrappningen av jobbskatteavdraget för höginkomsttagare bort. Det innebär att även de som tjänar över 50 000 kr/mån nu får ett fullt jobbskatteavdrag. Enligt Ekonomifakta kan en person med 39 592 kr i månadslön spara upp till 3 941 kr per månad i skatt tack vare avdraget – vilket motsvarar nästan 47 000 kr per år.
För låg- och medelinkomsttagare innebär den nya konstruktionen att skattefördelarna vid löneförhöjning ökar ytterligare. Reformen stärker arbetslinjen och minskar de tidigare marginaleffekterna som avtrappningen skapade.
Intressanta fakta om jobbskatteavdraget och forskningsresultat
- Informationsfördelning spelar mindre roll: Enligt IFAU påverkas inte människors benägenhet att arbeta nämnvärt av exakt hur jobbskatteavdraget fungerar – det räcker med att de vet att det finns för att beteendet ska förändras.
- Bäst effekt hos låginkomsttagare: Både svenska och internationella studier visar att personer med låg utbildning och svagare ställning på arbetsmarknaden svarar mest på skattesänkningar.
- Svensk modell i internationell kontext: OECD har uppmärksammat Sveriges jobbskatteavdrag som ett lyckat exempel på hur arbetsmarknadsreformer kan utformas för att kombinera hög sysselsättning med låg inkomstspridning.