Sjukpenning och sjukskrivning i Sverige domineras i dag av psykiska diagnoser – framför allt stress, utmattning och depression. Redan 2023 stod psykisk ohälsa för över 45 % av alla sjukpenningfall, en ökning med mer än 15 procentenheter sedan 2010. Kvinnor är överrepresenterade och utgör omkring 65 % av de sjukskrivna, särskilt inom vård, omsorg och skola. Dessa sjukskrivningar är i genomsnitt också längre – 90 dagar vid stressdiagnoser jämfört med 49 dagar generellt.
Samhällskostnaden är enorm: enbart 2023 beräknades den totala kostnaden för sjukskrivningar till 75,4 miljarder kronor. Parallellt ökade korttidssjukfrånvaron med 27 % sedan 2019 – vilket slår hårt mot arbetsgivare, särskilt i kvinnodominerade yrken.
Forskning visar tydliga orsaker bakom sjukpenning och sjukskrivning
Forskning från AFA Försäkring, Forte och ISF visar att sjukskrivningar främst beror på psykosocial arbetsmiljö, brist på återhämtning, låg autonomi i arbetet och höga krav. De som drabbas värst är kvinnor över 45 år inom offentliga sektorer. Stressrelaterade diagnoser ökar snabbt, särskilt bland yngre kvinnor, där sjukskrivningar ofta pågår längre än tre månader.
Könsskillnaderna i sjukfrånvaro kvarstår även efter kontroll för yrke och diagnos. Studier visar att kvinnor tar större ansvar för hem och barn, jobbar i mer belastande yrken och i högre grad arbetar deltid – vilket skapar ökad sårbarhet för utmattning och sjukdom.
För utrikes födda gäller ett annat mönster: initialt har de lägre sjukskrivningstal, men efter cirka 15–20 år i Sverige ökar sjukfallen markant. Orsakerna kopplas till fysisk belastning i arbete, brist på rehabilitering, språkliga hinder och socioekonomisk utsatthet.
Regelverk påverkar längd och tillgång till sjukpenning
Sedan 2019 har ändringar i sjukförsäkringens regelverk, särskilt efter dag 180, lett till att sjukskrivningar blivit längre i snitt. Enligt AFA och Försäkringskassan varar många sjukfall nu över 250 dagar. Detta beror på att fler beviljas fortsatt sjukpenning om det finns pågående rehabilitering eller särskilda skäl.
Men handläggningen är inte jämlik. ISF:s granskning ”Sjuk och (o)likabehandlad?” visar att beslut om sjukpenning varierar kraftigt beroende på region och handläggare. Brister i rättssäkerhet och inkonsekventa bedömningar skapar otrygghet hos både patienter och läkare.
Rehabiliteringskedjan fungerar heller inte optimalt. Trots lagkrav får många långtidssjukskrivna inte arbetslivsinriktad rehabilitering inom 90 dagar – vilket försämrar chanserna till återgång i arbete.
Forskningens svar: tidiga insatser, AI och samverkan
Karolinska Institutet har i samarbete med Försäkringskassan utvecklat prediktiva AI-modeller baserade på registerdata, som ska kunna identifiera individer med hög risk för långvarig sjukskrivning. Dessa verktyg är tänkta att möjliggöra tidig intervention och förebygga kronisk sjukfrånvaro.
Forte och Försäkringskassan finansierar samtidigt nio forskningsprojekt mellan 2023–2027 med totalt 42 miljoner kronor. Fokus ligger på ledarskap, arbetsmiljö, unga vuxnas psykiska hälsa, sjukskrivningskultur och effektiva stödinsatser.
SBU:s systematiska översikter slår fast att det mest effektiva stödet för återgång i arbete kombinerar medicinsk behandling, anpassning på arbetsplatsen och koordinerat stöd från vård, arbetsgivare och myndigheter.
Framtiden för sjukpenning: politisk debatt och ekonomisk press
Svenskt Näringsliv varnar för att ett avskaffande av karensavdraget skulle kunna öka korttidssjukfrånvaron drastiskt. Enligt deras beräkningar kan kostnaden bli mellan 22 och 40 miljarder kronor per år. Samtidigt finns starkt stöd bland fack och vissa partier för att återgå till ett mer generöst system.
Prognoser från Socialdepartementet visar att andelen sjukskrivna i befolkningen förväntas öka marginellt – från 8,9 % till 9,0 % fram till 2045 – trots åldrande befolkning. De flesta sjukfall sker i arbetsför ålder, vilket gör riktade preventiva insatser extra viktiga.
Nyckeltal: sjukpenning och sjukskrivning i Sverige 2023–2024
| Nyckeltal | Värde |
|---|---|
| Andel sjukfall med psykisk ohälsa | Över 45 % |
| Kvinnors andel av sjukpenningfall | Ca 65 % |
| Medellängd stressrelaterad sjukskrivning | 90 dagar |
| Samhällskostnad för sjukskrivningar | 75,4 miljarder SEK |
| Korttidssjukfrånvaroökning | +27 % sedan 2019 |
| AI-projekt och forskning | 42 miljoner (2023–2027) |
| Föreslagen karenskostnad | 22–40 miljarder SEK/år |
| Prognos sjukpenningandel till 2045 | 8,9 % → 9,0 % |