Sverige har ingen lagstadgad skyldighet för forskare, universitet eller jurister att arbeta pro bono – men ändå växer en stark kultur av frivilligt samhällsbidrag, öppen vetenskap och ideellt expertstöd. Pro bono-insatser i Sverige inom forskning innebär ofta att resultat görs fritt tillgängliga, att expertis ges utan ersättning till ideella organisationer, eller att forskare samverkar med allmänheten i så kallad ”citizen science”.
Pro bono och öppen vetenskap – forskare delar sin kunskap gratis
Sedan 2010 kräver Vetenskapsrådet att all forskning som finansieras med offentliga medel ska publiceras med open access. Det innebär att forskare arbetar delvis pro bono för samhället, genom att publicera sina rön fritt tillgängligt utan att ta betalt. Open access omfattar också krav på öppna forskningsdata och transparent metodredovisning.
Fakta:
- Sverige har varit ett föregångsland inom open access-rörelsen i EU.
- Universitet som Lund, Uppsala, Karolinska och Malmö har egna riktlinjer för pro bono-liknande publicering.
- Plattformar som DiVA och SwePub samlar tusentals öppet tillgängliga forskningsrapporter från svenska lärosäten.
Pro bono i samverkan – när forskare bidrar till civilsamhället
Flera svenska initiativ fokuserar på att koppla samman forskare med det omgivande samhället, utan vinstsyfte:
- Vetenskap & Allmänhet (VA) främjar forskningskommunikation, skolprojekt och dialog mellan forskare och allmänhet.
- ESBRI (Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning) erbjuder populärvetenskapliga föreläsningar och rapporter – gratis för allmänhet och beslutsfattare.
- ForskarFredag är ett nationellt evenemang där forskare möter barn, ungdomar och vuxna och visar upp sin forskning utan ersättning.
Dessa aktörer agerar i praktiken som pro bono-förmedlare – men för forskning.
Pro bono i näringslivet – företag sponsrar forskning och ideell utveckling
Stora svenska och internationella företag verkar också inom ramen för pro bono, där forskningsbaserad kompetens erbjuds gratis till ideella aktörer:
- Dell Sverige erbjuder teknisk hjälp och digitalisering för organisationer som arbetar med barn, klimat eller utbildning.
- Deloitte tillhandahåller pro bono-rådgivning inom mental hälsa och organisationsutveckling, ofta baserat på forskning.
- Projekt kan pågå i flera månader och innehålla allt från datainsamling till analyser och teknisk implementation.
Fakta:
- Ett genomsnittligt pro bono-uppdrag från Dell varar mellan 3 och 6 månader.
- Deloitte Sverige engagerar konsulter som avsätter upp till 100 timmar för varje projekt.
- Dessa insatser är inte reklam – företagen räknar med samhällseffekt, inte vinst.
Juridisk pro bono med koppling till forskningsfält
Juridiska byråer i Sverige bedriver pro bono-arbete till stöd för forskningsbaserade initiativ:
- Mannheimer Swartling ger rådgivning till klimatrörelser och miljöforskare.
- Vinge samarbetar med Oxfam Sverige och stöttar projekt kring global rättvisa och utvecklingsforskning.
- Eversheds Sutherland erbjuder rättsligt stöd till organisationer som arbetar med vetenskapligt baserad samhällsnytta.
Fakta:
- Roschier uppger att över 40 % av deras jurister årligen arbetar med pro bono-ärenden.
- Oxfam Sverige får motsvarande flera hundra timmars juridisk rådgivning gratis varje år.
- Flera byråer kombinerar sin pro bono-verksamhet med hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.
Pro bono och citizen science – när forskningen görs av folket
En växande trend i Sverige är så kallad citizen science, där forskare bjuder in allmänheten att delta i datainsamling och analys – utan krav på ersättning från vare sig deltagare eller forskare. Exempel:
- Artportalen – där tusentals privatpersoner rapporterar djur- och växtobservationer till forskare.
- Medborgarforskning.se – en samlingsplattform för svenska projekt där deltagande sker ideellt men används i vetenskaplig forskning.
- Projekt inom hälsa, klimat och biologi dominerar – och forskningen kan gå snabbare tack vare pro bono-deltagare.
Fakta:
- Över 90 000 observationer rapporteras dagligen till Artportalen.
- Forskare har använt dessa data i över 200 vetenskapliga artiklar.
- Sverige har en av Europas mest aktiva befolkningar i citizen science-projekt.
Varför Sverige inte har lagkrav på pro bono – men ändå ligger i framkant
Till skillnad från exempelvis USA har Sverige inga lagstadgade krav på jurister eller forskare att arbeta pro bono. Men kombinationen av högt förtroende för forskarsamhället, tillgång till offentliga resurser, och en stark ideell sektor har skapat en miljö där frivilligt samhällsbidrag är normen snarare än undantag.
Forskare arbetar ofta utan ersättning i arbetsgrupper, i panelsamtal och vid evenemang som syftar till att sprida vetenskap till bredare målgrupper – vilket i sig är en form av pro bono. Även myndigheter som Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova lyfter vikten av samhällsengagemang i sina riktlinjer.
Fakta:
- Sverige ligger på topp 5 globalt i andel vetenskapliga artiklar publicerade open access.
- Enligt SCB är över 30 % av forskare engagerade i samverkansprojekt med ideella organisationer.
- Forskning från VA visar att 82 % av svenska forskare ser samhällsnytta som en central del av sitt uppdrag.