Sedan Sverige blev medlem i NATO i mars 2024 har lumpens roll förändrats i grunden. Forskningen visar att värnplikten nu inte bara stärker det nationella totalförsvaret, utan också är central i Sveriges bidrag till den gemensamma NATO-strukturen. Värnplikten fungerar som rekryteringsbas, utbildningsplattform, folkhälsoåtgärd och samhällsfostrande institution. Samtidigt har flera forskningsrapporter från bland annat FOI, Försvarshögskolan och Karolinska Institutet visat att systemet står inför stora utmaningar vad gäller jämställdhet, psykisk hälsa, långsiktig kapacitet och rättslig anpassning till NATO:s artikel 5-insatser.
Sveriges värnpliktsmodell väcker internationell uppmärksamhet
Flera internationella studier och artiklar, bland annat i Foreign Policy, lyfter Sverige som ett föredöme inom värnplikt. Den selektiva, könsneutrala modellen – där endast cirka 8–10 % av varje årskull tas ut – kombinerar höga krav med frivillighet. Sverige har i jämförelse med andra NATO-länder ett unikt system där värnplikt ses som både samhällsnytta och personlig utveckling. Forskningen visar att detta bidrar till ökad försvarsvilja i befolkningen och större rekryteringspotential till officersprogram, polisutbildning och samhällsviktiga yrken.
Anpassning från nationellt försvar till alliansplikt
Efter inträdet i NATO har forskning vid FOI och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk analyserat hur värnplikten kan stödja artikel 5-förpliktelser. Det handlar inte om att tvinga värnpliktiga till utlandstjänst, utan om att bygga en grundberedskap som snabbt kan skalas upp i krisläge. Samtidigt diskuteras lagändringar för att möjliggöra frivilliga deltaganden i gemensamma NATO-insatser med svenska enheter, där lumpen ses som en viktig rekryteringsbas för specialstyrkor och snabbinsatsförband.
Vetenskapliga fynd: fysisk och psykisk utveckling under lumpen
Karolinska Institutets forskning visar att värnpliktiga i snitt förbättrar sin kondition med över 14 % under utbildningstiden. Muskelstyrkan ökar i snitt med 9 %, och självrapporterad hälsa förbättras hos en majoritet. Men samma studier visar att 17–22 % rapporterar psykisk påfrestning eller nedstämdhet, särskilt under de första tre månaderna. Det har lett till att Försvarsmakten infört ny stresshantering, stärkt psykologresurser och utvecklat program för bättre ledarskap.
Totalförsvarstanken och civilsamhällets roll i lumpens framtid
MSB och FOI betonar att värnplikten inte bara handlar om militär beredskap. Civila funktioner – såsom sjukvård, it-säkerhet, kommunikation och logistik – ses som lika centrala. Forskning visar att en majoritet av de som genomfört lumpen senare arbetar i civila samhällsbärande yrken. Projekt pågår för att ta fram modeller där värnplikt kombineras med utbildning inom samhällsnyttiga områden, vilket stärker Sveriges totala motståndskraft vid kris, krig eller cyberangrepp.
Vem blir uttagen till att göra lumpen?
Enligt statistik från Pliktverket 2024 kallades cirka 100 000 ungdomar till mönstring, men bara 8 000–10 000 togs ut. Av dessa var cirka 20 % kvinnor – trots att kvinnor presterar lika bra eller bättre än män på mönstringens tester enligt Försvarshögskolans jämställdhetsstudier. Forskningen visar att kulturella normer, brist på information och otrygghetskänslor bidrar till snedfördelningen. Projekt som “Plikt för alla” syftar till att bryta dessa barriärer.
Psykologisk mognad, självförtroende och ansvarstagande
Flera svenska och internationella studier visar att lumpen ofta är en starkt karaktärsdanande period. Unga män och kvinnor rapporterar ökat självförtroende, förbättrad disciplin och ökad förmåga till samarbete. Intervjustudier från Uppsala universitet visar att många efter avslutad värnplikt beskriver det som en avgörande vändpunkt i livet. Samtidigt pekar forskning på att värderingar kring kön, auktoritet och våld ofta förstärks snarare än nyanseras – något som kräver fortsatt arbete med värdegrund och etikutbildning.
Lumpen som folkhälsoverktyg – en dold resurs
Folkhälsomyndigheten har sedan 2020 samarbetat med Försvarsmakten i flera folkhälsoprojekt. Syftet är att använda lumpen som ett verktyg för att minska rökning, förbättra kosthållning och främja mental hälsa bland unga. En rapport från 2023 visade att andelen dagligrökare minskade från 18 % till 6 % under utbildningstiden. Screening för ätstörningar, särskilt bland kvinnor, har införts efter alarmerande rapporter om överträning och vikthets.
Teknikforskning: framtidens lumpen blir uppkopplad
Samarbeten med KTH och Chalmers har lett till utveckling av “soldat-wearables” – kroppsnära sensorer som mäter puls, belastning och stress i realtid. Forskning visar att datainsamlingen kan användas för att anpassa träning, minska skador och förbättra återhämtning. Samtidigt utvecklas VR-baserade övningar för att träna beslutsfattande i stressade situationer – något som även kan komma till nytta i civilt krisledarskap.
Juridikforskning: får man skicka värnpliktiga utomlands?
Det pågår just nu flera juridiska forskningsprojekt om huruvida Sveriges anslutning till NATO kräver en omtolkning av värnpliktslagen. Enligt nuvarande lagstiftning får värnpliktiga inte tvingas till internationella insatser. Men forskare vid Försvarshögskolan menar att ett framtida skarpt NATO-läge skulle kunna leda till nya beredskapslagar där lumpen blir en grund för både hemvärn och expeditionära insatsstyrkor – dock endast på frivillig basis.
Värnplikten och svensk försvarsbudget efter att vi blivit NATO medlemmar
Sveriges försvarsbudget har ökat med över 30 miljarder kronor sedan 2020 och ska nå 2 % av BNP enligt NATO:s krav. Forskningen visar att en stor del av dessa medel går till personalförsörjning – där värnplikt är den ekonomiskt mest effektiva vägen. FOI:s rapporter visar att varje utbildad värnpliktig kostar staten cirka 750 000 kronor, jämfört med 1,2 miljoner för en heltidsanställd soldat. Effektivitetsvinsten är ett starkt argument för att ytterligare expandera systemet.
Viktigaste fakta från forskningen om lumpen
- 14–17 % förbättrad fysisk kapacitet under lumpen
- 31 % minskning av tobaksanvändning bland värnpliktiga
- >90 % av ungdomar kallas men tas inte ut
- 66 % av svenska folket stödjer värnplikt (2024)
- Över 40 % av tidigare värnpliktiga söker sig till samhällsbärande yrken
- NATO-inträdet har inte ändrat lagen men förändrat lumpens strategiska syfte
Forskningen bekräftar att lumpen i dagens Sverige är långt mer än militär träning – det är en samhällsmodell för resiliens, identitet och kollektiv beredskap i en allt mer instabil värld.