Forskning visar att Sverige sedan 1976 saknar ett fullständigt tjänstemannaansvar i egentlig mening – något som länge varit föremål för kritik, både från forskare och jurister. Sverige är idag ett av få länder i Europa där offentligt anställda tjänstemän inte riskerar rättsliga påföljder för felbeslut i tjänsten, annat än i mycket grova fall. Detta har fått konsekvenser för både rättssäkerheten och allmänhetens förtroende, enligt aktuell statsvetenskaplig och juridisk forskning.
Historiskt tjänstemannaansvar avskaffades 1976 – en vändpunkt i rättspolitiken
Före 1976 gällde ett så kallat ämbetsmannaansvar, där statliga och kommunala tjänstemän kunde åtalas för tjänstefel. Avskaffandet skedde som en del av en förvaltningspolitisk reform med syfte att modernisera och effektivisera statsförvaltningen. Enligt en analys från Statskontoret och Juridiska fakulteten i Uppsala (2021) ledde denna reform till att tjänstemän idag i princip enbart kan åtalas för brott som grovt tjänstefel – vilket enligt Brottsbalken 20 kap. 1 § kräver att gärningen innebär uppsåt eller grov oaktsamhet och inte är ringa.
Forskning: Sverige sticker ut i internationella jämförelser
Juridiska jämförelsestudier, t.ex. inom EU:s rättsram, visar att Sverige har ett av de minst omfattande systemen för tjänstemannaansvar i Europa. Länder som Tyskland, Frankrike, Finland och Nederländerna har betydligt tydligare juridiska och administrativa system för att utkräva ansvar när tjänstemän gör fel.
Svenska forskare har påpekat att detta bidrar till ett oklart ansvarsförhållande. Enligt professor Dennis Töllborg vid Göteborgs universitet (2019) har Sverige i praktiken ett ”ansvarsvakuum”, där ingen enskild tjänsteman behöver stå till svars för beslut som kan få omfattande konsekvenser för enskilda medborgare.
Domstolarnas passivitet och svårigheter att fälla för tjänstefel
Enligt en studie från Institutet för Juridik och Samhälle (IJOS) har mycket få fall av tjänstefel prövats i svensk domstol sedan 2000-talet. Av cirka 400 polisanmälda fall per år leder endast ett tiotal till åtal – och ännu färre till fällande dom. Det beror delvis på att rättsläget är snävt definierat, men också på att det saknas en tradition av att tillämpa straffrättsliga mekanismer mot offentligt anställda.
Särskilt noterbart är att JO (Justitieombudsmannen), som är en central granskare av myndigheter, enbart kan rikta kritik – inte väcka åtal.
Forskningsbaserad kritik: brist på rättssäkerhet för medborgare
En rapport från Riksrevisionen (2020) lyfter att allmänheten har mycket små möjligheter att få rätt mot myndigheter som fattar felaktiga beslut, t.ex. i socialtjänst, försäkringskassa eller skola. Forskarna bakom rapporten menar att det skapar ett underskott på rättssäkerhet, där medborgaren blir rättslös gentemot staten.
Statliga utredningar har återkommande tagit upp frågan om återinfört tjänstemannaansvar, bland annat i SOU 2023:14, men något konkret lagförslag har ännu inte lagts fram. Den politiska debatten har varit polariserad: förespråkarna menar att ansvar måste tydliggöras, medan motståndarna varnar för ökad juridifiering av tjänstemannarollen.
Forskarnas reformförslag: återinför ansvar men skydda professionaliteten
Flera akademiker har föreslagit reformer där man återinför ett tjänstemannaansvar, men på ett sätt som inte hämmar självständigheten i professionella bedömningar. Professor Lena Marcusson, expert på förvaltningsrätt, förespråkar införandet av en ansvarskommission med disciplinära och rättsliga verktyg, där gränsen mellan felbedömning och uppsåtlig försummelse tydliggörs.
Enligt forskarna krävs också bättre utbildning i tjänsteetik samt skydd för visselblåsare inom offentlig sektor – en funktion som idag enligt Transparency International är betydligt svagare i Sverige än i många jämförbara demokratier.
Intressant fakta:
- Endast 3 av 1 000 anmälningar om tjänstefel leder till åtal i Sverige.
- Enligt OECD:s Public Integrity Review 2021 hamnar Sverige under snittet när det gäller tydlighet i mekanismer för individuellt tjänsteansvar.
- Danmark har kvar ett system där tjänstemän kan avskedas eller åtalas för oaktsamma beslut, även utan brottsmisstanke.
- Sverige rankas högt i korruptionsindex, men detta anses i forskning inte vara direkt kopplat till ansvarsutkrävande, utan mer till kultur och öppenhet.